Dahlsjö-fallet, Göteborg (1965-07-29)

- Jag förstår vinklingen vad gäller vem som tog kontakten. Men likväl kan ju personen i fråga fabulera. Det jag tycker talar mest för det är just det faktum att h*n valt att berätta vissa delar...de som inte kan kontrolleras, och håller på annat mycket viktigare som skulle kunna bekräfta eller dementera spekulationerna.

OM det handlar om att h*n inte vill att saken ska röras upp på nytt, vore det skapligt ologiskt att alls ge information kring det, eller hur?

Förmodligen kommer jag citeras i även detta inlägg och publiceras på en sida som främst ägnar sig åt att förlöjliga under namn och sken av att diskutera olösta mordfall. Det man inte kan åstadkomma själv är smidigare att kopiera : )

Allt vad h*n kom med var ju alldeles i början, när vi hade fått kontakt med uppgiftslämnaren. När XX lämnade viss information och "hintar", så hade h*n ännu inte fått det tillstånd som h*n trodde att h*n skulle erhålla.

När det väl uppdagades att så ej var möjligt i dagsläget, så kunde inte XX lämna ut mera uppgifter. Om han hade fortsatt med detta, så hade det faktiskt kunnat sluta mycket tråkigt.

När det gäller "Dahlsjö-fallet", så är det knappast någon uppgift alls som går att kontrollera. Vad skall kollas? Av de som "var med" är nästan alla i dag avlidna? Det har gått snart 45 år? Polisutredningarna saknas?

Av flera orsaker, så vill jag inte diskutera just uppgiftslämnaren mera. Jag förstår precis vad du menar getost och jag skulle nog också ha ställt samma frågor som du gör. Detta är som alla förstår mycket viktiga frågor.

Fallet och allt omkring är fortfarande mycket känsligt. Alla förstår också mycket väl i vilka kretsar "Dahlsjö-gänget" rörde sig i under åtminstone denna vår och delar av sommaren 1965.

Ja jag känner mycket väl till det där. Jag orkar faktiskt inte bry mig.

- "Av de som "var med" är nästan alla i dag avlidna".
Egentligen vet man väl inte säkert om ens någon alls är avliden?

När jag skrev detta så menade jag även de tre från Göteborg (troligtvis också "Hymme") som försvann för alltid. Dessa var också "med". Vad de exakt var "med om" kan ju förstås diskuteras men inte var det något trevligt.

Ingen kan ju naturligtvis säga till 100% att de dog den 29-30 juli men med största sannolikhet gjorde de detta. Om alla sedan dog denna dag/denna natt vet vi inte?

Nog vore det konstigt om alla skulle ha varit livet, låt oss säga, ett år efter försvinnandet?

Gay Karlsson t.ex. skulle aldrig ha hållit sig undan på detta sätt. Han skulle ha hört av sig till åtminstone sin syster och mamma om han hade kunnat.

Hûbner Lundqvist skulle också ha hört av sig till sin familj om han hade kunnat.

Kjell-Åke Johansson skulle också ha gjort detta - om han hade kunnat. Han hade ju dessutom precis blivit far. Han skulle absolut hört av sig till sina oroliga föräldrar, syskon och flickvän.

- Mycket tyder väl på att de råkat ut för något, även om Hymmes inblandning i det hela inte känns överdrivet trolig. De kan ha blivit mördade och bilen kan ha slaktats och gjorts av med. Inte nödvändigtvis har någon av de tre mördat någon annan.

OM de nu var involverade i grov brottslighet (och inte dog där och då) som kunde generera en hotbild som hotade till livet, vore det absolut vettigaste att dra utomlands och hålla sig tyst där.

Men om man tänker sig att de inte gjorde det, kan det ju också vara så att de informerade sina absolut närmaste om att deras liv hängde på deras tystnad. Om då närmast anhöriga brydde sig om dem, skulle de knappast yppa något och hellre låta folk tro att de försvunnit.

Hymme bör ju inte ha haft något otalt med den organiserade brottsligheten så det finns väl goda skäl åtminstone för honom att höra av sig, om möjlighet därtill hade funnits.

Jag har läst i andra trådar som handlar om samma tid och samma stad att det fanns en ganska omfattande preludin-smuggling längs västkusten, koncentrerad till Göteborg och Helsingborg i huvudsak. De här grabbarna rörde sig i hamnkvarteren där den mesta av verksamheten sägs ha ägt rum så en gissning är ju att det kan ligga något sådant bakom. De kan ha blivit oense om pris, slarvat med en leverans, eller försökt köra sitt eget race. Organiserad brottslighet brukar inte gilla konkurrens. Medveten att det här låter mer som Neapel än Göteborg, men det har kommit många hintar åt detta hållet nu.

Nej så kan det inte gått till. Efter så många och långa samtal med anhöriga till de tre försvunna, så skulle detta ha framkommit för länge sedan.

Jag har t.ex. själv bott hemma hos Karlssons lillasyster. Hon berättade bl.a. då hur hon fick gå till en kyrkogårds minneslund för att sörja brodern. Hon känner saknaden efter honom än i dag och kan inte låta bli att tänka på honom. Jag har faktiskt lärt känna henne mycket väl.

Visst fanns det goda möjligheter att ta sig till utlandet i Göteborg vid denna tid. Fast förhållandena var mycket olika mot i dag. Återigen kan vi ta Karlsson som ett exempel. Inte kunde han t.ex. komma till England på ett förfalskat pass och bara börja att arbeta där. Dessutom så kunde han knappt någon engelska samt hade problem med alkoholen.

Den jag tror mest på, som skulle ha kunnat gjort på detta sätt, är Kjell-Åke Johansson. Han hade inga kända missbruksproblem och var säkert den som hade framtiden framför sig?

Du har helt rätt i att nödvändigtvis har inte de tre mördat någon annan.

Ja det ligger nog en hel del i det du skriver. Någon/några av dessa orsaker tror jag personligen på kan vara mycket möjlig(a) till det som sedan hände.

Bl.a. preludinet fick starkt fotfäste i Göteborg 1965. Året därefter riktigt "exploderade" denna marknad.

"Dahlsjö-gänget" låg med andra ord rätt i tiden och geografiskt sett befann de sig på rätt ställe. Karlsson arbetade inte vid denna tid och de fick även tillgång till bil detta år. Åtminstone iDahlsjö och Karlsson lär inte ha haft några större betänkligheter att syssla med en sådan verksamhet? Hur var det då med Kjell-Åke? Eftersom han bara var dryga 16 år vid försvinnandet, så är det svårt att uttala sig om honom. I vilket fall som helst har jag inte hittat något som tyder på att han var straffad.

Det är rätt att denna marknad var starkt koncentrerad till västkusten men vi får inte heller glömma Stockholm. Mycket narkotika kom till Göteborg därifrån via flyg, tåg och bil.

Samtal med Hymmes släktingar

Har under dagen samtalet med tre utav Hymmes släktingar på mors sidan.
Tanken var att se hur de såg på försvinnandet av Hymme + att kanske få reda på vad Ebba fann i GBG som gjorde att hon drog slutsatsen att han försvann i GBG:s undre värld.
Att få något svar på fråga 2 var ju naturligtvis inte troligt, men man vet ju aldrig.

Det visade sig att de hade ingen aning om vad Ebba kom fram till i GBG!

Hymmes försvinnande var väldigt tragiskt för familjen, Ebba gjorde verkligen allt vad man kunde begära av henne (+ lite till) för att få tag på honom, men utan resultat.
Evert tog det också mycket hårt som känslig konstnärs själ han var. Men den det blev mest påtagligt på var hos Manne, han gick visst ner sig ordentligt efter att hans tvillingbror försvann, han repade sig aldrig riktigt efter detta.

Det enda påtagliga de mindes var att han skulle ha setts i Australien. Vittnet var en svensk som bodde i Australien men som var på tillfället besök i Stockholm. Hon skulle ha läst i en skvallertidning hos frissan om försvinnandet och känt igen Hymme. Efter detta så ringde damen till Ebba och berättade om det hela. Han skulle visst ha varit barägare.
Denna barägare var svensk och hade ett efternamn som var likt Lundqvist.
De mindes dock inte om Ebba fick tag på denna barägare.


Det var tyvärr allt de hade att berätta om försvinnandet, de var dock mycket glada att försvinnandet inte hade blivit bortglömt och iaf den yngre av förmågorna skulle gå in och läsa på tråden och kanske komma med egna inlägg.

Vi tackar familjerna Reutercrona och Gyllenspetz för detta och önskar dem godnatt i denna sena timma.

"Evert tog det också mycket hårt som känslig konstnärs själ han var"

- Jag läste någonstans att han kommenterade det hela ungefär som: "Tja, tråkigt men sånt händer i livet" (inte ordagrant, men i samma anda)


"Det enda påtagliga de mindes var att han skulle ha setts i Australien. Vittnet var en svensk som bodde i Australien men som var på tillfället besök i Stockholm."

- Det talar emot att Hymme hamnade i Dahlsjögängets sällskap alls, om det nu stämmer.

Antar att du syftar på "Det var en stor sorg men så är ju livet..."

Släkten uppfattade iaf att Evert tog detta mycket hårt (vilket inte alls är konstigt), jag ser ingen anledning att tvivla på det.

Om Hymme hamnade i Australien så är min gissning att han inte hade ett skit med Dahlsjö gänget att göra, men jag skulle tro att det hade blivit känt om det verkligen var Hymme som var barägaren.

Verkligen intressant även om dessa släktingar inte hade något direkt att komma med.

Vad jag har hört av släktingar till de andra tre, är att de också tycker att det känns viktigt att försvinnandena inte än i dag är glömda.

Instämmer till fullo i detta.