För att berömma SD-ledningen i kontrast till mina senaste inlägg så måste jag säga att Björn Söder skötte sig utmärkt i dagens utfrågning i
Studio Ett om ett eventuellt samarbete med Le Pen och Wilders.
Han hade uppenbarligen fått instruktioner av Åkesson att inte säga ett ont ord om något annat parti, vilket han utförde till punkt och pricka, trots att detta tydligen var journalisternas uppdrag för dagen.
Här ser vi enligt min mening hur SD kan agera mer moget än sina mer politiskt erfarna nordiska kollegor som har gjort helt oansvariga avståndstaganden och till och med sagt att man inte kan samarbeta med SD så länge de har goda förbindelser med Front National.
Det här är ett dilemma som SD måste ta ställning till, och det är svårt att säga vad som är politiskt rätt. Ska man lyssna på sina oansvariga nordiska systerpartier eller göra det som är sunt. Jag menar att man ska göra det senare. Frankrike är inne i vad som närmast kan beskrivas som en förrevolutionär period. En opinionsmätning häromdagen visade att presidenten har lägre opinionssiffror än någon annan president haft under den Femte republikens historia och en del spekulerar rent av i att han kommer att avgå i förtid. Samtidigt har högerpartiet en ny och svag partiledare. Det är alltså mer än sannolikt att Frankrikes nästa president heter Marine le Pen.
Om Åkesson då har betalat ett visst pris för att stödja le Pen så kan belöningen bli riklig.