Vilken film såg du senast?

Jag fortsätter med filmer från 1957...

Det sjunde inseglet (1957)

Hmm. Min första Bergman. Fotot är riktigt bra. Hyperintressant när Döden (Ekerot) är med i bilden. von Sydow spelar bra, likaså Björnstrand, där jag föredrar den förstnämnde. Dödsångest & nihilism, dessa eviga frågor. Förmodligen lika aktuella då som nu. Och aktuella även under 1300-talet, om man nu hade tid att fundera på sådant innan digerdöden tog en.

Men, det är inte lika intressant när det inte spelas schack vid Hovs hallar, eller när Döden är frånvarande. Ja, jag vill till och med påstå att det är Döden som ger filmen liv. Kanske att jag ändrar mig om jag ser om den någon gång, men just nu räcker det bara till en sjua. En väldigt bra film, men inte det mästerverk jag trodde att det skulle vara.

7/10

Jag har redan länge gått vid din sida...

Trumbo (2015)

Kändes som en TV-film med överlag ljumma skådespelarprestationer. Bryan Cranston i titelrollen stack ut men på gränsen till överspel. Michael Stuhlbarg som spelade Edward G. Robinson brukar göra ett riktigt bra ifrån sig när det gäller att "sätta" en karaktär. Men hans avslagna tolkning av en så pass tacksam profil som Robinson var på inget vis likt den Robinson som man känner igen genom filmerna. Stuhlbarg verkade glömma att film är ett visuellt medium och det spelar ingen roll hur mycket han känner sig som Robinson inombords; vi som publik måste se det för att kunna känna med och förstå karaktären. David James Elliott som John Wayne var en annan svag casting (men kanske lite mer lik röstmässigt) medan killen som spelade Kirk Douglas var lik utseendemässigt men förmedlade inte riktigt det speciella sättet som Douglas snackade på. Undra om det var en grej från regissörens sida att de flesta skulle göra anti-imitationer?

Och varför casta Louis C.K.? Han är en fantastisk komiker men helt värdelös skådespelare. Han är bara sig själv rätt upp och ner och det håller inte när man hela tiden tänker på Louis C.K. och väntar på punchlinen. Men nog klagat. Storyn engagerade mig och både skrämmande och ironiskt hur USA behandlade de påstådda kommunistsympatisörerna precis som Sovjet behandlade de som trotsade kommunismen i Ryssland med yrkesförbud etc. Same shit, different name. Trumbo var en iskall typ som höll ut i stormen och fint att han idag fått sitt erkännande, då det lika gärna kunnat bli tvärtom ifall han skulle varit "besvärlig" för USA på något vis.

Betyg: 3/5

Black mass 2015.

Kul att se Johnny depp i en seriös roll och inte som någon konstig filur. Hade inga större förväntningar över denna film. Men hört bra saker härifrån. Handlar om hur johnnys karaktär gör en deal med sin vän som jobbar på fbi eller alians. Det ger honom fria händer att göra nästintill vad han vill utan att stoppas. Bra rollprestationer, benedict gjorde en bra roll, kevin bacon var också trovärdig. Gillade tempot, gillade storyn. Inte lika bra utförd som Casino eller Goodfellas. Men en helt godkänd och sevärd gangsterfilm. En av Johnnys bästa på länge.

8/10

Tycker jag att du ska göra, enligt mig en av de bästa filmerna som någonsin har gjorts. Inte många filmer som lyckas göra en film intressant där skådespelarna är i samma miljö hela filmen.

All Is Lost (2013)

Robert Redford är ute och seglar i Indiska Oceanen. Olyckligt nog stöter han ihop med en kringflytande container vilket gör att båten börjar ta in vatten. Han gör i ordning båten, men så lätt ska det inte vara. En ensam man, mot det hänsynslösa havet. En storm nalkas. Hans överlevnadschanser synes lika obefintliga som dialogen faktiskt är; Redford säger väl högst ett par meningar, på ungefär hundra minuters speltid. Jag gillar idén, med en man som är helt utlämnad till naturens krafter. Fotot är starkt och jag uppskattade framför allt bilderna underifrån den uppblåsbara flotten. Filmen är fängslande men tyvärr försämras helhetsintrycket av hur idiotisk Redford är i sin karaktär. Han är alltså ute och ensamseglar i Indiska Oceanen utan flytande radiosändare? Den konsekventa avsaknaden av flytväst är också totalt obegriplig. Det finns en del annat också...
Har sett att andra nämnt Gravity i samband med denna, och jag förstår varför. Och bättre än den filmen (4/10 av mig) är den definitivt.

6/10

He Walked by Night (1948)
Om jakten på en polismördare.

Filmens svagheter ligger i att mördaren inte har mycket till personlighet och hade gärna fått mer känsla av honom som karaktär. Däremot känns det atypiskt för genren att man får se honom ta hand om sina skador och faktiskt se ut att ha ont och vara rädd när det hettar till. Ett annat minus är att den korta speltiden inte tillåter mycket mer än att händelseförloppet ska gå från A till B, sen är det slut.

Annars har jag bara gott att säga om den här filmen. Bildspråket förhöjer berättelsen rejält med många låga vinklar och kameran är nästan alltid placerad där den ska vara för att förhöja känslan av närvaro, på samma gång som filmen är riktigt stilig. Finns en lekfullhet i hur scenerna utspelar sig och jag gillar exempelvis hur man ibland låter scener avrundas med småkomiska situationer.

Till sist är filmen något av ett måste för folk som gillar The Third Man, slutscenerna påminner mycket om varandra. Den här är kanske inte riktigt lika bra, få scener i filmhistorien är det, men fortfarande ett riktigt stämningsfullt och spännande slut.
3.5/5

What We Do in the Shadows (2014)

Den här gillade jag! Rolig som fan, och mockumentär-stilen passar faktiskt förvånansvärt bra. Känns som ett blodigt Office-avsnitt. Tyngdpunkten ligger ju dock på det komiska, så skräcken hamnar lite i skymundan, vilket var lite trist. Tror den hade fungerat ännu bättre om man varvade vissa av de hysteriskt roliga scenerna med en del läskiga också. Typ som i den mästerliga Severance. Men, den är ju bättre än majoriteten av vampyrfilmer som görs idag. Älskade att Petyr hade den klassiska Nosferatu-looken, så ska en riktigt obehaglig vampyr se ut!

Såg i söndagskväll The big short på bio. Det var hyfsat tomt med folk cirka halvfullt, och en liten biograf så kändes som man var hemma i någons vardagsrum.

Filmen handlar om de som förutsåg finanskrisen och lyckades profitera på det hela. Många bra skådespelare med, Christian Bale spelade en riktigt udda och skön person. Filmen påminde en del om dokumentären Inside Job men desto roligare. Filmen lyckades riktigt bra med att vara seriös men ändå rolig. Har man något intresse för finans är detta ett måste. Om inte så se den ändå, riktigt bra gjord och filmen förklarar alla begrepp som dyker upp på ett lättsamt sätt.

Helnöjd! skön finansrulle! Äntligen en riktigt bra.

Star Wars: Episode VII - The Force Awakens (2015)

Onödigt med miljonte långrecensionen på den här så det blir några anteckningar bara.

Att Abrams, i likhet med resten av världen, (förutom jag som tycker de är jämbördiga, sue me) föredrar 70-talsfilmerna jämfört med de senare är tydligt. Referenserna till- och likheterna med originalet är många. För många. Har inte riktigt bestämt mig för om det var trevligt eller bara tröttsamt att se Han Solo, Leia och de andra igen. Lite trevligt var det nog ändå.


Ingen jamaicansk bögfigur eller någon annan pinsam comic relief att irritera sig på. Överhuvudtaget inget att direkt ogilla i filmen. Det är bra.

Svaga skurkar. Kylo Ren funkar bara tills masken åker av (stort misstag att rycka den så fort) och motsvarigheten till den fantastiskt onde The Emperor från originalen är en mycket blek kopia.

De tre nya hjältarna, Rey, Finn och Poe, verkar ok. Jag skriver verkar, för de gjorde kanske inte världens intryck, men jag tror deras karaktärer kan utvecklas på ett tillfredsställande sätt i uppföljarna. Daisy Ridley känns som ett bra val.

På det stora hela är jag nöjd och det skall bli kul att se kommande årens filmer, som jag har en känsla av kommer vara något bättre.

3/5

The Amityville Horror (1979)

George Lutz (James Brolin, som är pappa till Josh Brolin men otroligt lik Christian Bale sett till ansiktet) och hans fru Kathy (Margot Kidder) flyttar med sina tre barn in i ett hus på Long Island. De hoppas att det ska bli deras drömhus trots att de är fullt medvetna om husets våldsamma historia. För att vara på den säkra sidan kallar de in en präst som uppfattar huset som hemsökt av onda andar och vill genomföra en exorcism.

Hyfsad skräckstämning när den kommer igång, men den är rätt seg i början.

Betyget blir 5/10 eller en svag 3/5 på Filmtipset.

Steve Jobs (2015)

Ett intimt porträtt som berättar om tre viktiga händelser i Steve Jobs liv.

Så har vi en andra Steve Jobs film på bara två år. Detta borträknat dokumentärer som också kommit om mannen eller företaget Apple, där det också kommit ut två stycken inom loppet av två år. Så det är mycket Apple och mycket Steve Jobs på väldigt kort tid.
Faktum är så är jag inget fan. Aldrig ägt en Apple produkt i mitt liv, funderar heller inte på det. Har heller aldrig funnit Steve Jobs så intressant eller anser honom som ett geni som många andra gör. Då är jag mer intresserad av Bill Gates, men jag antar vi får vänta tills han dör för att få två filmer inom loppet av två år.

Därför var jag inte direkt så sugen på att denna filmen gjordes. Det gjorde inte saken bättre att filmen hade problem att få igång startproduktionen. Med regissörer som hoppade av och man kunde inte få till en huvudperson. Där Christan Bale skulle spela först, sedan Leonardo DiCaprio för att sedan landa hos Michael Fassbender.
Till slut fick vi en film regisserad av Danny Boyle och skriven av Aaron Sorkin.

Jag ska vara uppriktigt ärlig om filmen och säga, just händelserikt är den inte. Den är rik på dialoger och karaktärer, men en central handling av något slag lär vara det många kommer ha problem med filmen.
Den utspelar sig under 3 olika årtal, 1984,1988 och 1998. Alla tre årtalen är som en kortfilm där innan Steve Jobs ska visa upp sin senaste produkt, 1984 Macintosh, 1988 Next, 1998 nya iMac. Så vad filmen handlar om är vad som händer innan Steve Jobs ska upp och föreläsa om den nya produkten och vad som händer bakom scenen. Allt under förloppet av 40 minuter cirka vid varje del.
Så rent handlingsmässigt är det mer tre kortfilmer om tre viktiga händelser för just Steve Jobs, men vad som hände bakom skynket och inte framför.
Det bjuds på familjedrama, vänskap och affärer.

Vad som gör filmen intressant är mycket tack vare Aaron Sorkin vassa dialoger. Filmen är rik på dem och det visas verkligen. Han gör mycket för filmen och han är den perfekta personen för en sådan här film. Med manus till The Social Network bakom sig så är det helt rätt inställning.
Lägg även till regi utav Danny Boyle och detta är vad som gör susen och filmen till en minnesvärd film. Med sitt unik uttryck att berätta dessa tre olika historierna vid varje årtal är unikt och han vet exakt vad han gör och sätter sin egen touch på det.

Jag älskar att de filmar med tre olika kameror vid de tre olika årtalen. 16mm, 35mm och digitalt, för att också visa den teknologiska utveckling inom just Apple. Vilket för mig är ett genialiskt drag och väldigt ambitiöst som jag la märke till och den detaljen förstärkte och gjorde mycket för mig faktiskt.

Skådespelarna gör också riktgit bra ifrån sig. Mycket tack vare som jag redan sagt de vasst skrivna dialogerna. Men skådespelarna gör otroligt bra ifrån sig att det är svårt att ignorera.
Michael Fassbender gör enligt mig en av hans bättre insatser någonsin. Kanske inte hans bästa, men verkligen en av dem. Jag köpte verkligen han var Steve Jobs och att det var så här han betedde sig i verkligheten. Enda negativa är väl utseendet är kanske inte riktigt där, ironiskt nog ser Ashton Kutcher mer ut som honom, fast gjorde ett sämre intryck inom sitt skådespel.
Kate Winslet sålde mig också väldigt bra som den tålmodiga Joanna Hoffman som stod vid Steve Jobs sida hela vägen. Hon visar starkt hennes känslor och ännu en gång tycker jag Kate Winslet verkligen säljer rollen och gör även hon en av sina bästa.
Alltid kul med Jeff Daniels som även var med i The Martian. Seth Rogen skötte sig bra, men sken inte lika mycket på grund av hans minimala speltid som jag faktiskt trodde skulle vara mer.

I sin helhet är Steve Jobs en välgjord film. Vad som verkligen gjorde filmen för mig var manuset skrivet av Aaron Sorkin, med sina vassa dialoger som gjorde filmen intressant när karaktärerna pratade med varandra. Men även regin från Danny Boyle gjorde att filmen fick ett visst sting till sig, en egen identitet och man märker hans fingeravtryck över filmen. Även det tekniska, med att filma tre olika kameror (16mm,35mm, digitalt) under de tre olika årtalen för att visa Apples tekniska utveckling var genialiskt i min mening.
Men även skådespelarna gjorde riktigt bra ifrån sig. De som verkligen stack ut och gjorde bäst ifrån sig var såklart de som är nominerade också, Michael Fassbender och Kate Winslet.
Vad som kommer göra att många tvekar och kommer göra att det inte gillar filmen särskilt mycket är just att handlingsmässigt är där inte riktigt någon stark struktur genom det hela. Den spelar mer som tre korta filmer på 40 minuter under tre olika årtal under en och samma dag under bara ett par minuter innan en presentation. Det är inte mycket till handling, vilket gör nog att många kommer se ner på filmen för att inte direkt ha en stark handling eller någon riktigt stark struktur på det hela, vilket säkert gör att mainstream publiken finner filmen något tråkig och ointressant.
Då ställer man sig frågan, varför gjorde de bara inte en hederlig vanlig biopic. Saken är enkel, det har redan gjorts. Vi är många som redan känner till historien om Steve Jobs och hur han och Steve Wozniak jobbade i deras garage. Vi vet redan alla de kända produkterna och Apples historia, även ifall vi får det kortfattat i ett fint montage efter 1988 biten.
Genom att visa dessa tre viktiga händelserna och ta oss bakom scenen, bakom produkten och bara följa Steve Jobs under 40 minuter, hans familjeliv, hans personliga sida, var i min ärliga mening rätt väg. För sättet filmen hanteras med det gör att det känns fräscht på något sätt och blir inte samma gamla biopic historia. Vi får ändå veta tillräckligt om honom, och det vi inte får veta vet vi redan. Är allting i filmen sanning? Det tror jag inte. Men det görs för en väldigt intressant och välgjord film som ändå försöker något nytt med något som vi alla är bekanta med. Och detta kommer från en person som inte anser Steve Jobs vara ett geni, äger inga Apple produkter och ansåg innan denna filmen gjordes bara kändes totalt onödig.

4 av 5!

http://www.imdb.com/title/tt2080374/?ref_=nv_sr_1

Trailer:
https://www.youtube.com/watch?v=aEr6K1bwIVs

Har du sett Nueve reinas (2000)? Jag känner att det är dags för mig att se om den snart då jag gillade den starkt. Ricardo Darín är strålande i den.