SSF:
Deadpool (2016) | 🌑🌑🌑🌓🌕 |
En fin liten pnuttrig kärlekshistoria som framförallt känns seriös i sin skildring av kärlek trots motgångar. Legosoldaten Wade Wilson har precis hittat sin drömtjej när han får ett tråkigt cancerbesked. Lyckligtvis finns ett botemedel som visserligen innebär lite kroppsmodifikation, men allt ska nog ordna sig och de kan leva lyckliga resten av sina dagar. Eller... Säg hej till Deadpool! Superhjälten med det där lilla extra och en gudabenådad röv.
En frisk fläkt för superhjälte-genren. Precis vad som behövdes, hur trött är man inte på den generiska skiten som regelbundet pumpas ut. Jag var rädd att det skulle vara för pubertal humor för min smak, alldeles för grabbig med oändliga kukskämt och frossande i diverse kroppsvätskor. Och visst innehåller den sin beskärda del av det men det går inte att värja sig mot charmen och skaparglädjen som genomsyrar allt. Ryan Reynolds älskar verkligen sin Deadpool - det syns så tydligt och det smittar av sig. Allt går inte hem hos mig men mycket gör det.
Att det är så brutalt och kompromisslöst med avhuggna lemmar, hinkvis med blod och sex är också skönt att se. Historien är visserligen tunn, men det är en origin-story som håller sig till det filmen igenom. Inte som Doctor Strange (2016) där bakgrunden avhandlas inom 30 minuter för att sen slåss mot någon ond sak som hotar världen igen - Här är hela filmen Deadpool's berättelse om hur han blev till och det ger han svängrum till att flippa ut totalt.
Dialogen är fantastisk och Deadpool är en mästare på att reta upp folk. Scener som gnabbandet under tortyren och IKEA-tjafset han har med sin rumskamrat - en blind gammal svart dam - är briljant munhuggeri. Förutom Deadpool så är även resten av ensemblen en skön skara. Ed Skrein som skurken är en matchande motståndare.
Deadpool är en smått underbar film som håller hög klass på underhållningen rakt igenom och lämnar en med känslan av att man vill ha mer. Och, jag drev med kärlekshistorien i inledningen men det är förvånansvärt nog en del jag verkligen gillar. Den känns äkta och berörande och motiverar hans handlingar. Tramsig och berörande alltså - Deadpool i ett nötskal.