Fallet Catrine da Costa 1984 (Dokumentlänkar finns i trådstart mm)

Ja, lättja samt brist på engagemang, ork, förmåga och organisation märks i alla lösa trådar som inte följts upp.

Även förakt för brottsoffret som prostituerad, narkoman och kriminell förekom förmodligen och påverkade arbetet.

Men det som är intresseväckande är när polisen faktiskt gör sitt jobb på ett adekvat sätt - förhör Gladh om lastbilen, söker efter Vinof, skramlar fram en relevant lastbil och förare som SJ-växlaren konfronteras med - och sedan plötsligt, utan uppenbar anledning tycks släppa allt. Där menar jag att det inte längre handlar om inkompetens utan något annat.

Angående utredning nummer två är det fullständigt obegripligt att man lyckades undvika att undersöka Vinof.

Viktor är väl Ragnar Lindgren, som jag har tolkat det.

Ja på vintern 1984 styrdes utredningen av interna, dunkla behov, som man bara kan gissa sig till. Att poliser på alla nivåer köpte sex, är självklart, så det var väl där skon klämde.

Ja vad som skedde 1999, kommer jag grubbla över hela livet. Inte bara Vinof, utan varenda farlig missbrukare på Eugeniavägen nonchalerades, till förmån för Uffe och Solnamannen.

Och Vibeke O, var i h-e kom hon ifrån?

Hon träffade inte ens BO på våren och sommaren 1984.

Allt är 100% obegripligt.

Fyller på med lite fler reflektioner...

I boken uppges att BM beskriver Catrine som blond, vilket är en ny uppgift. Jag tror dock att BM misstog sig gällande hårfärgen, eller åtminstone hade en ganska basal vokabulär beträffande kvinnors frisyrer och färger.

Skälet är förhöret med hårfrisörskan som hade färgat och klippt både C och TÅ (att han färgade håret var ett lite otippat fåfängt drag hos honom).
Frisörskans beskrivning av C:s hår är en tidstypisk uppklippt 80-talsfrisyr med ljusa, gråa slingor. När frisörskan såg C sista gången i juni hade hon samma slags frisyr, men lite längre. Förhöret återfinns i Dropboxen.

I det här fallet skulle jag lita mer på hårfrisörskan som själv hade gjort frisyren och antagligen på grund av sitt yrke observerade andra människors hår. Förmodligen framstod de ljusa, grå slingorna som en allmänt ljus frisyr för BM.

En sista anmärkning är att jag misstänker att det har skett en betydelseförskjutning sedan 80-talet ifråga om hur hårfärger beskrivs.

När man läser gamla förhör och liknande verkar det nämligen enbart finnas olika nyanser av blond.
Jag har bland annat sett Christer Pettersson kallas mörkblond (!).
Det kan ju vara värt att hålla i minnet att när exempelvis Gladh sa att föraren av lastbilen hade cendréfärgat hår så kan han ha syftat på en betydligt mörkare nyans än vad man associerar till idag.

Nu lovar jag att inte skriva mer om hår, hårfärger och frisyrer...

Tack för svar!
Den tanken snurrade till i mitt huvud. Att det skulle kunna vara Ragge.

Jag uppfattar 1999-utredningen som ett försök att "fria" TH och TA, vilket visserligen är hedervärt, men resultatet blev ett dillettantmässigt, desperat polisarbete.

Det gjordes försök att bevisa att C levde efter pingsten genom att förhöra Ragge på nytt, men däremot hörde man inte Saba. Frågan är om man ens kände till hennes vittnesmål.

Jag tror även att jag tidigare har kommenterat det bisarra påhittet att försöka utröna dödstidpunkten utifrån narkotikahalten i kvarlevorna, med utgångspunkt i den heroindos som C tog på morgonen hemma hos arkitekten.

Med tanke på att C injicerade heroin regelbundet har jag svårt att se vad detta skulle bevisa.

Bland Borgnäs alla vilda seriemördarteorier, poliskonspirationer och märkliga arkitektbilturer är hans kritik mot 1999-utredningen stundtals vederhäftig. Han för ju fram uppfattningen att utredningen främst var ute efter att oskyldigförklara TA och TH, inte att hitta den egentliga gärningsmannen. Att Borgnäs sedan lyckades uppfinna en än mer vansinnig variant av 80-talsvisionerna är en annan sak.

De misstänkta i 1999-utredningen tycks onekligen vara inslängda lite på måfå, enbart utifrån att de var udda sexkunder i någorlunda nära anslutning till fyndplatserna och att en av dem åtminstone kände C. Att jämföra dessa figurer med Vinof och Co är skrattretande.

Något som däremot inte diskuteras lika ofta är vad som skedde efter 1999-debaclet. Själv är jag ytterst nyfiken på två dokument i Dropboxen:

• 2009-01-23 fattas ett beslut att topsa och säkra hårstrån från en okänd, men uppenbarligen levande person för DNA-jämförelse. Vem det är vore självklart av intresse.

• Så sent som 2005-05-17 beslutas att ett flertal maskade namn ska kartläggas och spanas på i syfte att ett förhör ska kunna hållas med en okänd person, utan att denne får vetskap om det eller att utredningen försvåras. Även detta är tankeväckande.

Ja, det känns orimligt att Catrine skulle vara "blonderad" i ordets rätts bemärkelse i början av sommaren 1984.
Utgår man från den samling av bilder som finns av henne tagna under olika perioder av hennes liv så verkar hon ständigt ha föredragit att vara "mörkhårig". Antingen väldigt mörkt rött eller mer åt det bruna hållet.

Uttrycket cendréfärgat hår är något som har använts vitt och brett av människor omkring mig under uppväxten, och jag har aldrig riktigt kunna sätta fingret på hur denna hårfärg faktiskt ser ut.

Något som är märkligt när det kommer till TÅ är att CdC verkade ha seriösa planer på att flytta till Gislaved med TÅ, bli clean och börja leva ett "normalt" liv. Men av någon anledning så grusades dessa planer å det grövsta och hon började hålla sig undan för TÅ (och BM). En kan undra om det endast var så att TÅ var väldigt jobbig/påstridig/krävande, eller om det faktiskt fanns mer oroväckande anledningar till att CdC helt plötsligt började hålla sig undan från honom (och BM).

Jag har inte heller sett något foto på C med ljust hår. På de svartvita fotona är färgen självklart svår att avgöra, men på den mest frekvent förekommande bilden (https://static-cdn.sr.se/images/2519...32&format=webp) tycker jag att håret ser lite ljusare ut än på övriga.
Jag skulle nog karaktärisera cendré som en eufemism för råttfärgat. Lite diffust mellanbrunt.
Hela TÅ/BM-situationen verkar ha varit gravt dysfunktionell och absurd, utöver de många glidningar på sanningen som verkar finnas i deras förhör.

Något man kan notera är att i vart fall TÅ uppenbarligen fick ganska härdade personer att reagera på hans beteende. Flera av C:s prostituerade väninnor berättade i förhör om hans klängighet och med tanke på att de borde ha varit vana vid att män visade diverse mindre sympatiska sidor bör hans agerande ha varit extraordinärt.

Ragges uttalanden om att TÅ och BM tog pengar från Catrine och eventuellt även våldtog henne är också minst sagt oroväckande.

Tidigare har jag funderat över om de helt enkelt var C:s hallickar och att lägenheten på Forsskålsgatan fungerade som bordell. Det skulle förklara Ragges uttalande, varför deras historier om lägenheten inte stämde överens och även aktualisera tipset från 1988 om att C hade en våldsam hallick.

TÅ påstod i förhör att han snabbt upptäckte att C var narkoman, men att det dröjde innan han förstod att hon var prostituerad. Det har jag oerhört svårt att tro på.

Fick från säkra källor veta att när det hela utspelade sig så bodde den ena läkaren i"Täby" och i anslutning av hennes försvinnande grävdes på natten grunden till hans garage av vad uppgiftslämnare tror var ryssar eller balter på grund av deras språk.

Att BO var prostituerad, bör ha varit lika uppenbart som att hon var narkoman.

En intressant detalj, är TÅ:s ointresse för dödsorsaken.
Han frågade inte någonting om hur BO kunde tänkas ha dött.

TÅ:s ointresse för dödsorsaken noterades såklart.

Han frågade inte heller något om utredningen, men det fattas tiotals sidor av hans förhör, så vad vet man?

Man kunde verkligen förvänta sig att TÅ skulle vara nyfiken på utredningen, eftersom han var mycket förtjust i BO.

Att TÅ hade starka känslor för BO, råder det ingen tvekan om. Desto läskigare då, att han började stalka henne tre månader efter att han lärt känna henne.

TÅ kommer alltid att vara en stark kandidat som GM.

Situationen runt TÅ och BO var helt bananas.

Den känslomässiga explosiviteten runt TÅ och hans relation till BO, såg dock inte utredarna.

Hela situationen bara skrek livsfara.

Den livsfarliga cocktailen bestod av våld, stalking, prostitution, svartsjuka, ömsesidigt ekonomiskt utnyttjande och ren och skär förälskelse.

På sitt skruvade sätt, var TÅ kär i BO.

Relationen mellan BO och TÅ är typexempel på en relation där den kvinnliga parten blir mördad.

Jag tror inte att utredarna fattade ett skit av det här.

Framför allt finner jag det osannolikt att C:s och TÅ:s relation inleddes på annat sätt än via ett sexköp. Det är svårt att föreställa sig att de träffades och själarnas gemenskap uppstod... Det borde även polisen ha insett och frågan är varför TÅ ville verka ovetande om prostitutionen. Då var det ju inte ens olagligt att köpa sex, vilket annars kunde ha varit en orsak till att han inte ville prata om det.

Ja, att TÅ inte verkar ha ställt några frågor kring vare sig dödsorsaken eller utredningen är uppseendeväckande. Om man ska tolka honom välvilligt kan det ha berott på chock och oförmåga att ta in situationen, men det är onekligen något som sticker ut.

Inledningsvis undersökte polisen hypotesen TÅ som GM, och ställde upp ett scenario där han (och eventuellt BM) dödade C innan resan till Småland. Som jag har förstått det är det då uppräkningen av vittnen som visade att C levde efter pingsten sammanställdes som ett motargument mot den tesen.

Ingenting motsäger dock att TÅ och/eller BM faktiskt fann C under sina eftersökningar post pingst, vilket de, enligt Ragge, sa sig ha gjort.
Ja, att relationen var infekterad och tycks ha blivit våldsam ganska omedelbart är en stark varningssignal.

Vad jag däremot anser skiljer sig mot "vanligt relationsvåld" är att BM verkade vara starkt involverad i kontrollen av och våldet mot C. Utanför en hedersvåldskontext är det ovanligt att den kontrollerande partnern blandar in andra på det sättet.
Därför funderar jag på just hallickalternativet beträffande BM och TÅ.

------------------
Angående en helt annan sak, nämligen FP3, kom jag att återigen läsa den korta notisen om tunnan och den sönderrivna sopsäcken:
https://dacostarkivet.wordpress.com/...7/img_1246.jpg

Då insåg jag att jag hade missförstått en sak. Sedan informationen om FP3 först dök upp har jag tolkat det som om den sönderrivna säcken där var knuten på samma sätt som säckarna vid de övriga fyndplatserna. Men enligt artikeln var den knuten som några andra sopsäckar, i närheten av säckarna med kvarlevorna, på FP1. Dessa andra sopsäckar har jag inte tidigare hört talas om.

Möjligen är det bara jag som har läst slarvigt tidigare, men jag finner det intressant att det verkar ha funnits två olika uppsättningar av knutna säckar (ett par med kvarlevor och en eller flera utan kvarlevor) på respektive fyndplats.