Jordskred vid E6 Stenungsundsmotet i Bohuslän (2023-09-23)

Allt beror på vilken tid. Men i största rusen vid ca 16-17:30 är det absolut bäst att köra Göteborg-E45-lilla Edet-Ljungskile-E6 . Har provat alla och den är 100% bäst vid de tiderna annars är det vanliga E6 sen ucklum - Ljungskile

Specialist är jag inte. Men mitt namn hade absolut kunnat stå på MUR och PM om det inte var så att jag var yrkesverksam i en annan geografisk region/firma.

Med det sagt så skall man även vara medveten om att det är vitt skilda förhållanden mellan olika regioner, och de lokala geoteknikerna har i regel bäst koll på förhållandena.

Kallakottar har påpekat samma sak och det låter givetvis rimligt. Jag syftade dock på själva fenomenet uppifrån och ner, eller tvärt om, men är som sagt med på vad ni menar. 👍

Grejen är att VD för fastighetsbolaget (byggherren) och ägaren till schaktfirman är sambor.
Så det kan inte ha varit helt enkelt att vara kontrollansvarig i detta projekt.

Det kan vara som du säger. Att ett skred längre ner har utlöst ytterligare skred längre upp - eller tvärtom. Antingen genom att kvicklera blir flytande eller genom att massbalansen förändras tillräckligt mycket.

Min gissning är att skredet har börjat längst upp i slänten. Antingen är det ett väldigt långt skred som sträcker sig under E6 direkt. Eller också har det skett ett "mindre" skred där massorna tryckts upp ovanför E6. Denna lastökning har i sin tur utlöst ett nytt skred under E6.

Det fetade är ju iaf min lekmannagissning, utifrån bilderna vi sett.
Tycker verkligen det ser ut som att byggarbetsplatsen liksom kräkts ut sig själv nerför slänten, och på så vis tryckt undan stora sjok av torrskorpa nere vid vägen.

Orust Schakt har haft försäljning av grus på Hammar företagspark.
Även dessa sidor är bortplockade från deras websida.

Grusförsäljning Hammar

Hammar Företagspark




Även här så verkar man i ren panik plocka bort information från hemsidan.

”Retrogressiv” kan användas för att beteckna den typiska gången i ett skred med kvicklera. Likvifieringen av fast lera som inträder sprider /(skulle sprida) sig som en ring på vattnet från en start-/belastad punkt; men eftersom denna i naturmiljön ofta föreligger i en lutande terräng (där leran en gång hamnat) och intill hav och sjö etc.; och för att skälet till belastningen på en punkt ofta sammanhänger med saker som avrinningsområde, regn-/sötvattenmättnad och urlakning av salt ur en hel (partikulär) terrängkropp; så sker skreden i praktiken ofta från en låg belastningspunkt och bakåt, uppåt i terrängen, och till formen styrt av exv hur vatten flödat/mättat/urlakat terrängen i motsatt i riktning.

Tillägg: Modellen är alltså en dominoeffekt ut från ett kollapsande centrum på en tänkt plan yta — men sedan justerat från alla övriga riktningar av terrängens verkliga form o sammansättning, vattens flöde i terrängen och lerans/kvicklerans faktiska placering i marken.

Detta är en hypotetisk beskrivning från min sida, ska jag tillägga. Jag är inte geolog.

Tack för att du förtydligar!

I mitt minne försvann dom uppgifterna samma morgon som Privatbostäder raderade bort Hammars företagspark från sin sida.

I förlängningen kan det vara intressant att få in uppgifter i dom andra pågående projekten med bostadsrättsföreningar i Ucklum, Lanesund mfl, om verksamheten pågår "som vanligt här"?

Ja, och det hade de inte gjort om de haft rent grus i maskineriet.

Det handlar om stora belopp när man räknar med alla företag som inte kan ha igång sin verksamhet på upp till ett år. Vet någon vilket försäkringsbolag Orutschkana Schakt har? Så jag inte tecknar försäkring där menar jag.

Tack. Håll till godo. Jag lade till lite på slutet nyss.

Det hör också till saken att belastningen på en punkt av leran i termer av tyngd (som riskmoment) sammanhänger med att leran sällan ligger överst, i dagen, utan under ett ytskikt av jord, som äger tyngd i sig självt. Därför kan skred utlösas redan av att saltet i leran lakats ur, som jag förstår det. Och en faktor är därmed att leran (i dess fasta och föreliggande form) inte längre klarar av att bära upp jordlagret ovanför (vilket med nödvändighet kommer att inträda på en viss punkt före andra punkter). Och; att fylla på jordmassor ovanpå jordlagret kommer därmed att i sig självt kunna utlösa skred. För den molekylära gitterstrukturen som håller ihop lermassornas (relativa) kontinuum kommer att kollapsa, med början i en punkt. Som jag förstår det.

(Jord och grus och sand och andra jordarter är inte en enda plastisk enhet, utan kommer först falla samman i enlighet med deras minsta beståndsdelar: sandkorn, flinga, etc — men lerlagret kollapsar för att den kollapsar på molekylär nivå, när strukturen från årtusenden inte orkar hålla emot.)