David Spade spelar sedvanlig loser som är på blinddate med en tjej som är totalt käpprätt galen . Men på något vänster råkar han bjuda med henne på en jobbrelaterad resa och kaos utbryter.
Skratta till ett par gånger och den var väl vad man kunde förvänta sig av Spade.
Filmen handlar om fyra fattiga européer i Sydamerika som skall köra två långtradare med nitroglycerin på dåliga vägar i Sydamerika för att det behövs för att blåsa ut en oljekälla som brinner. Filmen är lite långsam i början men den andra halvan är fantastiskt bra. Mörk och spännande film. Jag blev lite småsugen att se William Friedkins (French Connection, Exorcisten) remake Sorcerer (1977).
Noir där Robert Mitchum spelar privatdetektiv som trodde han var pensionerad blir dragen tillbaka av en gammal uppdragsgivare (Kirk Douglas). Filmen har alla de ingredienser man förväntar sig. Svek, femme fatales, cynism och en sprakande dialog. Den står sig väl än idag, som många av de bästa noirfilmer gör.
Många år har gått sedan Rambo III, men premisserna är ungefär likadana.. Till en start. Handlingen i sig är det inga större fel på, en del musik är bra, vissa bilder på miljön är snyggt fotade och filmen är brutal. Därmed ingen total katastrof.
Det känns dessvärre som att Sylvester Stallone och alla övriga spelar i två olika filmer. Han är en surgubbe som knappt kan svara på tal, men är ändå badass fysiskt och slutligen gör det rätta. Inte för att dialogen i äldre Sylvester Stallone-filmer alltid är legendariska, men att kunna erbjuda en normal dialog åtminstone hade hjälpt.
Filmen är som skrivet brutal. Rambo III var också det, men där var det så överdrivet och vissa skämtsamma undertoner. Här är det mer verkligt. I djungel finns det inga regler. Kvinnor och barn våldtas, oskyldiga dödas och då ska givetvis svinen som gör detta behandlas på samma sätt.
En del hopp mellan scener lämnar mycket att önska. Rambo bara dyker upp på rätt plats vid rätt tillfälle och actionscenerna är brutala, men oftast tråkiga att titta på. Det finns sällan någon finess eller personlighet bakom. Mycket närbilder och som vanligt i moderna actionfilmer ett jäkla tempo mellan allt. Man förstår vad som händer, men tveksamt om man orkar bry sig.
Betyget på IMDB överraskade mig. Har jag och många andra sett samma film? Jag har sett Extended Cut som inte var särskilt lång så gissar på att några minuter lagts till. Det finns några sevärda scener och att filmen är så brutal gör väl att den står ut på något sätt, men för mig blir det mest en av alla mediokra actionfilmer som gjorts. Inget man behöver se även om man gillade föregångarna.
David Spade spelar sedvanlig loser som är på blinddate med en tjej som är totalt käpprätt galen . Men på något vänster råkar han bjuda med henne på en jobbrelaterad resa och kaos utbryter.
Skratta till ett par gånger och den var väl vad man kunde förvänta sig av Spade.
5.5/10 Adam Sandler
Angå: The Wrong Missy
Jaha, då får väl jag dra åt helvete då..
Nämligen därför jag tyckte att denna var en riktig skitfilm (som i allt Adam Sandler till 98% vidrör), jag gav den en supersvag 3/10, som sagt, dynga.
Angå: The Wrong Missy
Jaha, då får väl jag dra åt helvete då..
Nämligen därför jag tyckte att denna var en riktig skitfilm (som i allt Adam Sandler till 98% vidrör), jag gav den en supersvag 3/10, som sagt, dynga.
(Så fick jag det sagt )
Allt är ju en smaksak.. Kanske har taskig filmsmak.. Dock kan jag tycka att en 3 timmar lång polsk/ungers stumfilm om en polsk bonde på början av 1900-talet som odlar betor kan vara riktigt jävla tråkig medans andra stofiler här ser det som en riktig nagelbitare.
Harvey Keitel som skivproducent, Earth Wind & Fire som bandet som ska spela in sin debutplatta. Trevlig historia och trevligt tidsdokument, perfekt för min fascination för 70-talsmiljöer.
Hade stora förhoppningar på denna film, men stormdelen av filmen var i princip obefintlig och det var den känslan jag var ute efter. Ni vet, Day after tomorrow och Hard Rain och liknande filmer.
Istället var det en film med de typiska b-filmsproblemen. Konstiga närbilder på folk som reagerar på något istället för att visa det som händer. Rått våld som kändes orealistiskt.
Trust2018
Kristen film som inspirerats av Jobs bok.
Rätt hög kvalitet genom hela filmen. Något intressant historia även om en bitter huvudkaraktär är föga underhållande. Som tur fanns det fler karaktärer i filmen.
Även lite svårt för den Australienska dialekten eller kanske är det dåligt skådespeleri. Crocodile dundee lät ju inte så här...
En Disney film som verkligen INTE var som jag trodde. Stilen är mer Karl Bertil Jonssons Julafton (eller något) än mycket Disney jag tänker på. Inget fel med det. Karaktärerna står ut mycket i något mer simpla miljöer.
Det jag gillade mest var musiken. Musiken i sig och hur dom lagt in den. Både det det mer upptempo och dramatiska fungerar riktigt bra. Definitivt värt att spana in även utan att sett filmen. Det jag gillar näst mest var rösterna för karaktärerna. Minnesvärda med ofta bra dialog.
Handlingen börjar kul, men blir mer och mer något man ungefär sett förut. Därmed föredrar jag filmens första hälft gentemot andra. Filmen är givetvis riktat mot barn. Hade jag varit åtta år hade jag mycket möjligt tänkt annorlunda.
Ingen av Disneys allra största klassiker, men har definitivt sin plats i historien. Mer något för lite äldre barn.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!