Skvaller om Jan Guillou?

Ja det gör hon, men enligt en nära bekant till mig så borde hon inte göra det. Om man nu tittar under kallingarna....

Den här Montazami! Ja vad fan har hon tillfört det svenska kulturlivet mer än att fnaska runt i diverse skräpkanaler på TV? Har hon skrivit några böcker som har lästs av miljontals människor och böckerna filmats till riktigt bra filmer? Har hon suttit och forskat i åratal om medeltiden och sen presterat böcker och filmer? Nej det har hon inte för hon har ingen aning om vad medeltiden är, möjligtvis hon skulle kunna slänga ur sig "Det var ju på 50-talet typ ba!"

Jag är ingen fan av Guillou, tycker det är en dryg och överlägsen jävel. Har läst en halv av hans alla böcker och gillar dom inte. Men han har ändå lagt ner väldigt mycket arbete på det han gjort så det ska man inte förakta.

Och det enda Montazami gjort inför hennes "uppträdanden" är väl att putsa blygdberget, inte så svårt typ....

Det är ju därför det är så roligt! Trodde jag att alla fattade.

Att Montazami är ett spån gör inte JG till något annat än den komplexfyllda fjant han är. Att han lägger ner mycket tid på och anstränger sig till det yttersta gör inte hans illa skrivna alster bättre än vad de är. Det enda som är bra med honom är att han tar upp en förhållandevis liten volym.

Personligen tycker jag att Ondskan är en jävligt bra bok (filmen var betydligt sämre), helt klart en av de bättre böckerna jag läst. Dock är det inget snack om saken att han kryddat på rejält i slagsmålscenerna, speciellt när han bara står där och tar emot en jävla massa slag i ansiktet som om hon vore Terminator eller något. Vem som helst fattar att det där inte är realistiskt.

Däremot kan det säkert stämma att han hamnade i en skola där han fick försvara sig och slå tillbaka och att han hade en rubbad styvfar. Men hela boken känns som en självaggrandisering à la jag är badass.

Boken Ondskan som självbiografi är tydligen ingenting man ska lita på:

"Min son ljuger om Ondskan"
http://www.expressen.se/nyheter/min-son-ljuger-om-ondskan/

Vad nog inte så många känner till är att herr Guillou är en jävel på att vissla.
Har själv hört honom vissla hela Bach-kantater, så där helt apropå.
Det är inte så lättvisslade stycken.
Blev själv väldigt överraskad och imponerad när jag hörde det.
Det är i alla fall en sak som höjer honom i mina ögon.
Han verkar ha absolut tongehör.

Han skulle ha blivit en dirigent istället.
Men han har nog för korta armar för det.
Är det någon som vet om han spelar något instrument idag?
Han blev visst ganska duktig på valthorn innan puberteten och spelade alltid ett stycke på klassens roliga timme sist på lördagen, för på hans tid gick man ännu i skolan på lördagar, detta avskaffades först 1968.

Om du bemödar dig läsa tråden och de länkar som finns så kan du se att Ondskan är ett rent hittepå, hans styvfar hade flyttat, hans far var ingen diplomat, han själv var placerad på Solbacka som en vanartig elev, någon simhall fanns inte, han är för liten för att kunna slåss etc etc.
Ondskan är ett pekoral med våldsporr inslag och JanG har ljugit sig igenom hela sin karriär med små undantag.

Har läst den artikeln förr, längesedan dock. Expressen's högkvalitativa skribenter kanske borde lära sig det här med styckeindelning?

Är han bättre än mig?

Tror du inte jag har något bättre för mig än att dra igenom en 100+ sidor skvallertråd med 1400+ inlägg, om Jan Guillou? Så intressant eller relevant är han faktiskt inte. Du som är så bevandrad i tråden får gärna länka till de relevanta inläggen där viktig fakta har postats.

Guillou erkänner själv att han har ändrat och lagt till vissa saker, som t.ex. simhallen. Sedan är det väl inte relevant om han var en duktig simmare. Det relevanta är om det förekom en mobbingkultur/pennalism på en svensk skola där till och med lärarna avsiktligt tittade åt sidan. Jag vet inte riktigt vad jag skall tro om den saken, men även om det vore sant, så har Guillou överdrivit som fan vad gäller själva slagsmålen, eftersom väldigt få tonåringar (inte ens vuxna män) klarar av att stå rakryggat och ta emot en 40 smällar i ansiktet under några minuter.

Om hans styvfar sedan slog honom med bältet osv tycker jag är mindre relevant. Det är ju liksom inte "overkligt" som skolslagsmålen. Annars är boken mycket bra helt oavsett om den är till största delen sann eller rent av påhittad. Boktiteln och temat kring "ondska" har jag dock alltid tyckt varit lite opassande.

Angående Guillou's trovärdighet så var han ju med och avslöjade IB-affären, så en total mytoman är han ju inte.

Snarare så blev JanG reglerad för att han betedde sig illa på skolan.
JanG är liten kort och påstår sig ha varit en simmare i ungdomsåren av elitklass, något som det helt saknas uppgifter om, vilket går att verifiera om han öht ställt upp i någon form av organiserade tävlingar.
Hans styvfar hade lämnat familjen ett par år före JanG blev reglerad, att han öht fick stryk förnekades av hans egen mor.
JanG avslöjade inte IB i huvudsak kom uppgifterna från En fd IB agent och Peter Bratt JanG tog dock åt sig äran.
Var inte så förbannat naiv!

Läser man hans "Ordets makt och vanmakt" så framgår det ganska tydligt att hela hans liv har präglats av en social revanchlust av närmast patologisk karaktär. Hans osanna beskrivning av farfar som fransk diplomat, och hans förmögne saltsjöbadsboende morfar, osv.

En annan profil som även han har ett försvarligt mått av sociala komplex är Leif GW Persson, men han ljuger inte för att framstå som någon annan än han är, se boken "Gustafs grabb".

Även ur den värsta fullblodsmytomanens mun slipper det nu och då ut en sanning. Att i sin roll som undersökande journalist fabulera som herr Guillou gör övrig vakna tid skulle inte hålla speciellt länge, det skulle t.o.m Claes Borgström kunna räkna ut.
Har man Jans Grandiosa självbild där han ser sig själv som ett högre allvetande väsen, där han topprider folk vilket ämne det än berör, så får han räkna med att människor stör sig på honom.

Skulle Guillou haft en storsäljande författarkollega som det visade sig hade Ljugit till den grad som Jan gjorde om vad som är sant i en bok och inte, så skulle han själv vara den som gick i bräschen för att ställa denne mot väggen. Samt självklart använda uppenbara andra Lögner vederbörande farit med i andra sammanhang som karaktärsbeskrivande bevis i sin framställning.
Han skulle INTE missa chansen att göra en xxx-affär om någonting så Uppenbart, och samtidigt för en journalist så "lättgrävd" historia.

Den som ljuger i smått ljuger även i stort, det är någonting jag lärt mig av min tid här på jorden.
Lögnare har jag fått svårare och svårare för med åren och håller dem helst i från mig, och är du dessutom en stor förvrängare av sanningen men vill ge Sken av att vara en "Extraordinär Sanningssägare" så blir det bara för mycket!

Han faller på egen karaktär så att säga!

http://www.svd.se/kultur/guillou-granskas-i-ny-bok_8658044.svd

ÄNTLIGEN!!


denna bok skall bli intressant