Jordskred vid E6 Stenungsundsmotet i Bohuslän (2023-09-23)

Vilka bolag handlar det om?

Ser att DN skrivit som så, men det är nog inte omöjligt att individuella stämningsansökningar inkommer så småningom, eller att det uppstår senare i utredningen, men jag vet faktiskt inte. Staffrätt känns mest angeläget att indela sådana stämningar i, men det kan finnas juridiska komplikationer.
Det är hintat om att utredningen framöver kommer ta enorm tid trots denna brottsmisstanke som nu råder, och inget kommer stå klart förrän Haverikommissionen är klara.
Tid för tillägg finns alltså, och det kan vara för tidigt ännu att kunna räkna på kvarstad.

Utredningsledaren Ulf Andreasson hos Polisen berättade att det är ett nystartat regionalt team för brott mot "infrastruktur och samhällsviktig verksamhet" som utreder detta, och det kan vara så att resurser med olika discipliner inom detta team varierar och räkenskaper inte finns på plats ännu.
Utläser att prio är att ha reda i skuldfråga inom utredningen först, och att man är lite mer än halvvägs.

Har själv grunnat på hur man juridiskt skall betrakta omfattning vs ansvar av detta. Det är ur omfattningssynpunkt en av landets kanske mer omfattande påverkanshändelser någonsin, därtill nu unikt nog med specifik brottsmisstanke.
Jag kan faktiskt inte komma på någon händelse annat än olycka som påverkat/skadat i denna magnitud, någonsin... Detta saknar totalt sett idag motstycke.
Inte bara det som direkt fastnat och förstörts i raset, men hela trafikomledningen med allt vad det innebär i besvär för berörda, trafikanter/transporter såväl som boende längs omledningsvägarna. Miljöpåverkan, snabba ombyggnationer av vägknutar, slitage på omledningar som framkallat mer underhåll, och sedan då hela apparaten med att försöka återställa skadan efter raset.
Alla instanser och företag som lägger arbetstid på detta, och alla andra personers tidsspillan pga omledning, och såklart en hel radda fler kostnader/skador som uppstått till följd av raset.

Det enda jag efter seriös eftertanke kommer på som motsats, är en pizzeria längs väg 650 som såklart gör guld på detta.

Bara som ett sandkorn i öken, Svenskt Näringsliv:

https://www.svensktnaringsliv.se/sak...d_1204073.html

Det totala går liksom inte att måtta - Det är i sådant perspektiv helt ogreppbart gigantiskt vilken ekonomisk och geografisk röra dessa personer ställt till med för så otroligt många människor, bara för att själva tjäna pengar på schaktmassor, och jag sitter själv på en lutande känsla att dom bör hållas direkt ansvariga om dom döms skyldiga.
Men jag ser inte hur man på ett juridiskt vis räkna fram skadestånden om allt ovanstående råder.

Vilka bolag handlar det om?

Så misstanken i tråden är att schakt-företaget tagit betalt för att ta hand om schaktmassor (lukrativt i västsverige pga att de flesta ställen att deponera redan är fulla av de stora schaktmassor som västlänken har producerat), och ägarens fru använder schaktmassorna när hon bygger industri eller bostadsområden?

Jag har två frågor.

Den första är om det ens är tillåtet att använda schaktmassor i nybyggen eller räknas det som farligt avfall som SKALL deponeras?

Den andra och viktigare frågan är hur länge har de hållt på med det här? Har någon undersökt om de har använt schaktmassor som ballast i tidigare byggen?

Så misstanken i tråden är att schakt-företaget tagit betalt för att ta hand om schaktmassor (lukrativt i västsverige pga att de flesta ställen att deponera redan är fulla av de stora schaktmassor som västlänken har producerat), och ägarens fru använder schaktmassorna när hon bygger industri eller bostadsområden?

Jag har två frågor.

Den första är om det ens är tillåtet att använda schaktmassor i nybyggen eller räknas det som farligt avfall som SKALL deponeras?

Den andra och viktigare frågan är hur länge har de hållt på med det här? Har någon undersökt om de har använt schaktmassor som ballast i tidigare byggen?

Till att börja med har verksamheten (företagsparken) ett strikt skadeståndsansvar gentemot grannfastigheterna för vissa miljöskador enligt miljöbalken. Det ansvaret har utvidgats genom flera prejudikat, t.ex. senast ”Borrningen i Kumla” NJA 2022 s. 303. Det förfaller inte orimligt att även ett jordskred p.g.a. upplägg av otillåtna mängder schaktmassor bör kunna bedömas på samma sätt.
Så där behövs egentligen inte något avgörande i ansvarsfrågan.
De inblandade försäkringsbolagen borde kunna stämma företagsparken så snart kostnaderna är uppskattade.

Utöver det finns ett mer allmänt skadeståndsansvar vid miljöfarlig verksamhet, att återställa och ersätta skador som en verksamhetsutövare orsakat. Där behövs möjligen att förundersökningen eller haverikommissionens utredning är klar.

Sen finns den allmänna skadeståndsrätten som förutsätter att ansvar är fastställt.

Jag är helt med på anförande här, men det är väl kanske som så att i miljöbrotts-delen så måste åtal väckas innan skadestånd kan sättas genom inkomna anspråk från sakägare.
Jämför lite med Think Pink-ärendet, där tex kommunen Laxå inkom med anspråk i samband med att åtal väckts.

Det är nog givet att direkt berörda sakägare (försäkringsbolagen?) här kring E6 redan sitter på sina siffror genom tex utlösta försäkringsärenden som bara tickar uppåt med tiden som går, men man måste sitta på detta tills om åtal väcks.
Det här är ju fortfarande i all väsentlighet pågående, iaf för sakägarna och även beaktat den kommunala delen av det som direkt påverkats av raset.
För varje dag som går lider dom företag/åkerier som fastnat i raset ekonomisk skada, så detta fortsätter ju ticka.

Det är utan mitt tvivel att miljöbrottet här är det stora ekonomiska iaf och det ökar för varje dygn som passerar, men det framgår också i miljöbalken att ansvarig vid mer översvepande åtgärder inom händelsen tex utredningskostnader (Trafikverket, kommun etc) och en del annat sådant beaktas hållande bestämt till - skäligt i förhållande till personliga ekonomiska förhållanden.

Det är enligt grov gissning sakägarna här som kan inkomma med anspråk när siffror är klara i miljöbrottsdelen, och det är inte säkert att det står klart ens till om när åtal väcks, utan snarare när marken/området är återställt till den grad att verksamheternas ekonomiska skada upphör.
Det är först då siffror är helt klara.
Gällande dom andra två rubriceringarna så tror jag det kommer det vara betydligt enklare med anspråk.

Jag håller med angående miljöbrottet, där är det nog nödvändigt att invänta åtalet.

Däremot menar jag att det strikta skadeståndsansvaret enligt 32 kap miljöbalken, om det kan tillämpas har, gör att sakägarna på den punkten (alltså grannfastigheterna och de som drev verksamhet där) inte behöver invänta ett avgörande i ansvarsfrågan. Det räcker med att orsakssambandet mellan schaktningen och skadorna är klarlagt, vilket kanske iofs kräver att förundersökningen eller haverikommissionens utredning är klar.
Frågan är om inte sakkunnigas utlåtande räcker för en stämningsansökan och att ytterligare resultat kan inhämtas efterhand.
Hade jag varit Länsförsäkringar m.fl. hade jag velat säkra tillgångar redan nu. Mesta värdet för att betala skadestånd kommer rimligen från substansvärdet alltså fastighetsbeståndet. Fastigheterna står visserligen kvar men de kan överlåtas.

Läs mer här i denna artikel som jag citerar kort nedan:
https://www.lu.se/lup/publication/1561636

”32 kap. ger den skadelidande rätt till skadestånd i de fall där skadan har orsakats genom immissioner, sprängningar och grävningar. Vid immissionsskadorna och sprängstensskadorna råder som huvudregel ett strikt skadeståndsansvar men vid grävningsskadorna gäller det strikta ansvaret endast vid särskilt riskfyllda arbeten, i övriga fall krävs det uppsåt eller vårdslöshet för att skadeståndsansvar ska föreligga. Fastighetsägare, tomträttshavare och entreprenörer har strikt skadeståndsansvar för immissionsskador och sprängstensskador samt för sådana grävningsskador som uppkommit vid särskilt riskfyllda grävningar. Även den som utan att vara fastighetsägare brukar en fastighet i näringsverksamhet eller offentlig verksamhet har strikt ansvar.”

Svart på vitt av dig.
Brottsmisstanken är så färsk att aktörer behöver lite tid att inkomma med begäran om kvarstad?

Det bör kunna göras då brottsmisstanken är tillräckligt detaljerad och unikt nog offentlig.
Försäkringsbolag och andra sakägare bör rimligen agera väldigt snart med sådan begäran eftersom det iom brottsmisstanken finns risk att misstänkta börjar göra sig av med tillgångar -
Det är ju "bara" en anmodan/begäran i rätt enkel form som behövs sättas ihop. Det mesta bärande går ju att hänvisa till uppgifterna i pressträffen.

Vi får väl se om det rasslar till under nästa vecka?
Frågan om varför åklagare ej beslutar om kvarstad är dock hängande, för det bör han kunna göra sett till brottsmisstanken? Eller är det så att det måste inkomma till domstolen av käranden?

Alltså det är ju sjuka skador som detta fört med sig, om någon blir dömd för detta vad har de att förvänta sig i framtiden?