Citat:
Ursprungligen postat av
NoggerChoc
Gör du motsvarande intuitiva skillnad mellan has to ['hæstʊ] och ['hæz̥tʊ], used to ['ju:stʊ] och ['ju:z(d)tʊ], kanske t.o.m. love to [lʌftʊ] och [lʌv̥tʊ]?
has to ['hæstʊ] och ['hæz̥tʊ]
Nej, inte precis. Det beror inte på betydelsen, men kan bero på trycket. Ingendera "känns" fel, men
He
has to go. -- oftare z, för att betona has
He has to find a lockwasher. -- 50:50? eftersom varken has eller to är betonad. Men has uttalas riktigt med z, så att det lutar kanske åt 60:40. Jag försöker inte uttala det på det ena eller andra sätt.
He has two girls and a boy. -- oftare z för att tydliggöra att ordet är two, inte to
used to ['ju:stʊ] och ['ju:z(d)tʊ]
Japp.
Som du tydligen vet, beskriver ['ju:stʊ] gammal vana, medan['ju:z(d)tʊ] beskriver användningsändamål.
Häpnadsväckande många vet inte att vana used-to stavas med d. Jag uttalar d-ljudet nästan aldrig. På sin höjd blir det en fördubbling av t-ljudet.
love to [lʌftʊ] och [lʌv̥tʊ]
Nej.
Eller...iallafall inte avsiktligt som med have to. Men förberedelsen att uttala -t- medför att v-ljudet övergår i f-ljudet.
Det sagt, s/z ljudet är relativt svårt att tona, så att det kanske ofta(re) blir en längdskillnad. Man känner att man tonar det det bättre än det hörs.