SSF:
Leaving Las Vegas (1995) | 🌑🌑🌑🌑🌕 |
Ben spottar inte i glaset. När han förlorar jobbet på grund av sitt drickande (utöver det han redan supit bort - familjen, vännerna och självrespekten) anser han att det finns bara en sak att göra: lämna allt och dra till Vegas! Men inte för att kasta tärning och se på Celine Dion, han åker dit med ett enda mål - dricka tills han dör. På plats träffar han Sera, en prostituerad med stora problem själv. Dom utvecklar en relation men Ben är väldigt tydlig på en punkt. Stå inte i vägen för mitt mål.
Att se Nicolas Cage i öppningsscenen dansa runt och vissla och göra piruetter medans han plockar ner spritflaska efter spritflaska i kundvagnen och vara så lycklig över att han ska dricka igen gör också mig lycklig. Inte bara för att scenen är så härlig utan jag har fortfarande lite ungdomlig alkoholromantik inom mig, trots att jag är 160 år gammal. När han senare i filmen vaknar upp med bakfyllan från helvetet och skakar värre än en bartender på en fullpackad kväll och det första han gör är att plocka med sig två spritflaskor in i duschen och börjar halsa är det inte lika festligt längre. Vid det laget har filmen visat upp alkoholism från en jävligt osmickrande sida.
Att idag få höra att Nicolas Cage vunnit en oscar för bästa huvudroll kan vara svårt att tro på, men det är sant och han fick det välförtjänt för Leaving Las Vegas. Han går all-in i den här rollen och är fullkomligt lysande. Ofta rolig men också oerhört tragisk i sitt kompromisslösa supande. Elisabeth Shue fick nöja sig med att bara bli nominerad men hon är minst lika bra och borde ha vunnit för sitt porträtt av en trasig själ som tappat allt fotfäste i sin värld av torskar, hallickar och våldtäkter. Deras samspel är sprakande och i min bok ett klassiskt filmpar. Vi får inte veta deras bakgrund men dom har ändå ett oändligt djup över sig.
Jazz och Sting ligger ständigt i bakgrunden och skapar en drömlik stämning som funkar fint att dränka sig i misär med. Gillar att den är uteslutande deppig utan moral nedkört i halsen på en också. Mörkt, ångestfyllt och sexigt - oemotståndligt!