Vilken film såg du senast?

Mirch Masala

http://www.imdb.com/title/tt0089599/?ref_=ttmd_md_nm

Denna film handlar om en by i koloniala Indien som får besök av maktmissbrukande skattmasar.
Filmen kan kort och gott beskrivas som en feministisk High Noon. Många teman som rör kvinnor berörs t.ex våldtäkt, kvinnlig skolgång, kvinnans roll i äktenskapet m.m.

Klart sevärd, 6+ / 10

Greed (1924)

Eric von Stroheims tilltänkta version var 9,5 h lång medan studion klippte ner den till 2,5 h vilket Stroheim aldrig förlät, speciellt då de ursprungliga filmrullarna brändes. 1999 restaurerade TCM det tillgängliga filmmaterialet för att i kombination med stillbilder från produktioner försöka komma så nära Stroheims version som möjligt. Denna version blev 4 h lång och det är denna jag nu sett.

Greed var verkligen en mustig historia om just girighet (greed) och hur det kan förgifta våra sinnen. Även om där fanns mycket melodramatik, stora känslor och yviga gester synonymt med 20-talsfilmen så är historien och karaktärerna mycket välutvecklade. Tror aldrig jag har varit så fängslad av en stumfilm, i alla fall de första 2 timmarna. Den krävde mycket av tittaren och i början blandas stillbilder och rörliga bilder bättre medan det senare delar blir mer och mer stillbilder. Filmen består trots allt av mer än 50% stillbilder och även om tilltaget fungerade rent filmtekniskt och gav historien ett bättre sammanhang och förståelse, kände jag mig distanserad som om jag tittade på en bilderbok eller SVT:s gamla tv-serie med filmade barnböcker som jag mindes från barndomen. Man blev glad varje gång det blev en spelad rörlig scen, som i mitt tycke var allt för få. Samtidigt så kan jag inte förstå hur man kan göra sig ett sammanhang av 2,5 h:s versionen med bara rörliga bilder då där finns så många luckor att fylla (som stillbilderna då gör).

Mina invändningar till trots är detta en milstolpe inom stumfilmen som man bör ha sett som cineast. Inte minst blir man belönad mot slutet i stärkandet av filmens budskap om girighetens pris. Alla de tre huvudrollerna; Zasu Pitts, Gibson Gowland och Jean Hersholt gör starka avtryck i sina respektive rolltolkningar. Jean Hersholt var för övrigt dansk och var känd i Hollywood för sin filantropi.

Betyg: 3/5

Being John Malkovich [1999] dir. S. Jonze

Haft den här på datorn alldeles för länge nu och bestämde mig för att ta mig igenom det jag haft på hårddisken sedan sommaren innan jag ser något nytt för att inte göra den alldeles för full med saker jag sen inte tänker se.

Being John Malkovich börjar otroligt starkt genom att kombinera humor med absurda och bisarra scenarion. Det är inte konstigt när John Cusack vaknar och frugan ber honom hålla ett öga på deras husdjurschimpans som verkar vara sjuk. Det är heller inte konstigt för omgivningen när han kliver av på våning 7 & 1/2 (måste väl ändå vara en referens till Fellini?) där man måste huka sig för att ta sig runt eller när sekreteraren på kontoret inte alls förstår vad han pratar om.

Just då är filmen som bäst, när de bisarra scenerna känns verkliga och den enda som ifrågasätter dem är Cusacks karaktär som den enda normala i en surrealistisk värld. Jag hade önskat att denna absurda värld fortsatte utforskas mer på djupet men filmen tar sig sedan vidare i någon form av triangeldrama. Det är unikt och fantastiskt klyftigt (cred till Kauffman som står för manuset, ännu en gång) men jag hade ändå önskat mig något annorlunda.

Det är absolut inget fel på filmen och jag kan säkert tänka mig att se den någon gång igen i framtiden men det är lite väl mycket toppar och dalar för min smak.

7

Transylvania 6-5000 (1985)
Tycker komedin kändes lite krystad, men det var ändå en underhållande film. Gillade den även om slutet var lite av en besvikelse. 3/5

When Good Ghouls Go Bad (2001)
Vet inte riktigt vad jag tyckte om det här faktiskt. Rätt dåligt skådespeleri och var rätt osmaklig handling ibland med tanke på att det var en barnfilm. Christopher Lloyd var stjärnan. 3/5

Le squelette joyeux (1898 Short Film)
Ja det har var ju väldigt kort, fast fascinerande. Finns inte så mycket mer att säga om ett skelett som dansar i 40 sekunder. 2/5

Bunnicula, the Vampire Rabbit (1982)
Väldigt gulligt. Mysiga animationer. 3/5

Pirates of the Caribbean: Dead Man's Chest (2006)

Filmen är okej, men jag tyckte den blev lite väl löjlig denna gången jag såg den. Jag minns den inte alls så här pampig och löjlig. Med få bra scener så är filmen ett evigt flängande och tramsande. Det som höll mig kvar att se filmen var faktiskt att den var lite bra emellan detta flängande.

4/10

Jag såg Suspiria på cinemateket och det var riktigt mäkigt.
Bäst av allt är nästan introt; det skumma vita typsnittet mot den rassliga helsvarta bakgrunden, Goblins dånande synthar, Music by the "Goblins"

Filmen är såklart helt jävla suverän och gör sig fantastiskt på stor duk. Någon på cinemateket har verkligen förstått grejen med Goblins bidrag till stämningen så ljudet var mycket högre än vad dom brukar ha när dom visar dramafilmer, stort cred.
Trots att jag kom ihåg dom flesta dödsscener blev jag rätt skrämd vid ett flertal tillfällen vilket är givetvis ett toppbetyg. Det enda man kan klaga på är att det blir lite segt där i mitten där mytologin ska förklaras när man sett filmen förut men överlag en suverän upplevelse.

Jag skriver inget om vad denna filmen handlar om därför att nästan alla skräckfans här redan har sett den men om du som läser detta inte har sett den: se den direkt.

Det låter fantastiskt! Hur var bildkvaliteten, antar att det var någon gammal kopia från SFI som visades?

Jag vet faktiskt inte vart dom fått bandet ifrån jag är dålig på dom här tekniska bitarna men det var analogt iaf den saken är säker.
Rullen har nog sett bättre dagar men det var inget som störde mig nämnvärt.
Jag tror att några sekunder saknades någonstans (dock ingen censur utan det var i en dialogscen) och i typ en halvminut i mitten var bilden rätt skakig men förutom det var den skarp.
Det var dock inga vitala scener som påverkades och förutom detta var bilden mycket bra så jag klagar inte, det hade varit värre om den varit konstanta störningar som flimmer eller suddig bild.

Kan lätt tänka mig att se den på cinemateket igen!

Spectre (2015)

Ett kryptiskt meddelande från Bonds förflutna får honom att spåra upp en ondskefull organisation. Medan M kämpar mot politiska krafter för att hålla den hemliga underrättelsetjänsten vid liv, avslöjar Bond den hemska sanningen bakom SPECTRE, bit för bit.

Jag minns att jag sa när Skyfall kom ut i 2012, att så som den slutade kommer nästa film med Daniel Craig vara den bästa i hans serie. Jag kan ta tillbaka det och jag kvarstår med att Casino Royale är den bästa Daniel Craig Bond filmen, och mycket troligt kommer de inte toppa den.
Men glädjen i mig kan inte beksriva med ord hur glad jag är att vi äntligen är där jag velat haft Bond sedan Casino Royale. Tillbaka till de gamla rötterna och de Bond rullarna jag växte upp med.

Ta mig inte fel. Jag gillar de nya filmerna. Casino Royale är en riktigt bra fräsch ny start på hela serien. Skyfall är en av de bästa i serien likaså. Enda jag inte vill tänka på är Quantum of Solace som jag fortfarande anser är den sämsta i serien, ja till och med sämre än Die Another Day.
Men lusten och saknaden av hur de gamla filmerna var började jag sakna. De gamla klassiska bilarna, gadgeten Bond får av Q, skurken med en plan och minnesvärd, en klassisk Henchman man kommer ihåg. Mer än en brud Bond ligger med. Jag vet det låter som ett steg bakåt, men det är jsut detta hela serien är byggd på och det som gjorde att jag och många andra älskar denna serien.

Därför är det förståeligt nu när Spectre kommer ut och är en mer tillbakablick åt de gamla filmerna att folk blir förvirrade och där av kommer filmen få blandad kritik från många. Nu har biopubliken vant sig med de nya seriösa Daniel Craig, så wops är detta något annat.
Jag tar och riktar mig mer åt min far som är det sanna fanet här utav serien. Han gillade Skyfall väldigt mycket. Men han tyckte detta var en bättre Bond film för den spelas och påminner mer utav en Bond film.
Som någon sa, "Skyfall is a thriller with James Bond in it, while Spectre is a James Bond film throughout".

Låt mig börja med vad jag verkligen gillade med filmen och sen kommer jag in lite på det som var mindre bra, för som med varje Bond film är där goda och lite mindre bra sidor.
Först har vi introt i Mexico City som är något av de bästa filmade jag sett på länge. Bara början som är i en enda tagning, färgerna, musiken är enastående. Det hela bli bara bättre när det utspelar sig under "Dödens dag" som man firar de döda. Ett genialt drag att inleda filmen där.
Introt gillade jag, men musiken mindre. Har redan skrivit mina tankar om vad jag tycker om låten så ska inte gå så mycket vidare in på det.

Vad jag också gillade i filmen är att M och hans team i London får en del att göra. M sitter inte längre bakom ett skrivbord och säger "här är ditt nästa uppdrag Bond, gå u och gör vad du vill så ser du inte mig fören slutet av filmen".
Det bjuds på mer av karaktären och Ralph Fiennes är riktigt bra i rollen och gör Judi Dench värdighet. Som för övrigt även dyker upp i en cameo som förvånade mig lite grann i form av ett videoband. Man kan nästa säga lite grann att Ralph Fiennes är underhjälten i filmen, då han har ett någorlunda stort uppdrag han med att handskas med Andrew Scott som vill ändra på hela sättet MI6 styrs. Han skiner i många av hans scener och har en minnesvärd dialog framåt slutet med Andrew Scott om termen "License to Kill".

Men vad är en Bond film utan dess skurk, här kommer Christoph Waltz.
Kan vi bara säga för skoj nu att Tarantino hittade denna mannen enbart så vi kunde se honom i en framtida Bond film som skurken. Det är som att det var bara en tidsfråga innan Waltz skulle få porträtta en Bond skurk och herre min skapare gör han det med råge!
Jag kan se många kommer och säga "det är samma roll han spelar i alla hans filmer". Jag säger, han är en av de bästa skådespelarna i Hollywood jsut nu när det kommer till skurkrollerna. Visst är jag lite bitter han har blivit sidomannen och hamnat i skurkfacket väldigt ofta, med få filmer där han sticker ut som den gode (Django Unchained, Carnage, The Zero Theorem). Men fan ta om han inte gör sina roller så satans bra.
Han gör det så sjukt bra och detta är en av hans bästa insatser jag sett honom i. För han är gjord som en Bond skurk. Hans Landa var i grund och botten som en Bond skurk men var omringad av en annan film.
Men nu kommer den eviga frågan som alla ställt om han är den kända Blofeld i filmen eller inte. Jag kan med glädje säga så är fallet. När man såg filmen så dolde de faktiskt inte de så värst mycket. Faktum är så visar dem det redan vid introt att han in princip är Blofeld. Jag är skit glad han får gestalta en av de mest ikoniska Bond skurkarna någonsin, ursäkta DEN mest ikoniska. Vågar jag säga det? Men han kan nog vara den bästa Blofeld skådespelaren av de alla hittills...
Men en huvudskurk är lika bra som sin henchmen. Vad vore Goldfinger utan Oddjob? Och vem minns
Karl Stromberg från The Spy Who Loved Me. Typ ingen, men vi alla minns henchmannen i den filmen, Jaws.
Dave Bautista spelar henchman i denna filmen. Han kanske inte är den mest kända eller ikoniska. Men jag fann ändå nöje av att se honom. Han är tusen gånger mer minnesvärd än vad huvudskurken i Quantum of Solace var som jag inte ens minns namnet på. Han dyker upp med jämna mellanrum och har en awesome fight med Daniel Craig ombord ett tåg som känns som en referens mellan Jaws och James Bond i The Spy Who Loved Me.

Jag kan dock känna att filmen är något lång, vilket är lite ironiskt då jag tycker den har väldigt mycket i sig och hade behövt lite mer utveckling på sina ställen.
Där kunde vara några scener då jag tyckte det kunde gå lite lång tid mellan actionscenerna, men desamma kände jag med Skyfall ibland. Kanske beror detta på Sam Mendes?
Jag blev också kluven då denna filmen påstår att Le Chiffre jobbade för Spectre. Men om jag minns rätt i den filmen så var Le Chiffre just med i pokerturneringen för att vinna pengar han var skyldig de män Mr. White jobbade med. Och som vi får veta i denna filmen jobbar Mr. White för Spectre. Så om Le Chiffre jobbade för Spectre och Mr. White likaså, hur hamanr Le Chiffre i en knipa där han måste betala till en organisation han redan är medlem i. Dessutom minns jag att Mr. White säger till Le Chiffre första gången de möts "min män och de jag jobbar för har ögonen på dig". Jag kan minnas helt fel, men om detta stämmer blev jag kluven och förvirrad om nu Le Chiffre skulle jobba för Spectre och inte fatta vad Mr. White snackade om.
Monica Bellucci är även med i filmen men otroligt lite. De man ser i trailern är det man får. Hon är inte med mer än 5 minuter, vilket är en besvikelse. Hon var riktigt bra i de få minuterna hon hade. Men med tanke på hur mycket filmen promota henne trodde jag hon skulle ha mer speltid.
Däremot var Léa Seydoux riktigt bra som huvudtjejen som är med Bond.

Jag kanske kan tycka att en del av uppbyggnaden mellan karaktärerna heller inte är den bästa. Speciellt om man jämför relationen de bygger upp mellan Vesper Lynd och James Bond i Casino Royale jämfört med relationen mellan Bond och Madeleine Swann (Léa Seydoux) i denna. Där tyckte jag det gick lite snabbt för att de båda helt plötsligt skulle ha känslor för varandra och till slut bli något kära.

Sist måste jag också bara nämna actionscenerna då det är en viktig element i vilken Bond film som helst.
Jag har redan prisat introt, men när actionscenerna väl kickar igång är det verkligen top notch. Några av de bästa actionscenerna sedan... ja Skyfall... Inget CGI bullshit och riktiga stunts. Så som Bond ska vara!

I sin helhet är Spectre den Bond filmen jag väntat på sedan Casino Royale. Jag kan se om filmen kommer få folk att få blandade känslor. Då folk nu vant sig med den mer seriösa Daniel Craig Bond rullarna och filmen är väldigt annorlunda från Skyfall. Men jag gillar båda och jag är mest glad jag fick den mer traditionella Bond rullen jag väntat på, och den gjorde mig inte besviken för fem öre!
Daniel Craig som Bond vid det här laget känner vi alla igen. Han har blivit en av favoriterna och jag hoppas verkligen han stannar kvar för åtminstone en till. Christoph Waltz stjäl showen i varje scen han är med i. Första scenen han är med i fick jag kalla kårar och hela biopubliken satt tysta och man kände verkligen hur tilltalande han var bara genom att sitta i en stol i skuggan. Jag älskar den mannen och allt jag ville se honom göra efter Inglourious Basterds var att se honom i en Bond film som skurken, och vad passar då inte bättre som den mest ikoniska och kända av de alla? En genialisk casting i mina ögon.
Jag gillar också att M och hans team får mer utrymme och sitter inte bara vid ett skrivbord eller ger ut Bond en gadget och sedan synts de inte till igen fören slutet. De är ett helt team och jag gillar att filmen tar sin tid och visar detta. Utan Q hade Bond varit väldigt illa ute vid det här laget.
Actionscenerna är top notch och jag gillar hur de kopplar filmen till de andra och nu har man ett större samband mellan dem.
För mig är Spectre en av de bästa Bond filmerna och jag älskar att de nu gick tillbaka till de gamla rötterna. Något många av oss Bond älskare har väntat och velat ha ett bra tag nu. Är den fläckfri? Absolut inte, men vilken Bond film är det? En av mina absoluta favoritfilmer är Goldfinger.
Jag håller fortfarande Casino Royale som den bästa Daniel Craig Bond filmen, just för vad den gjorde med karaktären och hur den påbörjade nytt. Men för mig är Spectre lika bra som Skyfall.

4 av 5!

http://www.imdb.com/title/tt2379713/...&ref_=hm_cs_t0

Trailer:
https://www.youtube.com/watch?v=LTDaET-JweU

Jag hade inte tänkt se den där öht men det låter lovande det du skriver att dom går tillbaka till att göra en film som är mer "Bond by the book" även jag har längtat efter det.

Kanske blir ett biobesök trots allt.

The great St. Louis bank robbery (1959)

Ett rån planeras mot en bank i St. louis, ett antal drivna gangsters planerar rånet ut i minsta detalj.
Som flyktförare anlitas Steve McQueen, en ostraffad yngling.
Emellertid får hans syster reda på rånplanerna, och hon tänker inte hålla tyst.

En ovanligt pratig actionfilm som egentligen aldrig blir särskilt spännande.
2/5

Absolut, denna kändes helt klart mest Bond av Craigs filmer. Bra film faktiskt!