Juristprogrammet

Strax kommer gensvaret att vi SU:are gärna vill tro det eftersom vi är från en AB-fabrik av bristande kvalité ;>

För det första, söker du till SU som första hands val, vem vet, du kanske kommer in ändå? , sök därefter till UU, LU och var du nu än vill, men se till att ha Örebro med på din lista (som du med stor sannolikhet kommer att bli antagen till), för som jag läser utifrån din text, är du intresserat av att börja läsa vid SU - Du behöver inte höja dig på HP i framtiden? Du kan ju bara läsa vid Örebro, för att sedan byta till SU? Jag har pratat med LU och dom sa att man efter 3-4 terminer kunde byta till ett annat lärosäte om man var intresserad. Ring dock SU och dubbelchecka med det här om att byta lärosäte efter 1,5-2 år (3-4 terminer)

Någon som gått juristprogrammet nån termin som kan berätta om hur det var i början? Hur tufft var det jämfört med gymnasiet tillexempel? Är det svårt att förstå "hur" man ska plugga och "vad" man ska plugga på?

Får man tips av lärarna vilka sidor man ska läsa tex och vilka uppgifter som är bra och göra eller hur är det?

Först ska det sägas att det skiljer sig från lärosäte till lärosäte - hur allting är "uppbyggt", men jag kan iallafall berätta hur det var för mig!

Den första veckan inleddes med att några klasskamrater sa; "ja, då var det 150 sidor i slutet av den här veckan som ska sitta!" - Jag kommer ihåg att jag hamnade i någon chock tillstånd, aldrig hade jag läst så mycket skolrelaterat på en vecka. Hann inte med alla sidorna den där veckan (de juridiska texter tar 1000 år för mig att ta mig igenom, eftersom jag vill förstå dom helt och hållet ), men det gjorde inget, eftersom min första tenta låg rätt långt fram (2 månader), läste upp sidorna inför tentan.

Det är inte så tufft jämfört med gymnasiet, eftersom jag älskar juridik, det är det jag vill syssla med i framtiden - jag älskar att lära och läsa nya saker om det (fastän vissa ämnen verkligen är pain in the ass). På gymnasiet, var det inte sådär, där hade jag Matematik C, Naturkunskap B och flera andra ämnen som jag inte intresserade mig för överhuvudtaget, det var ren plåga för mig att ta mig till lektionerna och att plugga inför proven, när jag inte hade minsta lilla intresse för det. Nu känner jag att det jag lär mig, kommer jag möjligtvis att använda mig av i framtiden, till ett välbetalt jobb ( ), vilket gör det hela ännu roligare. Men, det går dock inte att jämföra gymnasiet med universitet, i och med att allt blir så självständigt på universitetet, hade jag problem med en läxa kunde jag alltid fråga mina lärare på gymnasiet, men nu är det inte längre så. Jag måste vända mig till dom jag studerar med om det är något jag inte förstår, och det är inte alltid säkert att dom vet bättre än vad man själv vet.

Där var jag studerar, får vi en "läsplan" för allt vad vi ska ha läst till de kommande lektionerna och föreläsningarna, så det är absolut inte svårt för mig att veta vad jag ska läsa - Det är svårare att ta tag i det och läsa det!

Okejdå, det låter ju bra. På vilken universitet pluggar du på om man får fråga?

Tack för ditt svar! Kan man alltså byta lärosäte senare? Jag trodde att det var krångligt att tillgodoräkna sig osv. Plus att man behöver särskilda skäl för att få göra det, eller?
Jag ska absolut ringa och kolla i så fall!

Jag går T1 just nu, så det är rykande färsk information Min första kurs var Allmän rättslära, och då får man inte ha med böcker på tentan (vilket annars är vanligt, har jag förstått det som). Det svåra med den kursen var nog att lära sig saker utantill... Jag tyckte det var lite krångligt eftersom det var några år sedan jag tog studenten Annars var det inte särskilt jobbigt, vi fick läsanvisningar till varje föreläsning och så vidare.

Nu läser vi konstitutionell rätt - mer att läsa, mer att lära och svårare att strukturera. Trots det tycker jag fortfarande inte att alla rykten jag hörde stämmer så bra. Jag pluggar inte tolv timmar per dygn, jag har inga stressymptom (än...) och jag hinner definitivt med att ha ett socialt liv utan att hela min studietillvaro faller isär.

Jämfört med gymnasiet: mer att läsa, naturligtvis, och på en mer avancerad nivå. Å andra sidan är det intressant och det är en utmaning i sig. Mer självständigt och mer eget ansvar, det här är ju ändå ett val jag har gjort själv.

Ja okej. Hur var första tentan? Enorm tidspress? Jag själv har relativt lätt att lära mig saker utan till. Däremot har jag alltid varit den som suttit längst på proven så är lite orolig för den korta tenta tiden

Nej, ingen enorm press. Vi hade fyra timmar på oss och det var tre frågor. Jag tyckte det var hyfsat lugnt, gick efter tre timmar och det gick ganska bra ändå. Man hinner mer än man tror att man ska göra om man bara är någorlunda strukturerad och tänker efter först, så att man slipper sudda ut en halvtimmes nerskriven argumentation som (visar det sig när man läser igenom det) inte håller någonstans..

Tentamensresultat Internationell rätt, T6 GU

Lite ljusare siffror.

168 skrivningar (plus ytterligare en utan betygsangivelse som är exkluderad).

AB 15,5 % (26)
Ba 42,2 % (71)
B 22 % (37)
U 20,3 % (34)

100 % (168)

Jag var på föreläsningen, och kan inte påstå att jag tyckte att föreläsaren tog ställning åt det ena eller andra hållet. Visst kunde hon ha uttryck sig smidigare på något ställe möjligen, men det var tydligt att hennes ambition var att vara neutral.

Dubbla kandidaten på HHS med juristprogrammet på SU, hur attraktiv blir man då för ett arbete inom affärsjuridik? Betygen blir emellertid troligtvis lidande.

Är det eventuellt bättre att enbart läsa juridik, och få toppbetyg?