2014-02-14, 17:21
  #3457
Medlem
adam7s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av MasterWindu
Självklart!

Slutet av RUKkin gick jävligt snabbt, med JOHAn som absolut mest givande och spännande övningen. Det fungerade som vårt slutprov och testade oss till våra gränser både fysiskt och psykiskt. Av tradition så berättar man dock inga detaljer, så lämnar det utanför...

Måste dock nämna att officerseleverna från nylands brigad var bäst på de fysiska insatserna, så att drakan skulle vara lättare än de andra är bara rent skitsnack.

Apsiranttiden i Keuruu har börjat bra. Är jävligt stor skillnad på att leda rekryter jämfört med jämbördiga elever, så det har nog varit den största utmaningen. Hörde dessutom att en av aspiranterna kommer få krigstida placering som vice kompanichef, som jag definitivt satsar på. Skulle vara riktigt coolt att få det som uppgift faktiskt!

Kommer inte mera ihåg detaljerna (övningars namn mm.), men menar du RUK slutkriget med JOHA? Slutkriget är alltid en lustig tillställning, där sömn knappast tilldelas, särskilt om du får ledningsuppgifter. Jag fick leda sinkoavdelningen, dvs. 2 plutoner med varsin 2 x tung sinko (Musti) och en lätt sinko grupp i ett drygt dygn. Första jag gjorde var att omgruppera hela baletten. Stammisarna var av samma åsikt att de nya ställningarna var bättre -> poäng för kunnande + initiativ. På minussidan blev såklart att mina kolleger, d.v.s. pansarvärnskompaniets alla elever blev urförbannade , men sådant är det ju.

--------------------------

Du kanske borde ta upp krigsplaceringsmöjligheterna med utbildaren för er pluton, eller egentligen kompanichefen före din aspiranttid är slut. Kompanichefen gör besluten baserat på era vitsord och personalens bedömningar (kanske 2-3 veckor före ni muckar). Med aspiranter kommunicerar ju personalen helt OK.

Om man normalt inte placerar utlandsboende för de orsaker jag nämnde ovan, går det ju att diskutera om det finns chanser för undantag. Hellre aktiv diskussion än bara vänta passivt på vad händer. Positiva initiativ är inget minus.
Citera
2014-02-14, 20:41
  #3458
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av adam7
Kommer inte mera ihåg detaljerna (övningars namn mm.), men menar du RUK slutkriget med JOHA? Slutkriget är alltid en lustig tillställning, där sömn knappast tilldelas, särskilt om du får ledningsuppgifter. Jag fick leda sinkoavdelningen, dvs. 2 plutoner med varsin 2 x tung sinko (Musti) och en lätt sinko grupp i ett drygt dygn. Första jag gjorde var att omgruppera hela baletten. Stammisarna var av samma åsikt att de nya ställningarna var bättre -> poäng för kunnande + initiativ. På minussidan blev såklart att mina kolleger, d.v.s. pansarvärnskompaniets alla elever blev urförbannade , men sådant är det ju.

--------------------------

Du kanske borde ta upp krigsplaceringsmöjligheterna med utbildaren för er pluton, eller egentligen kompanichefen före din aspiranttid är slut. Kompanichefen gör besluten baserat på era vitsord och personalens bedömningar (kanske 2-3 veckor före ni muckar). Med aspiranter kommunicerar ju personalen helt OK.

Om man normalt inte placerar utlandsboende för de orsaker jag nämnde ovan, går det ju att diskutera om det finns chanser för undantag. Hellre aktiv diskussion än bara vänta passivt på vad händer. Positiva initiativ är inget minus.

JOHA är inte slutkrig utan "johtamisharjoitus", dvs ledarskapstest, där ens ledaregenskaper testas under extrema förhållanden. RUK har inte slutkrig tyvärr.

Mera detaljer skriver jag gärna när jag får tillgång till dator nästa gång, hatar att skriva på telefonen...

En sak jag kan nämna är dock Kirkkojärven Marssi som är en springmarschering över 25km med stridsutrustning, och har skytte samt handgranatskast mitt i sträckan. Gick åt helvete för vårt lag eftersom vi hade en kvinna på vår pluton som mest kunde likna en potatissäck och sprang 7km (!) UTAN stridsvästen innan vi fick börja bära henne för att hon inte höll med i tempot. Bar själv på henne i ett par km, och det var fan inte lätt... Att en pluton i princip evakuerar en medlem är inte så bra för sluttiden och vi var typ 20 av 25 lag, men men... var ju riktigt slut efter det iaf. Plus att jag var bäste granatkastare i plutonen

Hur hon hamnade i RUK? Ingen aning... Ska tilläggas att resterande brudar från andra kompanier presterade bra, så tar ingen ställning huruvida kvinnor ska få utbildas eller inte.
Citera
2014-02-14, 21:27
  #3459
Medlem
adam7s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av MasterWindu
JOHA är inte slutkrig utan "johtamisharjoitus", dvs ledarskapstest, där ens ledaregenskaper testas under extrema förhållanden. RUK har inte slutkrig tyvärr.

Mera detaljer skriver jag gärna när jag får tillgång till dator nästa gång, hatar att skriva på telefonen...

En sak jag kan nämna är dock Kirkkojärven Marssi som är en springmarschering över 25km med stridsutrustning, och har skytte samt handgranatskast mitt i sträckan. Gick åt helvete för vårt lag eftersom vi hade en kvinna på vår pluton som mest kunde likna en potatissäck och sprang 7km (!) UTAN stridsvästen innan vi fick börja bära henne för att hon inte höll med i tempot. Bar själv på henne i ett par km, och det var fan inte lätt... Att en pluton i princip evakuerar en medlem är inte så bra för sluttiden och vi var typ 20 av 25 lag, men men... var ju riktigt slut efter det iaf. Plus att jag var bäste granatkastare i plutonen

Hur hon hamnade i RUK? Ingen aning... Ska tilläggas att resterande brudar från andra kompanier presterade bra, så tar ingen ställning huruvida kvinnor ska få utbildas eller inte.
JOHA fanns inte till namnet på min tid men funktionen är den samma som vårt slutkrig. Det är klart att funktionerna och utbildningen utvecklats och blivit bättre.

Kirkkis består dock. Vi blev väl 5:te i plutontävlingen. Inte hade vi någon träningskultur på pansarvärnskompaniet, men eftersom vi släpat på "lätta" sinkon och tunga sinkon först i underofficersskolan (då gjorde man hela skolan före RUK) och på varje fans övning i RUK hade vi en viss seghet. Jag var i rätt bra kondis under lumpen och hade 4 stägän (StG=stormgevär=rynnäkkökivääri=rynkky) de sista 2-3 kilometrarna på Kirkkis. Några killaf fick även släpas med de sista kilometrarna och vi andra som orkade bättre fick bära deras utrustning. Fan vad man var slut i målet.


Vårt kompanis andra pluton kom på andra plats och slog en av sissi-plutonerna. Skandal för den sissi-plutonen

Marschens utformning var ju på min tid att orientera sig fram, mest på vägar och skogsvägar. Vi hade avståndsbedömning och olika andra uppgifter på kontrollerna där 3-5 representanter för plutonen skulle genomföra uppgifterna. Resultaten inberäknades med tiden till de slutliga placeringarna.

Det som gav rätt god feeling och gemenskap var att plutonen tog upp sång när man sprang förbi andra plutoner som startat tidigare och var utmattade

Hur plutonerna klarade sig var ju en hederssak för stammisarna. Det betydde att de två som hade sämst kondis på vårt kompani blev beordrade till att bli kvar på kompaniet som dejourer (päivystäjä/dagelev) Stammisarna var inte helt bakom flötet då... Fanns inga sådana utvägar för er?

På min tid kunde inte kvinnor göra frivillig tjänst.

...........

Blir fint att höra mera detaljer.
__________________
Senast redigerad av adam7 2014-02-14 kl. 21:33.
Citera
2014-02-14, 21:52
  #3460
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av adam7
JOHA fanns inte till namnet på min tid men funktionen är den samma som vårt slutkrig. Det är klart att funktionerna och utbildningen utvecklats och blivit bättre.

Kirkkis består dock. Vi blev väl 5:te i plutontävlingen. Inte hade vi någon träningskultur på pansarvärnskompaniet, men eftersom vi släpat på "lätta" sinkon och tunga sinkon först i underofficersskolan (då gjorde man hela skolan före RUK) och på varje fans övning i RUK hade vi en viss seghet. Jag var i rätt bra kondis under lumpen och hade 4 stägän (StG=stormgevär=rynnäkkökivääri=rynkky) de sista 2-3 kilometrarna på Kirkkis. Några killaf fick även släpas med de sista kilometrarna och vi andra som orkade bättre fick bära deras utrustning. Fan vad man var slut i målet.


Vårt kompanis andra pluton kom på andra plats och slog en av sissi-plutonerna. Skandal för den sissi-plutonen

Marschens utformning var ju på min tid att orientera sig fram, mest på vägar och skogsvägar. Vi hade avståndsbedömning och olika andra uppgifter på kontrollerna där 3-5 representanter för plutonen skulle genomföra uppgifterna. Resultaten inberäknades med tiden till de slutliga placeringarna.

Det som gav rätt god feeling och gemenskap var att plutonen tog upp sång när man sprang förbi andra plutoner som startat tidigare och var utmattade

Hur plutonerna klarade sig var ju en hederssak för stammisarna. Det betydde att de två som hade sämst kondis på vårt kompani blev beordrade till att bli kvar på kompaniet som dejourer (päivystäjä/dagelev) Stammisarna var inte helt bbakom flötet då... Fanns inga sådana utvägar för er?

På min tid kunde inte kvinnor göra frivillig tjänst.

...........

Blir fint att höra mera detaljer.

Får man fråga näru gjorde RUK? Full förståelse för om du vill behålla din anonymitet, men skulle iaf vilja veta på ett ungefär! Själv är man ju stolt medlem av kurs 243!

Yes kirkkis verkar vara ungefär detsamma, vi hade också avståndsuppskattning och dyl. I början, men dessa påverkade inte själva "pikataival" mer än strafftid på slutet.

Jo sissit är ju överlägsna i princip alltid, mycket tack vare deras såkallade vmtl-joukkue om du förstår vad jag menar... I pionjärskompaniet skulle enligt kompanichefen alla ta sig i mål, och ingen fick utebli utom vid allvarlig sjukdom förstås (han visste väl att vi skulle vara sämst ändå haha, pionjärerna är inte kända för att ha bra kondis...). Vi försökte få kvinnab att gå och fejka skada innan, men nej hon ville springa!

Måste dock säga att det var en riktigt fin upplevelse, och att jag också var helt slut när vi kom in i mål.
Förövrigt blir PST en del av pionjärkompaniet i nästkommande kurs!
Citera
2014-02-14, 22:14
  #3461
Moderator
tobess avatar
Citat:
Ursprungligen postat av MasterWindu
Dock så ska repövningarnas mängd utökas i och med försvarsmaktens omstrukturering m15.

Tvivlar ändå starkt på att jag blir inkallad. Har redan gått så länge.

Har antagligen att göra med att jag är en del av kustartilleriet som numera är nedlagt. Jag är dock alltså krigsplacerad och bor i Finland så det är inte det som det beror på. Misstänker snarare att de sparar in pengar på att helt enkelt inte kalla in någon från kustartilleriet då det ändå inte längre existerar annat än i reserven.

Vackert så och andra sidan, kan inte påstå att jag direkt sitter och väntar på någon kallelse heller. Även om det kanske kunde vara kul att åka ut till skjutbanan en dag, men resten kan jag nog hoppa över
Citera
2014-02-14, 22:41
  #3462
Medlem
adam7s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av MasterWindu
Får man fråga näru gjorde RUK? Full förståelse för om du vill behålla din anonymitet, men skulle iaf vilja veta på ett ungefär! Själv är man ju stolt medlem av kurs 243!
Knappa 80 kurser före dig

Nej,det är inte för 40 år sedan eftersom det tidigare var 3 kontingenter (inryckningar) per år. På finska wikipedia sidan om RUK finns kursernas nummer, deras namn och deras tidpunkter specifiserade.
Citera
2014-02-15, 22:26
  #3463
Medlem
Knugen-Skuks avatar
I Finland gör 80 % av männen värnplikt, ungefär som i Sverige på 70-talet. 80 % av de finska ungdomarna har dock inte bra fysik, det kan vi nog vara överens om. Fetma och kass kondition är lika vanligt i Finland som i Sverige. Hur gör dessa när de kallas in för mönstring? Man kan tänka sig att de åker in i lumpen i alla fall, och att befälen börjar lugnt med det fysiska så att de på sikt når upp till kraven. Hur ligger det till?
Citera
2014-02-16, 00:21
  #3464
Medlem
adam7s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Knugen-Skuk
I Finland gör 80 % av männen värnplikt, ungefär som i Sverige på 70-talet. 80 % av de finska ungdomarna har dock inte bra fysik, det kan vi nog vara överens om. Fetma och kass kondition är lika vanligt i Finland som i Sverige. Hur gör dessa när de kallas in för mönstring? Man kan tänka sig att de åker in i lumpen i alla fall, och att befälen börjar lugnt med det fysiska så att de på sikt når upp till kraven. Hur ligger det till?
Mönstring i Finland, vilket kallas uppbåd, är en enklare tillställning än i Sverige.

Före uppbådet skall individen skaffa läkkarintyg på sin hälsostation. Han har alltså redan fått ett dokument på sin läplighet eller olämplighet. Häsocentralläkaren besluter emellertid inte om tjänsteduglighet, utan dennes dokument slussar den största delen vidare. Beslutet om tjänsteklass kan vara: A (och dess underklasser) vilket leder till stridsbefattningar, B vilket leder till vad i Sverige kallas malajtjänst, C, E, eller T. Har man ett problem som kan botas, såsom fetma, kannabis- eller annat missbruk etc, får man två eller tre år uppskov, och blir klassad till klass E, tills man omklassas vid senare uppbåd.

Klass C betyder befriad tills vidare, vilket i praktiken betyder fredstid, på fysiska eller psykiska medicinska skäl. Klass T (eventuellt från "turvallisuus"= säkerhet) är extremt ovanligt och tillämpades på 50 individer under åren 2008-2012. Denna klass är alltså de som befrias på säkerhetsgrunder, sin egen och/eller de andras säkerhet. Dessa individer skulle man i Sverige kallas extremt tungt kriminellt belastade. Ett digert brottsregister (så heter det i Finland, inte belastningsregister som det är på rikssvenskt newspeak). T-klassning kan vara tidsbestämd eller slutgiltig. T-klassning ges väldigt sällan vid uppbådet. De flesta T-klassningarna sker under beväringstjänst.

Vid uppbådet görs varken intelligenstest/förmågetest eller ledarskapstest. Dessa görs efter inryckning. Vid uppbåd besluts inte heller vilken befattning den värnpliktiga får. Besluten om befattning gör i slutet av rekryttiden, baserat på förmågetestet, ledarskaptestet och bedömningen från rekryttiden.

Och till sist den kassa konditionen. Dålig kondition är inte i sig ett tjänstehinder. Eftersom den generella konditionsnivån sjunkit, har finska FM tagit i bruk en softare start för rekryterna, för att sedan successivt höja konditionen och kraven. Vid fysisk fostran, d.v.s. konditionsträning har man tagit i bruk nivågrupper.

Vid uppbådet finns en läkare tillstädes. Alla kontrolleras, men om du uppger att allt är ok och läkarintyget säger så, tar kontrollen 30 sekunder. Besluten görs av av uppbådsnämnden, vilken består av två militärer och en representant för kommunen. Förutom klassning besluter nämnden över till vilket utbildningsförband den värnpliktiga placeras i.

Det händer även att någon omklassas i läkarundersökningarna under de första dagarna i tjänst. Så finns ju även civiltjänst vilket ca. 5 % gör. En del byter till civiltjänst under sin militärtjänst, även om det betyder att man tjänstgör lika länge som de som tjänstgör längst i militären. Men då sover man ju i varma rum.
__________________
Senast redigerad av adam7 2014-02-16 kl. 00:34.
Citera
2014-02-17, 16:20
  #3465
Medlem
rayprices avatar
Nån som kan berätta om slutkriget? Längd? Egna erfarenheter? Dessutom skulle jag gärna ha reda på mer om signalmanskapsutbildningen, vad gör man, hur är den? Är det många läger och övernattningar?
__________________
Senast redigerad av rayprice 2014-02-17 kl. 16:30.
Citera
2014-02-19, 12:35
  #3466
Medlem
cyckelpolisens avatar
Loppusota är det roligaste jag gjort! att åka runt halva finska skärgården med jurmo var inte helt fel dock 3-4timmar sömn varje natt o circka 2 anfall, ett anfall tog circka 5-9h beroende. O jaa alla är helt sönder sista dagen!
Citera
2014-02-19, 15:23
  #3467
Medlem
rayprices avatar
Hur är signalmanskapets slutkrig? Deltar man med vapen i många anfall/försvar?
Citera
2014-02-26, 20:56
  #3468
Medlem
Schizofrenens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av rayprice
Nån som kan berätta om slutkriget? Längd? Egna erfarenheter? Dessutom skulle jag gärna ha reda på mer om signalmanskapsutbildningen, vad gör man, hur är den? Är det många läger och övernattningar?

Det sög så jävla mycket haha! Vårt var egentligen riktigt slappt, fick helt okej med sömn (hade dock den bästa utbildaren så det kan ha bidragit) och var väl aldrig så jättesönder rent fysiskt. Lite segt att sova på hårt och knöligt underlag i 10 nätter.. Samt att det var in i helvetes trångt i 40-tals tälten.

Det värsta var att ständigt frysa samt de, för manskapet, fullständigt meningslösa anfallen. Hände så gott som varje anfall att vi antingen bara klampade omkring i ovisshet för att sedan höra TOLLI SEIS (stavningen jag vet).. Andra gånger kunde vi ligga stilla på någon kall fuktig kull i flera timmar utan att veta något över huvud taget. Inte askul. Men visst är det hela ett minne
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in