Citat:
Ursprungligen postat av
proconsul
Sant. Men tanken på att universum alltid har funnits är mycket mer tilltalande för mig. Tanken på en evig skapargud ökar komplexiteten oerhört, dessutom har jag väldigt svårt att föreställa mig att ett väsen av den magnituden verkligen skulle bli på dåligt humör om någon människa blev avundsjuk på sin grannes åsna. Att skapa detta ofattbart stora universum och samtidigt ha en tonårings känslomässiga mognad går inte ihop för mig.
Det finns definitivt en stor motsägelse mellan "finns Gud" och kristendom/judendom.
Men , abrahamismen är åtminstone uppbyggd kring tanken på att det finns en Gud.
För övrigt är det inte helt orimligt att inte vara avundsjuk eller hatisk mot sina grannar eller folk i sin omgivning. Det är ett gott råd både för en själv och andra.
Om du tänker på budorden så är de egentligen allihopa goda råd
för oss själva som individer. Följer man dem så blir man lyckligare än om man bryter dem.
Frågan om Jesus ska komma tillbaka och allt ska bli perfekt och vi ska leva i evighet är förstås enkelt motbevisat av vetenskap.
Däremot kanske det nån dag kommer nån som bringer fred i 1000 år, som Bibeln väl säger. Det är nog ganska sannolikt att vi nån dag kommer ha evig fred på jorden, eftersom det inte kommer finnas någon poäng att kriga fysiskt längre... Nationsgränser suddas ut mer och mer med globalisering.
Vill en diktator vinna något idag är krig ett riktigt dåligt sätt i den utvecklade världen. Bättre skapa en massa stora företag, så kan man köpa upp resten av världen.
