Vilken film såg du senast?

Les Valseuses En film om två ligister och småtjuvar som förpestar tillvaron för folk omkring dem. De har även en riktigt dålig kvinnosyn. Filmen påminner till viss del om Mammuth med sin speciella humor.

7/10

12 Angry Men (1957)

Förmodligen världens enklaste film att spela in. Tolv män sitter i ett rum i några timmar. De är juryn i ett mordmål och ska enhälligt besluta om huruvida de anser den åtalade vara skyldig. Guilty eller Not guilty. Ett måste för att en film som denna - som utspelar sig i ett och samma rum och helt och hållet bygger på dialog - ska lyckas är att dialogen är perfekt. Och det är den. Realistisk, trovärdig och fängslande. Henry Fonda är bra, men Jason Segel, förlåt - Lee J. Cobb menade jag såklart, är lysande. Scenen i slutet när han är medryckande och riktigt stark. Övriga tio män gestaltas också väl, men Fonda - och framför allt Cobb, står ut lite extra. Detaljer som t ex svetten (som så klart beror på att det är en väldigt, väldigt varm dag - väldigt passande!) som rinner när pressen ökar och de olika berättelserna ur männens liv höjer filmen ytterligare. Fantastisk film!

9/10

The Usual Suspects (1995)

Kort recension innan jag somnar...

Positivt: Spacey är strålande. Välförtjänt Oscar (bästa manliga biroll) även där. Twisten var inte alltför förutsägbar, och levererades snyggt. Genomgående spännande.

Negativt: vissa skådespelarinsatser var riktigt dåliga, och hur mycket var egentligen sant? Med tanke på
7/10

Clue från 1985.

Filmen är baserad på bords spelet Cluedo.
Flertal främlingar får inbjudan till ett mansion, utan någon vidare information.
Ett mord begås, vem kan det vara?

Filmen var för mig inte så unik och berättande på det sätt jag helst skulle velat se den på.
Lite inslag av humor, vilket inte uppskattades.

Den får av mig 4/10.

Instämmer - fantastisk film!

Escape to Witch Mountain (1975)

Tia (Kim Richards) och Tony (Ike Eisenmann) är två föräldralösa barn med övernaturliga krafter. Lucas Deranian (Donald Pleasance) låtsas vara deras farbror för att få barnen i händerna på Aristotle Bolt (Ray Milland) som vill utnyttja deras speciella förmågor.

Jag har tidigare sett remake-versionen från 2009, och den här är tyvärr ganska seg i jämförelse.

Betyget blir 4/10 eller 2/5 på Filmtipset.

SSF: Made in Britain (1982)

16 år och svår. Trevor är ett skinhead som socialarbetare gör sitt bästa för att få pli på men Trevor är inte intresserad av ett normalt tråkigt liv i fårflocken. Han kastar hellre en tegelsten genom fönstret på arbetsförmedlingen än står i kön, skriker rasistiska tillmälen till den pakistanska butiksägaren och stjäl bilar för att åka till järnhandeln och köpa lim att sniffa.

Det här är en tv-film som var en del av en serie i fyra delar om statusen på skolsystemet i England på 80-talet. Bara en dryg timme lång och väldigt sevärd! Om inte annat för Tim Roth's magnifika insats. Han är ett äckel man inte klarar av att ta ögonen ifrån. Jag blev intresserad av den för det är Roth's första filmroll - han snubblade tydligen in på en audition av misstag när han letade efter en cykelpump, så kan man ju också starta en hollywoodkarriär - och han är såklart den stora behållningen med filmen. För trots att Trevor är ett svin på alla sätt och vis är han även intelligent och vältalig - han kan lika gärna snacka ner dig som att sparka ner dig. En komplex karaktär som Tim Roth gestaltar på ett mästerligt sätt och hela hans auora bara osar talang.

Filmen som sådan är inte dum den heller. Fina skådespelarinsatser, oförutsägbart och en fascinerande huvudkaraktär som ställer till med ett underhållande helvete för dom som försöker hjälpa honom. Den är inte lika rå som Romper Stomper (1992) eller poetisk som American History X (1998) men den har lite av varje. Trevor glimtar även till med Will Hunting-vibbar som en hakkorstatuerad, neo-nazistisk Matt Damon. Fascinerande karaktär som sagt.

En trevlig upplevelse, rekommenderas! 3/5

Mycket bra film, länge sedan jag såg den.
Kanske är det dags igen

Focus - http://www.imdb.com/title/tt2381941/

En erfaren svindlare tar en ung och attraktiv ung kvinna under sina vingar, men saker och ting blir komplicerade när de inleder en romans.

Jäkligt bra film..
Will Smith visar här att han kan annat än skjuta aliens..

4/5

Jag gillar svindel! Är det mycket svindel i filmen eller är det mer en romansrulle?

Elena [2006] dir. A. Zyvagintsev

På många sätt påminner Elena om Zyvagintsevs senaste film, Leviathan, om än i mycket mindre skala. Det nosas på teman om tvivel inför kristendomens roll i det moderna samhället, en gråzon mellan moraliskt rätt och fel där en idé om att se ett steg längre glöms bort av de med makten. Jag vill dock lägga betoningen på att det just nosas då Elena inte känns lika fulländad som Leviathan gör och känns främst som en talangfull regissör som trevar sig fram i hopp om att knyta fast till vad han gör bäst.

Elena handlar om den pensionerade Elena som bor tillsammans med sin man Vladimir. De lever flott i de bättre kvarteren i ett liv av lugn och stillhet medan deras egna barn från tidigare förhållanden lever annorlunda liv som präglats av de två människornas klass från innan de träffat varandra. Elenas barn bor i utkanten av stan i fattiga lägenhetskomplex där arbetarklassens klyschor prickas av en efter en medan Vladimirs bortskämda dotter enbart alltid haft det mycket lättare.

Tyvärr tar filmen allt för lång tid på sig med att sätta upp sina karaktärer och spenderar egentligen bara dess sista 40 minuter på att hantera en riktigt berättelse. Dess tröga tempo är inte en svaghet men händelselösheten är däremot det. Filmen centrerar runt insjuknandet av Elenas man och händelserna kring detta är också höjdpunkterna av filmen, tyvärr håller Zyvagintsev på just detta nästintill genom hela filmen och den tragiska natur som nästan blivit kutym för både Zyvagintsev och rysk film överlag rivs av på knappa tjugo minuter.

Det fanns mycket jag saknade i filmen men trots det vill jag belysa Nadezhda Markinas fantastiska skådespel i huvudrollen. Större delen av filmen vilar på hennes axlar och hade hon inte gett ett så starkt framträdande som hon nu gör så hade filmen kollapsat bara trettio minuter in. Fotot är dessutom värt att nämna, det är stillsamt och rör sig långsamt genom lägenheten där en stor del av filmen utspelar sig samtidigt som den i andra stunder vågar gå över till handhållen där den följer efter ungdomar i slagsmål utan att offra säkerheten. Fotot påminner en del av det som kommit att känneteckna regissören Steve McQueen på senare dagar och framförallt färgpaletten känns som något som inte är allt för långt från exempelvis Shame (jag tvivlar dock på att denna parallell är mer än bara en slump men jag låter smartare när jag gör jämförelser).

Jag tycker mycket om Zyvagintsev men även om Elena är en bra film så är den inte på samma nivå som Återkomsten och Leviathan. Av mig får Elena en stark trea.

Faktiskt mer svindleri än romans...