Känner att det verkligen har varit givande att läsa andra människors berättelser om sina relationer till alkohol.
Dem två senaste åren har det verkligen eskalerat för mig och jag har mer och mer börjat intala mig själv att jag inte kan hantera denna drog på ett bra sätt.
Jag har vart i fyllecell 4 gånger men förr i tiden när man va i 20 års åldern va detta mest en kul grej, man hade blivit svinfull och det var snarare ett bevis på en lyckad kväll av total fylla. När sånna grejer händer fortfarande på senare år, jag är nu 27 så är det inte lika roligt längre. Jag dricker varje dag, förutom när jag jobbar två gånger i veckan. Men ofta så har jag druckit då med. Smiter in på en krog och sänker 2 6

r fernet eller liknande. Jag bor i göteborg och alla mina kompisar är ofta ute och dricker öl, men skillnaden är att när dem går hem för kvällen och hoppar på vagnen så tågar man vidare ensam till nått hak o fortsätter dricka på egen hand.
Det är som en ond cirkel jag har svårt att ta mig ur.
Det slutar med en kanonfylla och en dagen efter fylld med ångest, senast pissade jag ner mig i en tjejs säng som jag inte ens känner. Dagen efter det pissade jag ner mig igen i min polares soffa. Inte helt ok. Efter detta så börjar jag tänka om jag inte borde lägga ner drickandet helt och hållet.
Efter detta brukar jag inte vilja träffa människor överhuvud taget på två-tre dagar då jag känner att jag inte har något positivt att tillföra och jag orkar inte "spela" glad.
Sedan vänder det och man känner dem positiva tankarna komma tillbaka, man ser möjligheter istället för hinder osv. Varenda jävla gång i det skedet när man e på väg uppåt så tror man att man kan hantera drickandet igen och börjar dricka igen för att sätta lite krydda på tillvaron det håller ett tag tills jag vaknar en morgon och har vart full som ett as igen och alla mina pengar är slut.
Tror jag skulle behöva gå och prata med någon men får aldrig tummen ur röven.
Är det svindyrt med psykologer eller hur fungerar det? hade känts skönt att lätta på trycket inför någon som inte känner en.
Skål...