Jag har sett 70 minuter av Elle, den blev för mycket för mitt sällskap så vi ska se klart den på Lördag. Trots att jag inte sett den ännu är jag övertygad om att det är årets film, det är bland det knäppaste jag någonsin sett. Den fascinerar, roar, underhåller, provocerar, äcklar och chockerar från ena sekunden till den andra.
En kvinna hittas mördad i närheten av Brighton, England.
Vi får följa polisarbetet på ganska nära håll, och det är ungefär det som händer i filmen.
Man får, å andra sidan, glädjas åt en uppsjö härliga gamla bilar, inte minst kommisariens Zephyr.
Imponerande polisarbete, men ganska tråkigt.
2/5
Klassisk spionfilm från 60-talet.
Alec Leames (Richard Burton) har det inte lätt. Hans sista dubbelagent i östberlin har blivit skjuten och han är mer eller mindre utbränt. Han får ett sista uppdrag innan han kan "komma in från kylan": Han ska "defektera" till Östtyskland för att sprida desinformation bland den östtyska underrättelsetjänsten och att få STASItoppen Mundi (Peter Van Eyck) att framstå som en brittisk dubbelagent.
Filmen är baserat på den klassiska spionroman med samma namn av John Le Carré. Jag har inte läst boken än, men jag har hört att filmen är trogen den.
Hursomhelst, det här är en utmärk spionfilm som är som ett svar på Bondfilmern från samma tid. Det finns inget glamorös med Leames yrke. I nästan varje scen, verkar han vara tankat och deprimerat. Burton gör en av sina bästa roller i den här filmen (bara 1984 är bättre anser jag), och han är perfekt för rollen.
Jag kan inte göra filmen rättvis med min recension av den. Se den och upplev en av de bästa spionfilmerna från den eran.
Oskyldig liten sak med många referenser och intertextualitet till andra samtida filmer; dom identifierade är Terminator, Die Hard, Eldstorm och Breakfast Club. Men såklart en B-film med usla produktionsvärden och horribelt manus/skådespeleri.
Haunted (1995). Mycket bra haunted house-historia som utspelas i precis rätt miljö på ett gammalt gods i England, och med Oxford-universitetet med på ett hörn. Huvudpersonen är en yngre Oxford-professor i psykologi, som efter en tragisk barndomsupplevelse vigt hela sitt liv åt att försöka bevisa att det övernaturliga inte existerar. Kommer han fortfarande att vara lika övertygad om det innan filmen är slut, tror ni..? Det finns även en twist som åtminstone inte jag såg komma, inte första gången jag såg filmen (har sett den flera gånger, den är så bra!).
Det man möjligen kan invända:
Spökena här är mycket kroppsliga, de kan inte skiljas från levande människor. De till och med äter, dricker och har sex med dödliga. I vår kultur tror vi ju inte på denna typ av spöken (om vi tror på spöken alls!), utan här menar vi att spöken är eteriska, genomskinliga andeväsen, som vi inte kan ta på och som kan röra sig rakt igenom väggar. Men OK, man kan även se det som att spökena på något sätt förvände professorns syn och andra sinnen. Eftersom han även upplevde den nedbrunna herrgårdsruinen som ett helt och oskadat hus.
Huvudrollen spelas av här ännu supersnygge Aidan Quinn, och Anthony Andrews gör en av de stora birollerna. Anthony Andrews spelar perfekt den typ av karaktär som han gör bäst ända sedan han var Sebastian i Brideshead Revisited: bortskämd, förfinad, förklemad överklassman som aldrig blivit riktigt vuxen, och som har en hint av något förvridet när det gäller det sexuella... Filmen skulle vara sevärd bara för dessa båda, till och med om inte historien var så bra i sig som den är!
9/10
__________________
Senast redigerad av Merwinna 2017-03-27 kl. 09:44.
Oskyldig liten sak med många referenser och intertextualitet till andra samtida filmer; dom identifierade är Terminator, Die Hard, Eldstorm och Breakfast Club. Men såklart en B-film med usla produktionsvärden och horribelt manus/skådespeleri.
Betyg: 1/5
Jag blev mycket positivt överraskad över hur kul och faktiskt.. Bra. Turtles I & II var. III är dock en annan historia. 1/5 håller jag med om
Jag har sett 70 minuter av Elle, den blev för mycket för mitt sällskap så vi ska se klart den på Lördag. Trots att jag inte sett den ännu är jag övertygad om att det är årets film, det är bland det knäppaste jag någonsin sett. Den fascinerar, roar, underhåller, provocerar, äcklar och chockerar från ena sekunden till den andra.
Helt fantastiskt.
Håller nästan med:P är riktigt bra. Bättre än förväntat. Men kan förstå att den är magstark för vissa. Är ju en väldigt mörk film. Synd att inte huppert vann oscarn
Vad gjorde egentligen Jesse Owens på tyska Olympiastadion på 1930-talet?
Filmen fångar evenemanget, men största delen handlar om innan han åker dit. Jag vet inte om filmen stämmer 100 % med verkligheten, men gör den det så är det verkligen en inspirerande historia. Det finns en del moment som känns ganska rejält "PK", men finns även mycket som känns mer korrekt och åt andra hållet. Balansen tycker jag är väldigt bra för en film idag.
Jag tror inte jag kände igen en enda skådespelare och tycker många gjorde ett bra jobb. Jag gillar 1930-tals miljön och filmen är i mångt och mycket snyggt gjord. Filmen är inte bara en ren biografi eller sportfilm utan innehåller även kärlek, vänskap och politik. Tror dom flesta människor kan reletera till någon del i filmen.
Allt som allt gillar jag denna film. Likt många andra filmer idag vill den dock fånga väldigt mycket, vilket gör att det finns scener som känns för korta eller överflödiga samtidigt som vissa viktigare scener kunde fått mer tid. Det här är dock en mindre klagomål från min sida. Den lyckas ändå bättre än många andra filmer dessa dagar.
En oduglig ung man bestämmer sig för att "bli något", och gifta sig med en vacker flicka han har sett.
En film, som märkligt nog, gått under min radar.
Hade hört mycket om den vad gällde romantik och kärleksscener, kanske därför jag inte haft den särskilt prioriterad.
Jag hade fel, kärleksscener var det inte mycket bevänt med, däremot en charmig historia om en ung man som ger sig in i riktigt halsbrytande affärer.
Mycket fint foto, i färg dessutom.
Dessutom en räcka med härliga bilar, jag spolade tillbaka flera gånger för att njuta av en passerande DKW.
Det här var långt över förväntan.
4/5, jag gillar att ha fel ibland.
Trams-film som jag älskar. Håller än idag. Nästan en utav mina favoritfilmer, utan att skämmas. Älskar verkligen stämningen och musiken. Härligt flippad.
Den här filmen är så flamsig och slumpmässig att det är svårt att ta något seriöst. Handlingen i sig är egentligen seriös, men det känns aldrig. Dålig klippning, banditer där en blir töntigare än den andra samt helt slumpmässiga och löjliga dialoger.
Filmen är så utflippad att jag någonstans kan förstå att dåtidens 15-åringar tyckte den var "cool" och fjantade runt med citat efter filmen, men det gör den inte bra. Det här är en glorifierad B-film.
Den nya Mad Max är många steg bättre och film nummer två ännu fler. Trean har jag inte vågat mig på ännu. Den dagen, den sorgen haha.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!