Bostadsbubbla i Sverige?

hörru, ditt jävla klappmongo, läs tråden innan du kastar ur dej såma där skitnödiga påhittade påståenden, jag har några sidor bakåt redogjort för hur billigt det är att bo i sthlm innerstad idag, en nyinflyttad betala ca 20% av sin nettolön idag jämfört med ett över tid snitt på 25-30%, så var du får dina jävla överdrift 40% eller mer ifrån vet ingen mer än du din efterblivna lantis. Gå ut o sätt dej på trappan o spela banjo istället för o skriva i en tråd du inte är i närheten av o platsa i din patetiska inavelbonnläpp.

Märkligt inlägg men vanligt förekommande.

Vi har hög inflation nu och har haft det i årtionden. Att deflation gäller är sedvanlig politisk propaganda som journalisterna vidarebefordrar till folket. Det stämmer verkligen inte. Minskad mängd pengar förekommer inte. Tvärtom.

7%? Räntorna kanske slutar på 25%. Den som lever får se. När städer och nationer går i konkurs, det är räntedrivande om något. Om Hartarbete hade känt till Detroits ekonomiska bekymmer, hade han erbjudit låg ränta eller hög som villkor till att låna ut pengar till den staden?

Saker och ting säger sig självt.

En annan sak är att skatt inte är inflationsdrivande, om skatten går till sparande istället för att vara att sätta sprätt på.

Min granne har två ben och två armar. Jag har sett det själv, med mina egna ögon. Mycket märkligt.


Enligt ditt märkliga sätt att räkna.


Naturligtvis.


Det stämmer. Mängden pengar har ökat. Men det är en akademisk händelse, en digital summa har dykt upp på några digitala konton. Den intressanta variabeln är de pengar människor förfogar över. Det är dessa som driver inflation eller inte. Så du bör titta mer på variabeln Money Velocity än på penningmängden. Stiger money velocity så kanske vi börjar närma oss inflation.


Det förutsätter att det sker massiv konsumtion för pengarna. Anting - vilket är det vanligaste i samhällen som haft hyperinflation - att staten vräker ut pengar genom masskonsumtion (vilket ibland hänt i krigstider) eller att vanligt folk tar stora lån och konsumerar för pengarna.

Men inget av detta händer ju. Folk tar inte mer lån än nödvändigt, då det varnas så mycket för skulder. Och staten håller också tillbaka.


Nej, det är deflationsdrivande då pengar brinner upp. De utlånade pengarna är "borta".

Ryktet att en konkurs närmar sig är måhända räntedrivande på en marknad där dessa stads-papper handlas. Men det är en annan sak. Du pratar ju om konkurs. Något som hänt. Pengar som är borta kan inte längre driva inflation - tvärtom.


Många städer i USA har gått i konken. Konkurs är en juridiskt term som är en förutsättning för att kunna återuppbygga/rekonstruera förutsättningarna alternativ avveckla.

Ibland brinner mycket pengar upp, ibland brinner mindre pengar upp. Vissa konkurser slutar med att ingenting brinner upp. Man får ordning på skeppet och fortsätter, med ny ledning.


Om staten höjjer skatten och gräver ner alla pengar i marken, och det inte får några andra sidoeffekter, då är det deflationsdrivande.

Men det vanliga med skattehöjjningar är att staten konsumerar för pengarna. Dvs, det är samma sak som att staten tvingar hela befolkningen att konsumera.

Det är därför inflationen åkt rymdraket i perioder när vi höjt skatten, t.ex. på 70-talet.

80-talet är däremot ett bra exempel på konsumtionsdriven inflation.

Så om man har haft det lite taskigt med släkten tidigare och får barn så blir man vänner och får massa presenter? Happ...

Ja, det var exakt de orden hon använde "eftersom hon är arbetslös så är hon en belastning för din ekonomi", i och med att jag skulle stå ensam på lånet trots att vi "delade" på köpet (hela det var så rörigt och på den tiden var allt nytt för mig också).
Ja, jag fick lånelöfte och fick även lov att bli medlem i föreningen. Tack vare att min inkomst ansågs vara tillräckligt hög, samt att jag hade sparat ihop mycket pengar så vi endast tog lån på knappt 60% av inköpskostnaden (bostadens dåvarande värde).
För det första har jag inte brytt mig om att kolla upp att man kan göra månatligt avdrag på räntekostnaden och därmed inte få extra pengar i återbäring och för det andra beror det första på att jag aldrig ens har varit i behov av det eller ens kommer att vara i behov av det utan låter det komma när det kommer.
Edit: Jag vill nämligen inte anpassa min ekonomi alltför mycket till något som kanske inte kommer finnas kvar eller kommer försämras i framtiden.

För att räntorna är låga just nu och majoriteten av Stockholmarna lever i en rosa bubbla där begreppet finansiell risk inte existerar. Men kan förstå att ni slemmiga bolånetorskar börjar svettas nu när fler av svennebananerna börjar inse att de är greater fools i det stora bostadspyramidspelet.

Samtidigt har svenskar mer pengar än någonsin på banken, http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5602547

Står ju i artikeln att det är för att de misstror börsen, inte att de höjt sin levnadsstandard.

Om du läser artikeln så handlar det om mycket mer pengar än de som lämnat börsen.

Engelsmän har börjat köpa BR i Sthlm innerstad pga den förmånligare uthyrningslagstiftningen, som nästa år blir ännu bättre för uthyrare då föreningen istället måste ha starka skäl för att INTE godkänna uthyrning. Engelsmännen är vana att investera i Buy to Let, kan bli en prisexplosion uppåt i Sthlm pga detta, ska man gissa +20% kommande 12 mån?? Vad tror ni andra insatta?

Har du möjligen någon länk till förslaget om ytterligare regeländringar?

En skrämmande okunnighet i artikeln. Och Dagens Industri var likadan. Man kunde ju förvänta sig att iaf Dagens Industri skulle höja sig kunskapsmässigt över en 15-årings nivå. Men det gör dom inte. (Och jag medger att jag blir lite pissed off när Dagens Industri lurar allmänheten på det här viset. Och jag tror inte att det är medvetet. Dom är bara svårt inkompetenta).

När allmänhetens skulder ökar så ökar också mängden "pengar på banken". Det är ofrånkomligt. Dvs allmänhetens fordringar på bankinstituten.

Allmänhetens vilja att köpa eller sälja aktier påverkar inte mängden "pengar på banken" det minsta. Det är fullkomligt sanslöst som man skriver i artikeln. Som om mängden "pengar på banken" skulle ändras ifall folk köper aktier av varandra till stigande eller fallande kurser.

Det är i stort sett bara om allmänheten amorterar sina lån som mängden "pengar på banken" kan minska. Mängden avista minskar om man placerar om till tidsbundna fordringar, men totalen fordringar på bankinstituten påverkas inte. (Exkluderar vi staten från allmänheten så har vi undantag där och MFI:s fordringar på varandra är också undantag då de inte ingår i allmänheten).

Google är din bästa vän: http://www.regeringen.se/sb/d/17569/a/220278