Citat:
Ursprungligen postat av piehole
det där med årtalet som jv är ensamma om, 570 eller vad det är, kan någon berätta lite om det? Är det av betydelse för att komma fram till året 1914 lr? Har inte kvar mina böcker om det där och jag kommer inte ihåg längre.
Vakttornet för den 15 augusti 1981 förklarar på sidan 15:
"Låt den som av hjärtat är ärlig få jämföra det slags predikande av evangeliet om Riket som kristenhetens olika religiösa system utfört under århundradenas lopp med det slags predikande som Jehovas vittnen utfört sedan första världskriget slutade år 1918. De är av två skilda slag. Det som Jehovas vittnen förkunnat har verkligen varit ett 'evangelium' eller 'goda nyheter', eftersom de förkunnat att Guds himmelska rike upprättades vid slutet av hedningarnas tider år
1914, då Guds Son, Jesus Kristus, insattes på tronen."
Det som enligt Jehovas Vittnen själva på ett avgörande sätt skiljer dem från andra samfund är den betydelse de fäster vid årtalet 1914: Det året skall Guds rike ha upprättats i himlen; det året skall Jesus osynliga närvaro och
ändens tid ha börjat. Den generation som då levde skall inte förgås, lär man, förrän slutet kommer i form av den stora vedermödan och Harmageddon. Enligt sällskapet hänger alltså vårt eviga öde på hur vi förhåller oss till årtalet 1914 och deras tro..
Men vilka är bevisen?
Resonera med hjälp av Skrifterna, sidan 359:
"Varför säger Jehovas vittnen att Guds rike upprättades år 1914?
Två beviskedjor pekar på det året:
1) Bibelns kronologi och 2) de händelser som ägt rum sedan 1914 i uppfyllelse av profetiorna."
Medan kronologin anses ha pekat ut året 1914 i förväg, så menar man att händelserna, "tidstecknen", har bekräftat årtalet i efterhand. Så beskrivs saken i
Vakna! för den 8 januari 1985 på sidan 3:
"Medan de kronologiska bevisen pekar framåt mot året 1914, var det av Jesus angivna sammansatta tecknet avsett att peka tillbaka på året 1914 som begynnelsen av en ny era."
Den kronologiska uträkning som ligger till grund för den första beviskedjan finns beskriven på många ställen i Vakttornets litteratur (t ex i boken Du kan få leva för evigt i paradiset på jorden, sv. 1982, sid. 138-141), så vi skall inte återge den i detalj här. Vi erinrar bara om att uträkningen går ut på att de s k "
hedningarnas tider", som Jesus hänvisar till i
Lukas 21:24, enligt Sällskapet Vakttornet var en period på
2520 år, som skulle löpa från babyloniernas ödeläggelse av Jerusalem och Juda rikes undergång till dess att Guds rike åter skulle upprättas. Enligt Sällskapet Vakttornet ödelades Jerusalem år
607 f Kr. "Hedningarnas tider" skulle därmed ha utlöpt år 1914 e Kr.
Den andra beviskedjan finns också beskriven på många ställen i Vakttornets litteratur (se t ex Du kan få leva för evigt i paradiset på jorden, sv. 1982, sid. 148-154). Det som man menar bevisar att den s.k ändens tid (en period uppfattad som en generation) löper sedan 1914 är att jordbävningar osv, sägs ha ökat markant sedan det året. Sällskapet Vakttornet betecknar dessa svårigheter som "det sammansatta tecknet".
Jehovas Vittnens anspråk på att vara de enda som Jehova godkänner vilar alltså på två påståenden:
1. Påståendet att babylonierna ödelade jerusalem 607 f.kr.
2. Påståendet att det sedan 1914 har varit mer jordbävningar etc etc..."det sammansatta tecknet."
För att kunna avgöra om Jehovas Vittnen verkligen har rätt då de påstår sig vara de enda sanna kristna, de enda som Gud har utvalt och de enda som räknas som rättfärdiga i hans ögon måste vi alltså undersöka om två speciella påståenden är sanna. För endast om Jerusalem ödelades av babyloniema år 607 f Kr och endast om det sedan år 1914 varit mer jordbävningar osv än tidigare, skulle de unika tolkningar och anspråk Sällskapet Vakttornet knyter till året 1914 kunna vara riktiga.
Vi börjar med att undersöka påståendet om att Jerusalems ödeläggelse inträffade år 607 f Kr. (Man har inte grävt/hittat upp
ETT ENDA historiskt bevis för 607.) )
Historiska fakta förstör påståendet om 607 f Kr.
Det finns minst ett dussintal olika historiska beviskedjor som visar att Jerusalems ödeläggelse inträffade år
587 f Kr, inte år
607 f Kr. Många av dessa är bevisligen helt oberoende av varandra. Nedan följer en mycket kortfattad beskrivning av fyra typer av sådana historiska beviskedjor. I boken The Gentile Times Reconsidered (Commentary Press 1986) eller i (den något förkortade svenska översättningen) Slutade hedningarnas tider 1914? kan dessa beviskedjor studeras ingående.
1. KRÖNIKOR OCH ANDRA DOKUMENT
Detta är lertavlor med historiska och kronologiska upplysningar från det nybabyloniska rikets tid (626-539 f Kr), såsom krönikor (med korta uppteckningar av viktiga händelser år för år) och kungainskrifter (av vilka den viktigaste, Nabon. H 1, B. anger regeringstiderna för de nybabyloniska kungarna fram till den siste, Nabonid). Dessa dokument visar samstämmigt att Nebukadnessars 18:e regeringsår, då han enligt bibeln ödelade Jerusalem, inföll 587/86 f Kr.
2. AFFÄRSDOKUMENT OCH JURIDISKA DOKUMENT
Tiotusentals lertavlor som rör affärslivet och rättsväsendet har påträffats från den nybabyloniska perioden. Det är fråga om kontrakt, kvitton och liknande handlingar, som alla är noggrant daterade till år (=regeringsår), månad och dag. Eftersom det finns hundratals sådana texter från varje år av den babyloniska perioden, kan man fastställa exakt hur länge de olika kungarna regerade. Resultaten överensstämmer fullständigt med de som ges av de ovan beskrivna historiska texterna. Den extra period på 20 år som krävs för att Sällskapets kronologi skall stämma saknas helt.
3. ASTRONOMISKA DAGBÖCKER
På Berlins museum finns en märklig lertavla som har beteckningen VAT 4956. Texten beskriver ca 30 olika astronomiska observationer av månen och planeterna — alla daterade till månad, dag och ofta även tidpunkt på dagen — från vad som uttryckligen sägs vara Nebukadnessars 37:e regeringsår. Den kombination av mån- och planetobservationer som beskrivs upprepas inte på tusentals år. Moderna astronomer kan därför utan minsta tvekan fastställa Nebukadnessars 37:e regeringsår till 568/67 f Kr. Hans 18:e regeringsår, under vilket han ödelade Jerusalem måste därför ha varit 587/86 f Kr.
Det finns också en rad andra astronomiska texter med observationer från den nybabyloniska perioden som på liknande sätt ger absoluta tidpunkter från Nebukadnessars regering. Dessa är de s.k förmörkelsetexterna, som innehåller beskrivningar av hela serier av månformörkelser från denna period. Även dessa texter fastslår med absolut säkerhet att Nebukadnessars 18:e regeringsår inföll 587/86 f Kr.
4. SYNKRONISMER TILL DEN SAMTIDA EGYPTISKA HISTORIEN
Den egyptiska kronologin under denna period har fastställts oberoende av både bibeln och de babyloniska källorna. Man vet t ex att farao Neko regerade 610-595 f Kr. Enligt bibeln (2 Kon. 23:29) dog den judiske kungen Josia just under farao Nekos regering. Men Sällskapet Vakttornets kronologi kräver att kung Josia dog år 629 f Kr (se Sällskapets uppslagsverk Insight on the Scriptures, 1988, vol. 2, sid. 118), dvs 19 år innan farao Neko kom till makten! Det finns tre andra sådana kronologiska kontaktpunkter med den egyptiska kronologin, som alla är i full överensstämmelse med de ovan beskrivna beviskedjorna. Sällskapet Vakttornets kronologi däremot uppvisar en konsekvent avvikelse på ca 20 år på alla dessa punkter.
Det är viktigt att observera att dateringen av Babylons fall till
539 f Kr, ett årtal som Vittnena måste godta för att få någon utgångspunkt över huvud taget för de kronologiska beräkningarna bakom årtalet 607 f Kr, bygger på precis samma typ av bevis som de som beskrevs på föregående sida. Bevisen för årtalet [b]539 f Kr[/] är dessutom av sämre kvalitet än bevisen för årtalet 587 f Kr. När de godtar bevisen för årtalet
539 f Kr men avvisar de ovanstående beviskedjorna gör sig alltså Vittnena skyldiga till en grov inkonsekvens.
Fotnot. Vissa forskare daterar Jerusalems förstöring till
586 f Kr i stället för 587. Detta beror
inte på någon osäkerhet i de ovan beskrivna historiska källorna, vilka alla entydigt och samstämmigt slår fast att Nebukadnessars 18:e regeringsår sträckte sig från våren (1:a dagen i 1:a månaden, Nisan) år 587 f Kr till våren 586. Jerusalem förstördes enligt bibeln på 7:e dagen i 5:e månaden, ett datum som inföll i augusti 587 f Kr. Men medan Jeremia 52:29 daterar denna händelse till Nebukadnessars 18:e regeringsår, säger Jeremia 52:12 och 2 Kon 25:8 att den inträffade i hans 19:e år. Det är denna skenbara motsägelse som fått vissa forskare att datera Jerusalems förstöring till Nebukadnessars 19:e regeringsår, 586 f Kr.
Nu finns det emellertid en enkel lösning på motsägelsen. l Babylon räknades det år under vilket en kung kom till makten som hans tillträdesår (som var identiskt med företrädarens sista regeringsår). Det första regeringsåret började sedan räknas när nästa kalenderår började, den 1 Nisan.
I Juda rike räknade man däremot - precis som i Egypten - tillträdesåret som det första året. Detta räknesätt tillämpades inte bara på kungarna i Juda utan tydligen även på främmande kungar. Slaget vid Karkemis, t ex, som enligt den babyloniska krönikan inträffade på sommaren i Nebukadnessars tillträdesår (= 605 f Kr), dateras i Jeremia 46:2 till Jojakims 4:e regeringsår, vilket enligt Jeremia 25:1 var Nebukadnessars 1:a regeringsår. De olika räknesätten skapar alltså en skenbar skillnad på ett år. Enligt samma judiska metod kan också Nebukadnessars 18:e regeringsår i bibeln kallas för hans 19:e år. l båda fallen är det året 587 f Kr som avses.
).
