Twentieth Century Fox presents. This fall comes the new hilarious family movie from the creative mind of John Hughes. It's not the size that matters when you have a heart of gold, and a 800 pound gorilla to watch your back. Watch as these three kidnappers (Joe Mantegna (Searching for Bobby Fischer), Joe Pantoliano (Three of Hearts) and Brian Haley (Always)) tries to hold on to litte Baby Bink. But they will soon realise he's a slippery feller. Out soon on vhs.
Ethan Hawke i en actionfilm med samma producent som den mer kända John Wick trilogin. Det märks på flera sätt att det finns kopplingar till John Wick.
John Wick utspelar sig i något påhittat universum. Den här utspelar sig i verkligheten. Likt Keanu Reeves spelar Ethan Hawke en överdriven (dock inte lika överdriven) hjälte som "är bäst på vad han gör".
Handlingen är för mig starkare än gällande John Wick. Det finns mer genuin dialog och några saker slängs in för att öka intresset. Mindre nonsens.
En av egenheterna (om man tänker på filmens namn) med filmen fungerar sisådär för mig. Actionscenerna är ofta överdrivna och ologiska på ett typiskt action sätt, vilket är tråkigt.. Lite mer första Die Hard filmen känsla på vissa ställen och filmen hade definitivt blivit bättre.
Gillar man modern action finns det klart sämre filmer att se. Ogillar man modern action kommer den här inte ändra din uppfattning. En helt okej film i sin genre för mig.
Snacka om att den flippar de sista 20 minuterna. Första biten är helt klart mest intressant innan det sakta förvandlas till en mer typisk skräckis. Den hade gärna fått fortsätta i ett lugnare tempo för min del, den var mer intressant så, men en schysst liten film är det.
Allergiscenen blir extra påtaglig när man vet att tjejen som spelar Charlie faktiskt i verkligheten lider av en allergi och det hela är en sorts återskapelse av en händelse hon var med om. Minus halshuggningen
Jag gillar filmen rent handlingsmässigt, men specialeffekterna hör nog till de sämsta jag nånsin sett, och då är filmen ändå från 2000-talet.
Fightscenen i lägenheten i Paris ser väldigt märklig ut, man ser att de knappt tar i och klyschiga ljudeffekter har blivit satta på slagen. Men det värsta var nog när en av snubbarna hoppade ut genom fönstret - det såg snarare ut som om han gick ut genom fönstret trots att fönstret sprack i tusen bitar
.
Annars var det en bra film enligt mig. Inte bland det bästa jag sett, men bra.
Dennis är fem år gammal. Han har damp. Mr Wilson får tyvärr lida en hel del p g a att hans grannbarn är en gullig liten dampunge utan impulskontroll. Christopher Lloyd gör en av sina mest minnesvärda roller. 4/5
En av Baldwin-bröderna är en snygg eskort som blir hyrd av en lesbisk kvinna för att hon ska kunna vinna tillbaks sin kvinna. Exakt hur det här ska funka är minst sagt oklart, även efter att jag sett filmen. 2/5
Uppföljaren till första Färet Shaun-filmen som är så bra. Denna är bra för att vara en uppföljare, men själva handlingen med en alien är inte så intressant. Gullig och hjärtvärmande likväl. En besvikelse. 3/5
Escape room, 6 människor som ska ta sig igenom massa olika rum där bara den starkaste överlever. Rätt otäck film men ändå spännande. Man får själv lite smått panik när man ser den.
Jäss! Äntligen någon annan som också sett den. Vilken rulle alltså!
Japp! Tillgänglig på comhem play så kan nog bli fler som ser den inom snart... Sen är ju frågan om vi två är de enda comhem användarna på FB. Eller har du sett den på annat håll?
The time bounce has happened. Klockan är 07:35, dags att vakna och rädda livet på Lisa Fredericks.
Det är en måndag hela veckanfilm, fast här är det tisdag, precis som idag m.a.o.
Det märks att det är en tvfilm för det är inte mycket flärd i filmen. Min favoritupprepning i filmen var mannen som bar två koppar kaffe och spillde över sig efter någon gått in i honom, en sån där klassisk scen som ofta händer på film men som jag aldrig har sett i verkligheten (kanske är frekvent om man jobbar i kontorsmiljö dock, vad vet jag). Med Jonathan Silverman, Helen Slater, Jermey Piven, Martin Landau. 3/5
Drog kungen Michael ska sälja sin verksamhet och gå i pension, vilket som sätter igång en kedjereaktion av händelser.
Ritchie tillbaka i sitt rätta element.
Jag önskar att han bara gjorde dessa typer av filmer. De känns lika härliga och kvicka varje gång.
Trots att man vid detta laget känner igen hans upplägg och struktur i berättandet.
Filmen har en del liknelser från hans tidigare verk, så man anar vart en del saker leder till, men det är sättet som han skriver som ändå håller det fräscht.
Kemin är dock inte lika genuin mellan karaktärerna som de är i låt oss säga lock stock, snatch och rocknrolla.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
