Juristprogrammet

strunta i den för kursen för närvarande. låt den släpa.
sök nytt jobb.
om du måste - ta ett studieuppehåll.
jag har för mig att csn, ibland, vid särskilda tillfällen, har möjlighet att godkänna studiemedel för mer än sex år.

vad har du för betyg? är det fler ba/ab än ba/b? om inte det senare så bör du knappast känna dig orolig, någorlunda fallenhet har du således för ämnet.

Se till att avsluta studierna, dvs ta examen.

Livet är långt och de fåtalet år (antagligen 2?) du har kvar är definitivt värt slitet för att kvittera ut en jur.kand. Oavsett vad du vill göra sedan så har du alltid den examen som en trygghet, arbetsmarknaden för jurister är god och en jur.kand öppnar många dörrar till helt andra saker.

Tack! Har redan börjat söka nytt jobb. Ja, jag känner till att csn kan ge studiemedel för mer än 6 år men de är hårda med det och det krävs väldigt särskilda skäl t.ex. svår sjukdom. Betygen är väldigt blandade faktiskt, jag skulle nog säga att jag har medelmåttiga betyg. Jag har jobbat under hela tiden jag studerat och inte haft ork till att läsa allt men intresse för ämnena har jag alltid haft så det kan inte vara fel utbildning tänker jag mig.

Jag har mindre än 2 år kvar och ja jag vill så gärna få ut min examen, men det är just självförtroendet jag har problem med som sjunker och sjunker för varje omtenta jag gör känns det som. Jag får kämpa på, tack!

Ta en break, arbeta, res.

Eller ännu bättre: Läs på halvfart.

Hur skiljer sig pedagogiken, svårigheterna att få bra betyg samt kvalitén mellan LU, UU, GU och SU?

Hur stor roll spelar det faktum att SU ligger i just Stockholm? Kan de andra lärosätena kompensera för den nackdelen?

Jag har läst, skulle gissa på ungefär 3249 böcker i mitt liv och det gick käpprätt åt helvete på juristutbildningen för mig. Jag trodde jag var smart... fram tills att jag hoppade på juristprogrammet, och sedan därefter fick hoppa av med skägget i brevlådan

Hoppa av skiten för i helvete.

Jag misstänker att satan från första start ligger till grunden för juristutbildningen.

Jag förlorade inte bara 1 år av mitt liv på den utbildningen, utan även delar av mitt självförtroende samt självkänsla. Utöver det åldrades jag ca 4 år på det året, och lämnade Uppsala (där min förpestade studietillvaro var placerad) rynkigare än någonsin. Det kommer aldrig bli detsamma att nu mera kolla sig i spegeln.

Sammanfattningsvis; vidrig utbildning, vidriga människor som pluggar den. Nej fy fan, måste sluta skriva för jag blir så otroligt upprörd/emotional av att börja tänka på misären jag genomlidit där.

Kompensera för vilken nackdel? Den enda klara fördelen som finns att studera i Stockholm är att man bor nära byråer och andra företag där man kan arbeta vid sidan om studierna, och därmed slipper pendla från t.ex. Uppsala.

Det är såklart även en markant skillnad i juridisk aktivitet. Det är alltid något evangemang som man kan gå på som antingen är just för studenter av byråer etc. eller bara rent allmänt för jurister att anmäla sig (HD, HFD etc.). Sedan beror det såklart på individen om denne vill gå på dessa men visst är det en stor fördel med att studera i stockholm. Utöver detta får vi också en en stor mängd gästföreläsare från byråer m.m. Senaste gästföreläsaren om fastighetsköp var Tomas Johansson som är delägare på Mannheimer.

Pedagogiken som används är lätt att finna i tråden samt på de olika lärosätenas hemsida.

Varför skulle det vara en nackdel att inte ligga i Stockholm?

Jag tvivlar starkt på att den juridiska aktiviteten utanför lärosätet skiljer sig i Stockholm kontra t.ex. Uppsala. Men visst, pluggar man UU, GU eller i Örebro kryllar det väl inte av juridik utanför universitetet.