Citat:
Ursprungligen postat av
Sunimod
Då kan man undra om det går lita på den undersökningen för nu verkar det vara kvicklera i området.
Kvicklera i marken vid E6 – undersöktes inte innan skredet
"Nu har dock SGI:s analytiker hittat prover från ett närliggande område som visar att kvicklera finns i marken"
Ska bli en intressant fortsättning på detta.
https://www.dn.se/sverige/kvicklera-...innan-skredet/
Själva undersökningarna går att lita på. Däremot kan man behöva välja en passande metod för att få svar på vissa frågor. Det vill säga gör du inte "rätt" metod så kommer du inte få svar på din fråga i undersökningspunkten. Självklart behöver man även en hyfsad täthet med undersökningspunkter så att även resultaten av dessa har en relevans och speglar området.
Då skall man även veta att mycket inom geoteknik bygger på empiriska samband. Ironisk nog i huvudsak utvecklad med göteborgsleror som grund.
I detta fall har man inte undersökt för kvicklera/högsensitiv lera. Trots att vingförsök är gjort och som är en passande metod för detta. På senare tid kan man även få indikation på kvicklera med trycksondering. Man kan få olika resultat mellan olika metoder. Fler metoder som ger samma resultat är således bättre.
Citat:
Ursprungligen postat av
Pinkepaus
Det där blågråa man ser i vissa partier i raset, är det kvicklera!? Är lite intresserad av att skaffa kvicklera för att studera dess egenskaper, dock inte genom att bryta avspärrningar mm. Hur kan man skaffa det ”lagligt”?
Kanske området anses säkert efter ett tag och avspärrningarna delvis hävts eller raset i Lökeberg?
Blågrå indikerar att det är lera. Den behöver inte vara en kvicklera/högsensitiv lera. Det kan vara så att leran bara är kvick/högsensitiv på 5 m djup, men kan lika gärna vara på 3, 6 och 8 m djup som exempel.
Mitt råd är att kolla upp ett närliggande geoteknisk laboratorium. Göteborg har garanterat, Stockholm och Linköping har troligen, sen kan det eventuellt bli lite kämpigt att hitta något på "lager" om ingen har skickat prover långväga. Men för att spara in lite restid för dig så finns den här filmen.
https://www.youtube.com/watch?v=zW5lKpYT_jw
Citat:
Ursprungligen postat av
Sunimod
Efter ditt inlägg om att det kan vara silt har jag läst en del om den typen av material och den är en riktigt lurig typ. Med vatten, vilket det borde funnits gott om efter en hel del regn, blir den jäkligt farlig.
Man kan ju fundera hur det sett ut efter regn när de byggt "fördämning" med den mur de lagt i området där det startar.
Ihop med att det ligger berg intill och renskrapad mark från jord och rötter som binder en del regn.
Har de oavsiktligt skapat en "tratt" och fått ned vatten i marken och ihop med den tyngden av massorna skapat raset?
Så visst den kan vara silt eller kvicklera, de beter sig liknande och ligger ibland bakom ras som detta.
Visst är det en katastrof men som tur är inga människor allvarligt skadade eller omkomna och gör att det känns hyffsat att spekulera i vad det är som orsakat detta.
Generellt är silt kompetentare jämfört med lera när denna är i marken. Silt brukar mest vara en stökig jord i schakter, tjälfarlig, kan utgöra en orsak till att naturliga slänter står brant (falsk kohesion), erosionskänslig för att nämna de största problemen. Silt är en så kallad mellanjord, och kan därav bete sig som en kohesionsjord (lera) eller friktionsjord (grus, sand, sten etc). För glidytor där lera ligger på silt brukar glidytor skäras av i silten alternativt gå ytligt i silten. Generellt gäller dock att de glidytor som går i leran är sämre ur en stabilitetssynpunkt.
Utifrån undersökningarna är det dock svårt att tolka hur den beter sig då det behövs andra metoder för att bestämma detta. CPT-sondering hade varit exempelvis en passande metod här för att bestämma dess egenskap.
Jag kan rekommendera att läsa några utvalda SGI Information (1, 3 & 16) skrifter för fördjupning inom geoteknik. SGI Varia skrifter kan eventuellt ha något mer nischat och intressant. Jag skulle även slå ett slag för den norska skriften "Melding nr. 7 – Veiledning for utførelse av dreietrykksondering. (1982)"
https://ngf.no/publikasjoner/melding...ondering-1982/
