Citat:
Ursprungligen postat av
Labanochapelsinen
Har inte tittat på brevlådan sedan 2 a december
Mer uppenbart än så kan det inte bli att man stoppat huvudet i sanden och inte vill kännas vid problemet.
Citat:
Ursprungligen postat av
MyBestEnema
Ponera att vi har en person som är 61+ och har levt på existensminimum i fyra år. Det finns inga möjligheter att betala en halv miljon till kronofogden och det finns ingen chans att få skuldsanering. Nu vill A*betsförmedlingen att personen skall söka jobb, typ Samhall, och/eller deltaga i ett program (vuxendagis) för att få ut a*tivitetsersättning.
Frågeställning: skall den ponerade personen vägra vuxendagis och i stället föredra socialutbetalning av minimum för existens?
1. Anställning vid Samhall fordrar en dokumenterad funktionsnedsättning och det är inte jobb som man söker på egen hand, de anvisas man till av Arbetsförmedlingen.
2. Du blandar ihop aktivitetsstöd och aktivitetsersättning.
Citat:
Ursprungligen postat av
MyBestEnema
A*betsförmedlingen kräver 'aktivitet'. Socialen också... Om vi nu har en icke anställningsbar person, vad gott gör vuxendagis?
En person som per definition inte går att anställa, står inte till arbetsmarknadens förfogande och ska inte delta i program hos Arbetsförmedlingen, eftersom resurser inte ska läggas på att nå mål (få ut personen i arbete) som inte går att nå.