Trevliga, otrevliga eller rentav obehagliga kändisar?

Under min taxikarriär i Stockholm blev det en och annan resa med celebriteter, och är det någonstans man kan uppfatta någons grundläggande människosyn så är det när man ofrivilligt delar 1 kubikmeter luft och har ansvaret för deras överlevnad.

De trevligaste (alltså genuint trevliga, falskhet går fort att känna in) "kändisar" jag transporterat är: Lisa Nilsson, hon ringde alltid när hon skulle någonstans, en gång hade hon med sig en av snubbarna i Just D som skulle åka vidare efter att hon klev av i Birka, han blev plötsligt riktigt otrevlig och våldsam och jag klev ur bilen för att spöa skiten ur honom, men Lisa Nilsson hann emellan, skällde ut och tog ner Just D-snubben så jävla totalt att han blev som ett barn, satt tyst och foglig resten av resan och gjorde rätt för sig när jag hällde ur honom ur bilen på Fredhäll...han var ett svin!

Ernst-Hugo Järegård. Absolut underbar människa! Otroligt ödmjuk och lyhörd och en helt fantastisk berättare.

De största svin som någonsin åkt bil:

Magnus Uggla. Finns ingen ursäkt för ett sådant jävla fyllebeteende, gång på gång.

Alexandra Pascalidou. Saknar ord, BITCH!

HARRY SCHEIN! SATAN SJÄLV! ALDRIG I MITT LIV HAR JAG STÖTT PÅ ETT VÄRRE SVIN ÄN HARRY SCHEIN! Satans avföda, förbannad vare hans själ allt framgent! TVI! TVI! TVI! Lyckades göra sig så avskydd att många vägrade köra honom. Ett riktigt jävla SVIN!

Kan intyga att hon är ett riktigt svin. Har haft oturen att ha med henne att göra vid fyra tillfällen. Kvinnan är inte klok.

Ok, det var att dra lite extremt exempel att jämföra med Stalin och Hitler.

Vad jag menar är att psykopater, narcissister och folk med grandios personlighetsstörning inte går runt och är skogstokiga och aggressiva dygnet runt. Utan om man råkar träffa dem när de är på rätt humör, eller de har lust för det, så kan de framstå som väldigt charmiga och trevliga. Givet förstås att man inte säger emot dem, utan låter dem hålla anföranden om sina favoritämnen.

Några man har stött på genom åren:

Alexandra Pascalidou - Var på fest/mingel hos min kompis pappa som är känd. Alexandra var där och vägrade hälsa på oss eftersom hon inte visste vilka vi var. Det var först när min kompis pappa sa till henne som hon kunde ta oss i hand. Stod mest och himlade med ögonen och var bara trevlig mot personer som var kändare än henne, men verkade även då väldigt kall. Extremt obehaglig blick, psykopatvibbar x100.

Paow - otrevlig, korkad. Verkade må väldigt dåligt

Henrik Schyffert - dryg

Måns Zelmerlöw - dryg som fan själv. Översittare

Benjamin Ingrosso - mindre allmänbildad person får man leta efter, lite bortskämd/perspektivlös men absolut inte på ett arrogant sätt. Snarare mycket trevlig, talangfull och ödmjuk men uppväxt i fel sammanhang.

Bianca Ingrosso - Ungefär som sin bror men mer divig och talanglös. Inte alls otrevlig men respekterar varken sitt eget eller andras privatliv.

Pernilla Wahlgren - divig och arrogant.

Zara Larsson - falsk opportunist som låg med sin bästa väns pojkvän för att "bevisa att hon kan få vem hon vill". Gapig och jobbig narcissist.

Hov1 - Störiga, osäkra, våldsamma och saknar helt självdistans.

Fredrik Strage - Astrevlig, nördig och visar genuint intresse för de han pratar med.

Petra Mede - stressad och oklar. Ungefär som på tv.

Anders Timell - extremt barnslig, skriker grova könsord högt och tydligt på fyllan och gör sig rolig på andras bekostnad. Drar sig inte för att håna människor som inte kan försvara sig. Skrattar så högt att trumhinnorna spricker.

Lorentz - nu är det ju allmänt känt; men en patetisk kolatorsk som börjar tönta sig och tjafsa med allt och alla efter ett par streck. Sett honom hamna i bråk flertalet gånger varav han åkte på spö en gång.

Kennedy Bakircioglu - supertrevlig och jordnära.

Bojan Djordjic - trevlig men stissig.

Har via mitt jobb även träffat väldigt mycket influencers på events och liknande. De flesta är trevliga men väldigt självupptagna och tyvärr även extremt korkade och innehållslösa generellt. Alla står och håller med varandra politiskt och snackar sen skit om hur "falska" de andras åsikter är, fast de är lika falska själva. skrattretande att bevittna men samtidigt sorgligt eftersom så många unga ser upp till dem.

Träffade Gry Forsell i början på 90-talet när hon var tillsammans med Peter Settman. Faktiskt på en Ronny och Raggespelning, hon var väldigt trevlig och jordnära. Visade faktiskt intresse för vem jag var utan att höja upp sig själv till skyarna. Hoppas att hon har fortsatt med det.

Instämmer om Gry, träffat henne lite i mitt jobb och hon var väldigt hejig och trevlig. Även Malin Gramer var trevlig när jag träffde henne

Jag tycker att han är trevlig, har träffat honom vid ett tillfälle och där upplevde jag honom som skön. Han må väl inte vara den skarpaste kniven i lådan men likväl.

Hahaha! Jag har exakt samma erfarenheter av JG. Ingen tror mig när jag berättar om hur genuint trevlig han är, varm personlighet med stor nyfiken på andra människor, tvärtemot bilden de flesta har av honom från media.

Motsatsen är GW, många tror att han är en ”skön gubbe” som på TV, men han är utan tvekan den otrevligaste, mest oförskämda kändis jag har stött på. Ett riktigt rövhål faktiskt.

Körde GW ett flertal gånger, minns den här resan bäst: Universitetet, festlokalen, någon avslutning/ examensdag. Ett helt gäng studenter kommer ut och förklarar att det blir lite väntetid, "professorn har lite att göra först, det tar en stund."

Efter stunden kommer 4-5 studenter som ömsom släpar, ömsom stöttar och försöker räta upp någon som är maximalt överförfriskad. De verkar ha jävligt kul och promenaden på ca 25 meter avbryts flera gånger när den överförfriskade kommer på en ny anekdot som måste berättas stillastående. Alla garvar så de storknar vilket är ett gott tecken. Professorn siktar in sig på baksätet, jag öppnar dörren och hjälper till att installera honom i bilen. Han försöker förklara något, möjligen adressen han vill åka till, men det finns inte en enda möjlighet i helvete att förstå vad han säger. Han tar sats och försöker igen, men det går inte ens att avgöra vilket språk han använder, eller om det ens är ett språk.

"Vruff börm köptkelelelöön ööööööhhurböflö" låter han samtidigt som han vill börja betala för resan som inte ens börjat och försöker kliva ur bilen utan att lossa bilbältet. Jag går in i festlokalen för att hämta någon som kan tolka eller känner till adressen han ska till, 3-4 studenter enas om att det nog är säkrast att följa med i bilen och lotsa GW hem, så vi går mot bilen där GW sitter och trasslar med bältet. Vi hoppar in och kommer iväg. Målet är Olof Palmes gata 13, men på vägen ska GW in på Statoil Vanadisvägen och köpa cig eller snus eller nåt, jag erbjuder mig att handla åt honom men det kommer inte på fråga, han ska in själv. Med hjälp av två studenter går han in på macken och blir kvar därinne.

Efter kanske en kvart kommer GW ut, ensam, och går och sätter sig i en helt annan bil som står tom och olåst vid en av bensinpumparna. Han är omöjlig att få ur bilen trots att vi är 3-4 stycken som hjälps åt, inte förrän bilägaren kommer ut och skäller ut honom ur bilen kan vi fortsätta åka vidare, i rätt bil. Väl framme ska han försöka betala, vill minnas att det var med taxikreditblock, men efter ett antal försök att skriva gav han upp och studenterna fick skramla ihop kontanter...

Trevlig? Otrevlig? Ingen aning eftersom jag inte begrep ETT enda ord han sade, men garanterat den fullaste människa jag någonsin körde under femton år.

Jag minns en gång när gw urinerade från klarabergsviadukten rätt ner i vattnet.

Sant eller inte, dagens garv blev det i alla fall.

Excuse me, what is SW?