Citat:
Ursprungligen postat av
flashbacktroll
Åh tack för ett bra och utförligt svar!
Undrar också lite kring studietempot och schemats upplägg. Förstår såklart att det alltid blir mer plugg inför tentorna, men annars då? Är en "vanlig dag" typ att man åker in på nån föreläsning, kanske sitter och grupparbetar lite, och sedan beger sig hem och läser nån timme hemma på kvällen? Eller brukar det fordras att man lägger ner flera timmar varje dag hemma på plugg, inklusive heldagar (6-8 h) på helgerna?
Jag skulle tro att en typisk student ligger på något mindre än 40 timmar per vecka i genomsnitt över ett läsår om man lägger ihop schemalagd tid och grupparbeten/egna studier. Sedan kan det ju variera från kurs till kurs eftersom det som sagt är ganska olika studieteknik som fungerar i olika kurser. Är man bättre på textbaserade, kvalitativa studier så går förmodligen de kurserna på mindre tid och de mer kvantitativa kurserna på längre tid. Är man mer matematiskt lagd blir det förmodligen tvärtom.
De kvalitativa kurserna innehåller ingenting alls som är svårt att begripa utan det handlar mest om att det är ganska mycket text att läsa och (om man skall uttrycka sig lite krasst om dessa kurser) många punktlistor att komma ihåg.
När det gäller de kvantitativa kurserna så måste man begripa ganska abstrakta koncept på ett annat sätt för att kunna räkna rätt. Jag skulle tro att det fortfarande är så att de obligatoriska statistikkurserna är de som har störst andel underkända på första tentatillfällena, så det antyder väl att en genomsnittlig HHS-student är mer kvalitativt än kvantitativt lagd.
Jag tror att det är lite mer schemalagda föreläsningar och seminarier än på SU, men det är definitivt inte lika mycket som på tekniska utbildningar. Man har alltså ganska gott om tid att plugga i grupp eller själv.
Vill man försöka få ovanligt höga betyg överlag får man nog räkna med att lägga mer än 40 timmar per vecka, men det är viktigt att tänka på att det inte är som på gymnasiet. Det finns knappast något stort värde i att få A i alla kurser jämfört med att få låt säga 40% A, 40% B och 20% C kombinerat med relevant arbetserfarenhet (betygen D och E är svåra att få i praktiken eftersom det är väldigt smala poängintervall som leder till dessa betyg jämfört med de andra betygen). Jag är rätt säker på att inte en enda person i min årskurs fick högsta betyg i alla kurser och jag tror att det är extremt sällsynt även om man ser över flera årskurser, just för att det är så olika studietekniker som fungerar i olika kurser.