Arbogamorden - diskussioner kring rättegången mot Christine Schürrer

Bra att det inte bara är jag som är okapabel att gissa.
I polisbombsmålet var rättegången avslutad och man beslöt att de fem skulle kvarstanna i häkte tills dess man beslutat i åtalsfrågan. Detta använde man även vid den så kallade frysmannen. En Markarydsbo som sedemera dömdes i Ljungby tingsrätt och Göta hovrätt för att ha lagt sitt barn i frysen för att skoja med flickvännen.
Jag hoppas komma på ytterligare exempel under kvällen, men båda fallen hänvisade man till den så kallade rådrumstiden. Domaren i Malmö TR var mycket pedagogisk och berättade att det helt och hållet är en definitionsfråga. Häktningsförhandlingen ( vilket det också är i detta fall. Kvarstannande i häkte är att betrakta som en häktningsförhandling ) kan inte avslutas om det inte fattas ett beslut. Med andra ord måste beslut fattas inom 96 timmar för att man inte ska bryta mot lagen.

Jag har inte missuppfattat någonting och självklart ska mt sitta kvar i häktet till TS avslutar rättegången med att fatta beslut om häktningen.
Ditt onödiga raljerande imponerar inte.

Stockholm kommun har ca 790 000 invånare och då är risken betydligt mindre att man får en granne eller god vän/fiende som nämndeman på rättegång än en liten ort på 2.300 invånare.

Det är ju synd att jag inte lyckas imponera på dig, för det är ju verkligen en av mina största motivationer till varför jag över huvud taget postar i den här tråden. Men jag får leva med den smällen.

Jag ska försöka vara kort och koncis då istället: Tingsrättens beslut att CS ska kvarbli i häkte med restriktioner till dess rätten fattar beslut om fortsatt handläggning av målet är ett beslut. Detta innebär att ditt påstående att rätten inte fattat något beslut är direkt felaktigt. Tydligen är ditt felaktiga påstående dock inte förorsakat av någon missuppfattning från din sida, vilket då reser frågan om hur det kan komma sig att du skriver någonting som är direkt felaktigt.

Vad tror du Stefan, kan man dra några slutsatser av detta. Jag har aldrig lyckats göra det när beslut skjutits upp.

Du har, med andra ord, inte sett en signifikant högre frekvens skiljaktighet vid uppskjutna beslut? En rimlig anledning till att man skjuter upp beslutet är ju om domarna är oeniga, och försöker prata sig samman ett tag, innan de ger upp, och accepterar oenigheten.

Inte ens jag är så dum att jag inte förstår att det här tyder på en oenighet i rätten. (Det är väl för övrigt bara en domare och jag hoppas han inte är oenig... )
Det jag menade var att jag genom åren inte hittat något mönster som tyder på att den misstänkte släpps eller döms oftare om rätten begär rådrum för att fatta beslut i häktningsfrågan.

Inte ens jag är så dum att jag inte förstår att det här tyder på en oenighet i rätten. (Det är väl för övrigt bara en domare och jag hoppas han inte är oenig... )

Jag tycker att det finns en rimlighet i att man inte kan förutspå rättens utslag i den här gången, på samma sätt som man inte kan förutse rättens utslag andra gånger, när den drar sig tillbaka för överläggning. Skillnaden är ju bara att rätten väljer några timmar extra för att besluta om fortsatt häktning eller ej.
Förståss anar man att rätten har ett svårt mål att ta ställning till eller möjligen att rätten fastnat vid en specifik fråga som kan ha avgörande betydelse för rättens beslut. Vi får säkert veta mer imorgon.

Möjligen - MÖJLIGEN - kan man enligt en mycket uppsatt jurist tolka detta som att det kommer att bli 4-1 för en fällande dom.
Att domaren för närvarande är skiljaktig. I så fall vill han ha till imorgon på sig att slå in lagen i skallen på nämndemännen.
Blir domen 4-1 med den lagkunnige som den ende som vill fria är det svagast tänkbara dom. Hoppas jag har fel!

Nej, alla fyra är faktiskt domare, dock är bara en av dessa domare lagfaren.


Antyder väl isåfall att rådrummet utnyttjas på ett sätt som är vettigt i snitt.

En intressant tanke som slår mig just nu: Ponera att vi har en situation där nämnden överröstar ordföranden. Då blir det ju rimligen också nämnden som ska skriva domen, och i vart fall att formulera domskälen. I vilken utsträckning är det tillåtet att kontakta nämndemän under pågående mål och tipsa dem om hur de kan argumentera, och i vilken utsträckning är det tillåtet för nämndemännen att ta intryck av sådana tips?

En stor rättspsykiatrisk undersökning får man inte utsättas för om man inte ses överbevisad om att ha begått ett brott, eftersom att en sådan undersökning är så intigtitetskränkande. Dvs en majoritet av rättens ledamöter månste anse henne som skyldig för att undersökningen ska genomföras. Den undersökningen får inte användas för att bedöma om hon är skyldig eller inte utan bara för att fastställa om hon ska dömas till fängelse eller rättspsykiatrisk vård. Undantag kan göras från detta i fall där den misstänkte har erkänt och försvaret yrkar på rättspsykiatrisk vård. Jämför styckmordsmålet där rätten beslutade att de misstänkta läkarna skulle genomgå rättspsykiatrisk undersökning. Läkarna överklagade detta beslut till hovrätten hovrätten fastslog att bevisningen inte räckte för att tvinga på dem denna undersökning sen havererade hela det målet.