Lumpen i Finland

Det stämmer. Och om man kommer till RUK, skall man inte släppa sig där. Om man kommer tillbaka därifrån med de bästa poängen av officersaspiranterna från samma grundenhet, är man nämligen "äldst" och får de bästa (mest krävande) uppgifterna som officersaspirant.

Vilket i sig inte är ett problem enligt mig. Det måste vara ganska få individer som är lämpliga till RUK och inte kan finska. Är man såpass lämplig och motiverad går det nog att ta sig igenom ändå.

Jag tycker det är bra att utbildningen i Fredrikshamn är på finska för även om Nylands brigad är svenskspråkigt pratar den absoluta majoriteten av finska soldater och befäl finska och då är det ypperliggt att plutonchefer och uppåt på Nylands brigad inte har problem att kommunicera på finska.

Ja du har rätt, det handlar om utvalda få. Precis som du säger så talar nästan alla åtminstone hjälpligt finska av brigadens personal.

Vissa officerare kommer från helt finskspråkiga bakgrunder, och har i sin tur lärt sig att tala svenska.

Detta är enligt mig en av Nylands brigads vackra sidor, man vet aldrig om man hamnar kommunicera på svenska, finska eller pampesiska (ofta en blandning av alla).

Det går att vara signalman i de "vanliga" kompanierna också, även som kustjägare vilket jag var. Då får man ha en stor radio med sig på ryggen samt göra den väldigt roliga uppgiften att dra parkabel långa sträckor. Jag minns när vi höll på och kämpade med att få kabeln över den allmänna vägen i Syndalen, bristen på träd samt att kabeln måste högt upp så att inte några lastbilar klipper den gjorde det extra jobbigt.

Visst var det jobbigt men samtidigt är det en av de bästa saker jag gjort. Jag, som "inte är någon atlet" som majoren på uppbådet formulerade det, lyckades prestera mycket bättre än vad jag själv trodde var möjligt. Man vill inte göra gruppen besviken så man gör mer än man tror att man klarar av, och så skadar det inte att ha fötter som inte får skavsår (jag fick inte ett enda skavsår under tiden i det gröna). Efter barettmarschen var det flera som behövde kryckor, medan man själv endast var lite styv i benen.

Den finaste stunden utom vid målgång på barettmarschen var ute på en ö när vi framryckt så långt vi skulle och efter en regnig dag kom solen plötsligt fram och värmde gott. Hemförlovningen var ju också trevlig, men då många andra sprang ut gick jag ganska lugnt, jag hade ju varit där nästan ett halvt år så några sekunder till skadade väl inte.

hej,

hur menar du att du inte var atlet? och varför skadades du mindre? nu kanske jag är trög men förstår inte riktigt kopplingen med signalman?

poletten har inte riktigt trillat ner för mig ännu angående detta med kompanier som du skrev nu om att du var signalman i ett kompani? är det då samma som att alla har en sjukvårdare(glömde exakta namnet!) har alla kompanier en signalman också?

Sätts dagpengen in på bankkonto nu för tiden? Det är nu onekligen ett steg framåt från forntiden. Vi fick den utbetald i kontanter var 14:e dag. ”Herr Löjtnant, jägare NN anmäler sig för utbetalning av dagpenning!” Det var tider det.

Japp, stugförmännen har i uppgift att ta upp rekryternas kontonummer för att sedan lämna in åt enhetens fältväbel.
Tyckte själv det var lite konstigt att man fyllde i kontonummer på blanketten som kom innan inryckning när personalen inte tycktes ha kollat igenom den ändå.

Inte så stark och lite för många kilon. "Skadades" är väl att ta i, men jag antar att mina fötter är bra utformade och att jag hade riktigt bra utrustning på dem (körde med vanliga strumpor plus yllesockor under marscher så att foten inte skulle kunna röra sig så mycket inne i kängan). Jag vet inte om det har med att vara signalman att göra, texten bara kom.

Inte bara har kompaniet en signalman, utan varje pluton (drygt 30 man) har en (i alla fall i 1.KJK) och också en egen sanitär. Därtill är det några som är stridsräddare utöver sin uppgift som "vanlig" soldat.

Egentligen 3 signalister. En signalist som biträder plutonchefen och två till som finns i plutonens eldledningspatrull. Under bevärningstjänsten är eldledningspatrullen oftast inte med, men kan tillfogas vid större övningar och finns definitivt med på repövningar där man övar trupper (i Sverige kallat KFÖ). Eldledningen utbildas antingen vid garanatkasteriet eller artilleriet, så de tillfogas när man övar i riktig krigstids sammansättning.

Eldledningsgrupp (Tulenjohtoryhmä) utbildas åtminstone i NylBr vid 1KustJK och inte vid GrkK.
Beväringarna som utbildas i eldledning får leda skarp eld på GrkKs skjutläger.

Vår eldledningspatrull (aspirant+undersergeant+tre jägare) var nog med hela tiden, men bara en av dem var "signalansvarig".

Sidu, justering i organiseringen av utbildningen sedan antiken.


Bra, ju närmare krigstida (SA [sodan ajan] kokoonpano) sammansättningen man övar, dess bättre. Men ansvaret är annat än sammansättningen. Aspiranten och gruppchefen hade väl eldledningsutbildning och två av jägarna var väl signalister?

Min poäng är alltså som tidigare noterat att i en skarp pluton har plutonchefen sin signalist och eldledningsgruppen sina två, inom plutonen.