Jag skulle önska, att jag vore mera påtänd (men jag får väl ta det imorgon efter att ha sovit och doserat), för då skulle jag orka skriva en utförlig definition av
pundigt beteende (i stil med
CharlieR:s Pundchecklista [helst utan korsreferenser inom samma inlägg, omvända kronologiska ordningar eller annat roligt men onödigt krångel; jag tänkte för en gångs skull göra något utförligt utan att för den skull inkskränka tydligheten] för pundiga processer).
Men tänk först på själva ordet
beteende. Det är inte en enskild händelse ("jag var tokbäng i kassakön på Ica och träffade min lärare, fett pinsamt" är alltså
inte ett pundigt beteende; det är inte ens ett
beteende till att börja med), utan ett observerbart handlingsmönster. Dock är det självfallet helt OK att berätta om enskilda fall, eftersom olika pundiga beteenden kan ta sig litet olika uttryck under olika omständigheter och även ge olika utfall, vilket i sig är intressant.
OnTopic:
Skolexempel på pundiga beteenden (mina förehavanden):
- Glömma bomullstussen att stoppa blodflödet med efter injektion och därför ropa efter hjälp, när man sitter där med stasbandet åtdraget och den tömda sprutan i armen och inte vågar dra ut verktyget av rädsla för att lösningen skall blöda ut; det här råkar jag göra i princip varje gång.
- Vara uppe hela natten (senaste veckan: varenda natt) och ändå stressa på morgonen; det är givetvis nödvändigt att slå i sig en dos i sista minuten, när man redan är försenad och därför måste springa för att hinna i tid.
- Prata med ojämn ljudvolym och med stundtals märklig satsmelodi, eftersom man tänker högt och ofta hinner ändra tankegången flera gånger, innan man helt har formulerat den. Detta görs med fördel inför nya människor, vars blickar man knappt vågar möta efter att ha stirrat ögonen fyrkantiga på FB i åtta timmar, varför man inte kan fokusera blicken.