Citat:
Ursprungligen postat av Bordeline
Man kan tycka så.
Nu var det länge sedan jag satte mig in i grekiskan och alla dessa bestämda/obestämda, substantiv, singular, verb osv. så jag vågar inte säga varken det ena eller det andra.
Om man nu skulle tvivla på om Jesus är Jehova så har jag lite goa skriftställen att meditera över. Efter det så bör man vara på det klara med vart skåpet skall stå
Matteus 3:17 Se! Det var också
en röst från himlarna som sade: "Denne är min Son, den älskade, som jag har godkänt."
Matteus 17:5 Medan han ännu höll på att tala, se, då överskuggade dem ett lysande moln, och se, ur molnet
ljöd en röst, som sade: "Denne är min Son, den älskade, som jag har godkänt; lyssna till honom."
-
Gud, Jehova var i himlen medan Jesus, sonen var på jorden.
Kolosserna 3:1"Om ni alltså har blivit uppväckta tillsammans med Kristus, så fortsätt att söka det som är där ovan, där
Kristus sitter på Guds högra sida"
Psalm 110:1 Guds uttalande till min Herre lyder: "
Sätt dig på min högra sida, tills jag lägger dina fiender som en pall för dina fötter."
1 Petrus 3:22 Han är på Guds högra sida, eftersom han begav sig till himlen; och änglar och myndigheter och makter har lagts under honom.
- Om Jesus är Gud så skulle han inte ha suttit på Jehovas högra sida. Det visat att Gud, Jehova sitter på tronen och sonen Jesus sitter på hans högra sida.
Matt. 26:39 "Han [Jesus Kristus] gick lite längre bort, kastade sig till marken och
bad: 'Fader, låt denna bägare gå förbi mig, om det är möjligt. Men inte som jag vill utan som du vill.'"
-Om Fadern och Sonen inte var två helt skilda individer, skulle en sådan bön ha varit meningslös. Jesus skulle då ha bett till sig själv, och hans vilja skulle med nödvändighet ha varit Faderns vilja.
Joh. 8:17, 18 "[Jesus svarade de judiska fariséerna:] I er egen lag står det att vad två vittnar är giltigt.
Jag vittnar om mig själv, och om mig vittnar också Fadern som har sänt mig."
-Jesus talade alltså definitivt om sig själv som en individ separat och helt skild från Fadern.
Mark. 13:32 "Dagen och timmen känner ingen, inte ens änglarna i himlen,
inte ens Sonen, ingen utom Fadern."
-
Så skulle det naturligtvis inte kunna vara, om Fadern, Sonen och den heliga anden var jämlika, utgjorde en gudomlighet. Om Sonen inte kände till detta på grund av att han var begränsad av sin mänskliga natur, som somliga påstår, kvarstår frågan: Varför kände inte den heliga anden/Jesus till detta?
Matt. 20:20-23 "Sebedaios-sönernas mor [kom] fram till honom [Jesus] ... och hon sade: 'Lova mig att mina båda söner får sitta bredvid dig i ditt rike, den ene till höger och den andre till vänster.' Jesus svarade: ...
'Min bägare skall ni få dricka, men platserna till höger och till vänster om mig kan jag bara ge dem som har bestämts därtill av min fader.'"
-Så egendomligt, om Jesus är Gud som det påstås! Svarade Jesus här bara i enlighet med sin "mänskliga natur"? Om Jesus, som treenighetsanhängarna säger, var sann "Gudamänniska" - både Gud och människa, inte antingen eller - skulle det då verkligen vara konsekvent att komma med en sådan förklaring?
Är det inte snarare så att Matteus 20:23 visar att Sonen inte är jämlik Fadern, att Fadern har reserverat somliga förmånsrätter åt sig själv?
Matt. 12:31, 32 "All synd och hädelse skall människorna få förlåtelse för, men hädelse mot Anden skall inte förlåtas.
Den som säger något mot Människosonen skall få förlåtelse, men den som säger något mot den heliga anden får inte förlåtelse, varken i denna världen eller i den kommande."
-Om den heliga anden var en person och var Gud, skulle detta skriftställe direkt motsäga treenighetsläran, eftersom det skulle innebära att den heliga anden på något sätt var större än Sonen. Det Jesus sade visar i stället att Fadern, som "Anden" tillhörde, är större än Jesus, Människosonen.
Joh. 14:28 "[Jesus sade:] Om ni älskade mig, skulle ni vara glada över att jag går till Fadern,
ty Fadern är större än jag."
-Fadern(Gud) är större än Jesus. Hur kan de komma sig om de är samma väsen?
1 Kor. 11:3 "Nu vill jag att ni skall veta att
Kristus är varje mans huvud, att mannen är kvinnans huvud och att Gud är Kristi huvud."
-Det framgår alltså klart att Kristus inte är Gud och att Gud är överordnad Kristus. Det bör påpekas att detta skrevs omkring år 55 v.t., dvs. omkring 22 år efter det att Jesus hade återvänt till himlen. Den sanning som framhålls här gäller således förhållandet mellan Gud och Kristus i himlen.
Ärade fröken!
Vi tror ju att Jesus är Guds son! Och att Fadern var i Himlen, medans Sonen var på jorden. Detta är ju inget som vi motstrider. Vi som tror på treenigheten tror ju inte att Fadern, Sonen och Den helige Ande är en person, utan tre personer men tillsammans är de en Gud. Fadern är inte Sonen, Sonen är inte den helige Ande och Den helige Ande är inte Fadern. Men samtidigt är Fadern, Sonen och Den helige Ande Ett.
Så när Gud Sonen som även är "Guds Ord" blev människa så satt Fadern fortfarande på tronen. Så Kristus bad inte till sig själv, utan han bad till sin Gud, sin Fader som var i himlen och som satt på tronen. Den helige Ande utgår ju från Gud Fadern och var i Sonen! Så Den helige Ande var både i Fadern och Sonen.
Du tar upp mycket intressanta skrifter, jag vet inte om jag får plats med alla, men jag skall ändå försöka förklara hur jag menar. Det finns två skriftställen, som jag tänkte ta upp. Uppenbarelseboken 4:11 där varelserna säger till Gud:
"Du, vår Herre och Gud, är värdig att ta emot härligheten och äran och makten. Ty du har skapat världen, och genom din vilja blev den till och skapades den."
Jesaja 44:24
"Så säger Herren, din förlossare, han som danade dig redan i moderslivet: Jag, Herren, är den som gör allt, den som ensamen utspänner himmelen och utan någons hjälp breder ut jorden."
Först säger varelserna att allt blev till genom Faderns vilja, och viljan kommer alltid först. Bibeln säger också att allting skapades genom Herrens ord. Psaltaren 33:6 "Himmelen är gjord genom HERRENS ord och all dess här genom hans muns anda."
Och på samma sätt säger Johannes om Ordet som blev människa. "I begynnelsen fanns Ordet, Ordet fanns hos Gud och Ordet var Gud. Det fanns i begynnelsen hos Gud. Allt blev till genom det och utan det blev ingenting till av allt som finns till." V 10-11 "Han var i världen och världen hade blivit till genom honom, men världen kände honom inte. Han kom till det som var hans, och hans egna tog inte emot honom."
Jag tycker att det är intressant hur Johannes lägger upp detta. Han skriver med andra ord att Israel var Kristus folk, och att allting blev till genom Kristus. Jesaja sade visserligen "mitt folk" men att Johannes lägger upp det som så att allting blev till genom honom, och att han kom till det som var hans och hans egna inte tog emot honom. Det syftar ju verkligen på Gud själv!
Men nu till själva ämnet, Sonen har nog alltid och kommer nog alltid att följa Faderns vilja. Sonen är Ordet som allting skapades genom, och eftersom Sonen bär upp allt med kraften i sitt ord, skapades allting genom Den helige Ande.
Så med andra Ord!
Fadern = Vilja
Sonen = Ordet
Den helige Ande = Förverkligar!
Och eftersom de tre är Gud så är det ju Gud som skapar!
Fadern är Gud och Skapare
Sonen är Gud och Skapare
Den helige Ande är Gud och Skapare
Och på liknande sätt som när Gud skapade himmel och jord, kan jag se i Jesus liv! Ordet blir Människa, han följer Faderns vilja, och när han talar så förverkligar Den helige Ande Faderns vilja och Sonens det som han säger! Och därför kan jag förstå varför Sonen följer Faderns vilja men fortfarande var och är Gud Själv.
När Sonen sade till sina lärljungar "Fadern är större än jag" Så är detta heller inte konstigt, Sonen hade lämnat sin härlighet och sin majestätiska tron för att födas som slav. Jesus var ringare än änglarna och han hade kommit för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många. Varför skulle de vara glada för Jesus skull? Jo det kan jag tala om för dig: Därför att Gud har upphöjt Jesus och gett Jesus det namn som står över alla andra namn, för att alla knän skall böjas inför Jesu namn i himlen och på jorden och under jorden och alla tungor bekänna att Jesus Kristus är Herre, Gud Fadern till ära.