ENGELSKA - översättning, fakta och frågeställning [Sammanfogad tråd]

Tack så mycket! Nu förstår jag.

Journa-vad?

Antar att du med den där anmärkningen ville få det till att Egon3 borde ha använt sig av begreppet "journalistik" istället för "journalism"?

Då ska jag bara be att få upplysa dig om att båda begreppen användes parallellt för samma sak från mitten av 1800-talet till mitten av 1900-talet då journalistik blev mer vanligt. "journalism" står dock forfarande kvar i SAOL. (bild från 13:e upplagan)

Och om du nu försöker få det till att "journalism" är en anglofiering som man ska undvika att använda får jag väl påminna dig om vilken tråd vi befinner oss i--det är faktiskt rätt så lätt hänt att man halkar lite lätt på vägen mellan skalle och tangentbord i en tråd där man ständigt växlar mellan två språk. Och om jag inte har helt fel så har jag för mig att just "journalistik" tog övetaget just pga engelskspråkiga influenser...

Den alldeles nyutgivna Svensk ordbok (2009) har övertagit NEO-artikeln journalism. NEO:

journalism ...
• journalistisk verksamhet
BET.NYANS: ibl. äv. konkret om journalistik e.d., ofta med antydan om inriktning på sensationella nyheter o.d.

Det var just ifråga om journalism (journalistisk verksamhet) i Vietnam som det finns "more than meets the eye". Nämligen en välgörande inofficiell verksamhet.

Nu hoppas jag att det onda grinet har kommit av sig.

Låt mig krypa till korset...

Bakgrunden till detta utspel från min sida är att jag själv skrev "journalism" en gång i en uppsats/hemtenta (eller vad fan det var) på svenska och läraren rättade mig med stora röda frågetecken och så vidare.

Jag trodde alltså att det var nån slags nytillkommen anglicism.

Skulle någon vänlig själv kunna hjälpa mig att översätta detta stycke. Ganska krångligt skrivet. Försök att översätta det så ordagrannt som möjligt!

Jane Austen var samtida med Scott men i nästan alla avseenden en kontrast till honom. Hon hade svårt att hitta förläggare till sina verk, de sålde inte särskilt bra, och hon utnyttjade inte publikens nya smak för historiska skildringar.
Hon var pråstdotter från Hamshire. Hon tillhörde alltså landsbyggdens högre medelklass och det var om den hon berättade om i sina romaner. Intrigen består ofta av kärleksförverklingar. I "Stolhet och fördom" skildras några kvinnor ur den högre medelklassen och deras väg till äktenskapet; grundmönstret är det samma i "Emma".

Om nu en "rector" är präst i allmänhet eller prost i synnerhet.

Vad gäller kärleken så undrar man hur en författare realiserar fiktiva kärleksförverklingar. Djupt filosofiskt vatten, om det inte gäller kärleksförvecklingar av mera banal karaktär.

En bra inspirationskälla för översättningen kan vara: http://en.wikipedia.org/wiki/Jane_Austen

Nä, det är snarare en gammal hederlig francism. I franskan är man förtjust i ändelsen -isme. I den sociointellektuella franskan är till och med erotiken en "ism": érotisme.

Och kanske akte vi oss vaksamt för att kontaminera ismer och tiker: germanistik och germanism är inte samma sak, ej heller aforism och aforistik et cetera.

SAOB-artikeln JOURNALISTIK har verkligen nötts av tidens tand. I en ordbok som har 120 års produktionstid borde man som sagt vara försiktig med tidsrelativa begrepp som »ny« och »numera« eller »mindre brukligt«.

JOURNALISM r.
[jfr d. journalisme, t. journalismus, eng. journalism; av fr. journalisme]
...
1) (mindre br.) tidningsväsende; ngn gg: tidningsinflytande; jfr JOURNALISTIK 2. ...
2) (ny anv.) värksamhet ss. tidningsman, tidningsmannavärksamhet, journalistik (se d. o. 1).

Vad gäller -ismer och -tiker så kan vi knappast i längden hävda korsvisa konstruktioner i förhållande till engelskan. Det var en lustig poäng att ordet "anglicism" är en francism. Ordboksartiklar skrivna efter 1898 tycks inte ge krädd åt grodätarna, utan kopplar "anglicism" direkt till latinet.

Off topic: Var har tyskarna fått -us från i "Anglizismus"? Inte från franskan?

Nej, väl från latinet (som lånat från grekiskan). Andra exempel är t ex Neoliberalismus och Kommunismus.

Tyska Wiki har en artikel om detta, vilken också bjuder på en kortare utvikning om -ismus contra -istik. Man menar att -ismus syfte på ett andligt förhållningssätt, medan -istik vare mer kopplat till en konkret manifestation.

http://de.wikipedia.org/wiki/-ismus

Gallicism brukar det väl heta?

http://en.wikipedia.org/wiki/Swedish...mocratic_Party

= Svenska Socialdemokraterna är näst intill marxister?