Era pundigaste beteenden?

ett hett tips är att INTE gå och kolla på göteborgsvarvet med ett gäng kompisar som är frikyrkoaktiva efter några dygn uppe,nojjan finns där redan, men när det faktiskt finns snutar överallt lugnas man kanske inte ner direkt...

Ett pundigt beteende jag idkade häromdan var att jag postade ett inlägg i denna tråden - but not!!
Det hamnade troligen i nån annan tjackig tråd & nu kan jag inte hitta det alls, skumt ..

Det var tre eller fyra dygn, tror jag, men jag hade stoppat i mig duktigt mycket tjack. Brände ett par tusen på en vecka bara på amfetamin.
Lustigt nog hade jag en logiktenta nästa morgon, men efter att ha avslöjat bluffen, som mitt urspårade psyke hade utsatt mig för, fanns det inte mycket tid till att plugga. Jag körde i den tentan, kan jag säga, hahaha... fast jag tog igen det senare.

Sist jag hade riktigt pundiga betéenden så var paranoian mer än befogad. Mina grannar bråkade så jävla mycket att det lät som att de hade boxningsmatch på min toalett, så jag tänkte gå och säga till dom. Jag upptäckte dock att fyra av mina grannar också undrade vad som försiggick och stod och knackade på hos dom. Jag satte mig då, lite lugnad, i min stol och fortsatte med IQ-testet jag höll på med tills jag hör ljudet av polisradio utanför dörren. Detta var ungefär samtidigt som jag såg väggen bakom skärmen åka iväg i ruskig fart och mitt sinne för geometri åkte åt helvete, men hörseln litade jag lite på i alla fall. Utanför dörren stod då sex stycken poliser (En pikétbil hade stannat till vid byggnaden).
En snabb titt i spegeln sade mig att jag hade tefatspupiller och inte alls borde prata med dom. Min rättfärdiga sida sade åt mig att jag borde gå ut och berätta för farbror blå vad jag hört under morgonen, men den "logiskt tänkande" sidan tyckte att jag skulle släcka cigaretten och gömma mig i ett hörn i lägenheten. Ni kan ju gissa vad jag gjorde :P Jag satt nog i två timmar under diskbänken med täcket upp över öronen och var bombsäker på att dom skulle knacka på i min lägenhet. Jag hade "vilopuls" på 175 och hade inte en tanke på Illustrerad vetenskaps IQ-test, men när jag väl gjorde klart det fick jag 130 :P Inga poliser ville för övrigt in.
Senare på kvällen tog jag två propavan för att landa. Sen försökte jag dra en tarzan, men då stannade mitt hjärta i runt 10-15 sekunder. Då gick jag och försökte sova istället. Galet!

Att torka sig i röven med tågbiljetter för att man är så skit nördig efter affe och man inte orkar att dra sig till ica och köpa papper är rätt pundigt, och det att man alltid letar pengar/cigg på marken. you will never know when you're lucky. Btw varför köpa toapapper på ica när vi alla vet att på statoil är det gratis. peace

Ett beteende jag har fått ifrån amfetamin bruket, är när jag tänker efter så spänner sig mina käkmuskler som om jag vore fjuttad

Mina käkar spänner sig hela tiden.

Jag känner igen mig så mycket... Så jävla bra.

Ja jävlar! Ha ha... fan vad roligt det är efteråt när man tänker efter vad man har gjort genom åren som är pundigt. Jag skulle kunna skriva en bok och det skulle säkert flera andra av er här också kunna göra märker jag.

Jag tänker på alla de gånger som jag försökt montera upp videokameror och webkameror innanför fönstret. Alltså mellan fönstret och gardinen med något uppdragna persienner eller liknande så att jag ska kunna se på tv'n eller skärmen vad som händer utanför och om "dom" kommer eller om det verkligen står folk utanför och pekar och pratar. Det här har varit ett återkommande fenomen efter för långa och frekventa rejs på för höga doser. Problemen som brukar uppstå är att:

1. Jag måste hålla andan när jag kommer nära fönstret så att ingen hör mig andas (eller helst hela tiden så att ingen vet att jag lever, men ingen får tro att jag är död heller eftersom då ringer dom säkert polisen)
2. Jag måste röra mig så otroligt långsamt, tyst, exakt och under radarn att ingen upptäcker mig
3. Alla lampor måste tejpas över och kameran måste kamoufleras
4. När jag placerar dit den måste jag göra det så långsamt och gradvis att det tar flera timmar
5. När jag efter flera timmars arbete slutligen fått dit kameran drabbas jag alltid av en stark övertygelse att någon kommer att upptäcka den från en vinkel som kameran inte täcker och att det kommer att röja mig.

Naturligvis tar jag då bort kameran på samma ultraförsiktiga, evighetstidskrävande, syrebristsframkallande sätt eftersom skräcken över att kameran i fönstret kommer att avslöja min existens blir outhärdlig. När kameran väl är borta börjar samma procedur om en gång till. Jag måste hitta nya sätt att, till vilket pris som helst, se vad som händer utanför min lägenhet utan att avslöja att jag existerar.

Ett annat fenomen som brukar återkomma är att jag rätt vad det är har plektrum i munnen, plektrum i händerna, hörlurar på huvudet, en gitarr runt halsen samtidigt som jag kryper omkring och försöker koppla i eller ur kablar med de fingrar jag har kvar som inte är upptagna med att hålla i andra kablar eller plektrum samtidigt som jag försöker att inte välta allt omkring mig.

Ytterligare ett fenomen är jackor med för många fickor!! Jävlar det är som bingolotto på tv när dom kör leken där man får välja en lucka varje gång man ska ha något. Inte den fickan och inte den fickan, men där låg det något, aha snusdosan, men det var inte den jag skulle ha, jag skulle ha nycklarna så jag håller i snusdosan och letar vidare och lägger snusdosan i en annan ficka, och där kom pennan så jag lägger tillbaks den i en annan ficka och hoppsan där kom fickkniven den var intressant, tjackpåsen låg där, men den måste gömmas på ett bättre ställe så den där fickan blir bra, nej jag lägger den i locket i snusdosan och den låg i vilken ficka? Och vad var det jag skulle ha från början? Ja just det nycklarna. Det där sitter tyvärr i nu mera när jag blir lite stressad eller uppe i varv även när jag är nykter hel och ren.

Jag läste tidigare om någon som barrikaderade ytterdörren med möbler. Det har hänt att jag fallit för den frestelsen också. Jag brukade sätta upp min 120 säng mot ytterdörren och spjärna mot väggen på motsatt sida med allt jag kom på.

Jag tycker att pundare är fan de roligaste, mest påhittiga och kreativa filurer på denna jord. Allting är så intressant och spännande hela tiden. Man riktigt myyyser åt det..

det var ju det där med att stoppa nycklarna i fickan för att senare hitta dom i kylen..

sen måste det vara typiskt pundigt beteende att överanalysera saker..

knulla till sig dos har väl säkert nån sagt innan antar jag.

Fast doset först antar jag?