Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Är det bara jag som tycker mig märka att DN har taggat ner med PK- och vänstervridning och gjort en försiktig justering mer åt SvD-hållet? Man har låtit Kjöller och Helmerson bli mer tongivande, man släppte fram Arnstberg/Sandelin-annonsen, man hamnar allt oftare på kollisionskurs med Aftonbladet och titt som tätt hör man vänsterfolk gnälla om att de minsann ska sluta köpa DN. Det känns lite som att det svala intresset för drevet mot polisen samt skrattfesten som uppstod när Arnstad fick kommentera norska valet gjort dem lite nervösa. Kanske har man förstått att en (social)liberal tidning inte har så mycket ut av att gå stenkastarvänsterns ärenden när alliansen ligger dåligt till i opinionen?

En rasifierad, arg utanförskapsbo behöver däremot aldrig vara snäll - behöver i sin svaghet inte känna kärlek, tacksamhet, respekt och omsorg om övermännisko-svennarna. Ilska är svaghet, underlägsenhet.

De rasifierade har alltså genom allt sin gnäll internaliserat sin hierakiska underordning, eftersom de därmed anammar tanken att de inte kan betraktas som fullvärdiga, likar till den vite mannen. Det är han som har en skyldighet/rätt att känna skuld, att ge bort rättigheter. Att ta ansvar för den egna situationen och historien utan undanflykter.

Fattar verkligen inte hur i helvete det gick till när DN anställde Mona Masri

Ja, det är bara du. Senast idag uppläts stort utrymme till hela DNs kommunistkluster plus ytterligare externa kulturmarxister med anledning av internationella kvinnodagen (Kajsa Ekis Ekman, Lawen Mohtadi, Mona Masri, Ebba Witt-Brattström, Shora Esmailian)

Fattar verkligen inte hur i helvete det gick till när DN anställde Mona Masri

De rasifierade har alltså genom allt sin gnäll internaliserat sin hierakiska underordning, eftersom de därmed anammar tanken att de inte kan betraktas som fullvärdiga, likar till den vite mannen. Det är han som har en skyldighet/rätt att känna skuld, att ge bort rättigheter. Att ta ansvar för den egna situationen och historien utan undanflykter.

Som nordeuropé är det ens skyldighet att erkänna sin roll som strukturell förtryckare och "rasifierade kroppars" offerstatus.

Den ideologi som ligger närmast är feminismen. Det är ju samma gamla teorier som där fast med utbytta karaktärer. Feminismen har ideer om Patriarkatet som skapar förtryckande strukturer, reproducerar sig själv och genomsyrar precis alla fenomen i samhället. Som man så kräver ideologin att man accepterar sin roll som strukturell förövare och accepterar kvinnans offerstatus. Då Patriarkatet är osynligt och egentligen enbart existerar som teoretisk modell för att bygga förtrycksteorier på så finns det rätt så många män som vägrar acceptera sin roll som förövare bara för sitt köns skull. Det är ganska enkelt att förstå då man vill bli bedömd efter sitt eget handlande. Likaså så brukar ungefär samma män vägra acceptera kvinnors strukturella offerroll och extra skyddsvärde av samma anledningar. Dessa blir enormt hatade av alla som har feminismen som religion. Per Ström, Pelle Billing, bloggen Aktivarum osv är alla hatade av det skälet. De är faktiskt mer hatade än patriarkala män helt enkelt därför att de är fullständiga heretiker i religiösa feministers ögon.

Antivitismen byter ut Patriarkatet till Vithetsnormen. Mannen byts ut till (nord)europeer. Ickenordeuropeer tar platsen som den strukturellt förtryckta kvinnan. Sedan så kör de på precis på samma sätt som feministerna gjort i trettio år. Som nordeuropé är det ens skyldighet att erkänna sin roll som strukturell förtryckare och "rasifierade kroppars" offerstatus.

Inte det minsta konstigt att folk av ungefär samma skäl som sk antifeminister förkastar den antivita teoribildningen. Man vill bli bedömd för sina egna handlingar och inte efter osynliga strukturer som postuleras i teorier som medvetet utvecklats för att jävlas med "ickerasifierade". Det enda roliga i den här soppan är att studera hur etablissemangsfigurer som å ena sidan tror på feminismens patriarkatsresonemang förhåller sig till sin roll som förtryckare i den nya hippa ideologin. De kan inte förkasta sin tilldelade roll i den antivita ideologin utan att samtidigt gå emot själva grunden för vår statsfeminism.

Andra uppenbara likheter är feminismens besatthet av flytande könsroller och gender samtidigt som ideologin dels förutsätter en binär indelning samt att verkligheten verkligen är binär för typ de 98% eller nånting som är normala. Inom antivitismen så utgår man ifrån dogmen att inga egentliga skillnader existerar mellan olika folkgrupper och att rasidentitet är flytande. Vi blir dom vi blir som individer och grupper genom socialisering. Samtidigt är man i praktiken rasfanatiker där gruppindelningen går strikt efter raslinjer. Även där så kräver ideologin en binär indelning som de även följer i sitt verkliga agerande.

Jag tror nämligen att analysen är så grund hos dessa rasistiska antirasister så att det är en felöversättning av "body" som i amerikanskt tankegods inte alls betyder "kroppar" utan mer body i betydelsen "give material form to something abstract" eller att definiera essensen av någonting.

Problemet är väl godhetsindustrin och ett antal högröstade personer i medierna som för sin försörjning är beroende av att ständigt reproducera den nya ideologin. Och som glimmande säger ovan i tråden verkar staten ha bestämt sig för att köpa den här USA-frankfurtskoleideologin. För att vi i största allmänhet ska ha någon överideologi så här i vakuumet efter ideologiernas och kristendomens död. Och så finns ju behovet att legitimera det nya "spännande" mångkulturella samhället. USA går före som alltid. Sedan kanske en försvagad stat och försvagade medier gör att ideologin i bästa fall bara blir en smärre angelägenhet för universitets- och mediaeliterna.

Tvärtom: Det är just doktrinens orimlighet som delvis är dess syfte. Att sålla de svårkontrollerade agnarna från det lättstyrda vetet. Att skapa en gruppidentifikation genom de kryptiska, uppenbarade trossatserna. En intern överbudskonkurrens i gruppen där det är en fördel om man argumenterar irrationellt, eftersom man då bevisar graden av sin personliga lojalitet och trosvisshet.

Ja vem vill bli etiketterad som "svag" ...

Användandet av ett språkbruk som i allmänheten öron låter vetenskapligt gör att de kan upplevas som mer trovärdiga.