SSF: Anthropoid (2016) | 🌑🌑🌓🌕🌕 |
Den sanna historien om Operation Anthropoid under andra världskriget som var den tjeckiska motståndsrörelsens försök att mörda General Reinhard Heydrich - den tredje högst rankade officeren i nazistpartiet efter Hitler och Himmler. Heydrich var arkitekten bakom Förintelsen, och hans skräckvälde i Prag, från där han ledde styrkorna, gav han smeknamnet Slaktaren från Prag.
Andra världskriget är en aldrig sinande källa för spektakulära historier och Operation Anthropoid är sannerligen en av de mest fascinerande och historiskt betydelsefull. Jag hade dock inte hört talas om den innan - trots den stora roll den spelar i Tjeckiens historia och att det faktiskt gjorts en hel del filmer om den. Jag hittade den när jag kollade in vad Cillian Murphy har haft för sig på senare tid.
Händelsen är alltså extremt intressant, tyvärr är filmen en medioker historia. Det ger mer att gå in på Wikipedia och läsa om det i slutändan. Prag anno 1942 är vackert skildrad och ger en fin tidskänsla, inget fel där. Det är bara en så tråkig dramatisering som man blir alldeles sömnig av under första timmen - det finns väldigt lite som drar in mig i historien. Platta karaktärer, banala dialoger och framför allt tröttsamma klichér som att kasta in en totalt meningslös kärlekshistoria som inte bidrar med nåt.
Förberedelsen inför attentatet är bedrövligt tråkig. Men när saker börjar hända då rycks man ur sin dvala och jag börjar faktiskt gilla filmen. En spänning infinner sig - äntligen! Man börjar bry sig om våra hjältar och man inser vilka konsekvenser deras handlingar fick för Tjeckien - historiens vingslag träffar en och det träffar rätt hårt. Tredje akten är riktigt bra och det är uteslutande den som räddar upp betyget till en hyfsad nivå.
Cillian Murphy är som vanligt bra. Jamie Dornan (som numera ägnar sig åt BDSM) likaså men det är en hemsk tjeckisk brytning de har lagt på sig. Man vänjer sig inte ens vid den utan den stör filmen igenom.
Värt att se om så bara för att få med sig en historiskt intressant händelse men räkna inte med att bli särskilt underhållen förrän ungefär en timme in.
Den sanna historien om Operation Anthropoid under andra världskriget som var den tjeckiska motståndsrörelsens försök att mörda General Reinhard Heydrich - den tredje högst rankade officeren i nazistpartiet efter Hitler och Himmler. Heydrich var arkitekten bakom Förintelsen, och hans skräckvälde i Prag, från där han ledde styrkorna, gav han smeknamnet Slaktaren från Prag.
Andra världskriget är en aldrig sinande källa för spektakulära historier och Operation Anthropoid är sannerligen en av de mest fascinerande och historiskt betydelsefull. Jag hade dock inte hört talas om den innan - trots den stora roll den spelar i Tjeckiens historia och att det faktiskt gjorts en hel del filmer om den. Jag hittade den när jag kollade in vad Cillian Murphy har haft för sig på senare tid.
Händelsen är alltså extremt intressant, tyvärr är filmen en medioker historia. Det ger mer att gå in på Wikipedia och läsa om det i slutändan. Prag anno 1942 är vackert skildrad och ger en fin tidskänsla, inget fel där. Det är bara en så tråkig dramatisering som man blir alldeles sömnig av under första timmen - det finns väldigt lite som drar in mig i historien. Platta karaktärer, banala dialoger och framför allt tröttsamma klichér som att kasta in en totalt meningslös kärlekshistoria som inte bidrar med nåt.
Förberedelsen inför attentatet är bedrövligt tråkig. Men när saker börjar hända då rycks man ur sin dvala och jag börjar faktiskt gilla filmen. En spänning infinner sig - äntligen! Man börjar bry sig om våra hjältar och man inser vilka konsekvenser deras handlingar fick för Tjeckien - historiens vingslag träffar en och det träffar rätt hårt. Tredje akten är riktigt bra och det är uteslutande den som räddar upp betyget till en hyfsad nivå.
Cillian Murphy är som vanligt bra. Jamie Dornan (som numera ägnar sig åt BDSM) likaså men det är en hemsk tjeckisk brytning de har lagt på sig. Man vänjer sig inte ens vid den utan den stör filmen igenom.
Värt att se om så bara för att få med sig en historiskt intressant händelse men räkna inte med att bli särskilt underhållen förrän ungefär en timme in.