Abortfrågan - allmän diskussion

Men inte om du saknar koppling alltså. Då vet jag.

Exakt. Ett djur är inte en människa och vi värderar dem helt olika. Men var går gränsen?

Så är det, men det går inte emot det jag sa.

Det blir lite drygt om du bara ska märka ord.

Jag ser inget motargument, bara samma dravel du upprepat hundra gånger tidigare som jag redan bemött.

Låt mig påminna dig om vad du sa:


Försök att bemöta mitt motargument eller håll käften.

Det är bara fundamentalistiska veganer som applicerar moral och etik avsedda för människor rakt av på djur. Gränsen går förstås vid att vi talar om en annan art, och inte mänskligt liv längre.

Jag minns vad jag skrev.

Och at jag skrev hur jag skulle känna. Hur jag skulle känna är inte samma sak som att andra skulle göra det.

Men jag skrev det för att få dig att vakna upp ur ditt lull-lull kring att "bara man lever så är man lycklig". Så är det givetvis inte.

Det är bara fundamentalistiska veganer som på allvar värderar alla djur som människor. Men det finns gott om folk som filosoferar över det hela.

Det är väldigt relevant. Det blir bara irrelevant om man utgår från dina premisser, men eftersom det är just dem jag ifrågasätter blir det lite cirkelresonemang.

För att exemplifiera. Ta en godtycklig hundägare som älskar sin hund och en godtycklig gravid kvinna som vill göra abort. Nu ska du välja om du vill döda fostret eller hunden. Jag hade valt hunden i den situationen.

Precis som ett foster har hamnat i sin situation för att dess föräldrar har orsakat det.


Och där kom ett svar!

Jag tycker frågan är väldigt intressant i det här sammanhanget, för om man ska ålägga en annan människa ansvar för ett foster/barn så är det viktigt att veta på vilka grunder det ansvaret kommer. För du pratar ju om att barn inte bara kommer till, utan att det är andra som har orsakat det. Så då är ju frågan vem/vilka det är som är orsaken i det fall jag nämnde.

En av följden är att etniska svenskar efter hand blir en allt mindre andel av Sveriges befolkning och det är svårt att se något positivt i det.

Du och jag är också cellklumpar med DNA.

Problemet för de som är för abort är att det inte finns någon annan tydlig och vettig linje för när någon blir en människa bortsett från befruktningsögonblicket. Det finns teorier att det blir en människa från från vecka 6 när organen börjar utvecklas ända fram till tillfället precis innan födseln (då vissa resonerar att platsen där fostret befinner sig definierar om det är en människa eller ej, i magen eller utanför).

När anser du att någon blir en människa?

Nej. Att mänskligt liv börjar vid befruktningsögonblicket är ett objektivt vetenskapligt faktum.



Av ditt eget resonemang så följer det att om någon känner för att döda dig så är det okej. Att du inte förstår simpel logik är inte mitt problem.

Ja, jag håller med dig om att abort ska vara tillåtet, men av andra anledningar än du. Du säger att det är för att en vuxen människa är värd mer än ett foster. Jag säger att det är för att man inte är skyldig att dedikera sin kropp till någon annan.

För att elaborera lite. Värde är inte objektivt. Vad som är värt mycket för dig kan vara skitlite värt för mig. Och det är helt rimligt att tycka att ofödda foster har noll värde. Det är även rimligt att tycka att barn är föräldrars ägodelar som de gör som de vill med. Jag delar inte åsikten, men det är inte fel att tycka så.

Och den som säger att något har ett värde åtar sig samtidigt ett ansvar för det. Säg att du köper en fin gammal veteranmoped. Sedan låter du den stå ute och förfalla och rosta sönder. Jag kommer till dig och säger att det är helt förkastligt att behandla en gammal moped på det sättet. Du svarar att för dig är det bara lite plåt, och att jag kan få den om jag vill. Jag svarar att jag inte har ork och lust att ta hand om den.

Tror du ser parallellen.

En får tacka.

Fast moralfilosofiskt så blir det ju en väsentlig skillnad på att aktivt döda någon och att passivt göra det genom att inte aktivt hålla någon vid liv, vilket det ju blir om man lämnar ett spädbarn att svälta ihjäl.

Och en abort går att se som någon sorts nödvärn. Jag vet att jämförelsen haltar lite, men det finns relevanta likheter. Om vi antar min grundtes, att ingen människa har rätt att leva på någon annans kropp, så har kvinnan rätt att göra vad som krävs för att bli av med ungen. Möjligtvis kan man kräva att man inte dödar ungen i processen om det är möjligt. Men det är under förutsättning att det faktiskt är möjligt.

Ur det perspektivet är jag inte helt främmande för idén att om det är möjligt att plocka ut ungen ur morsan och föda upp den i en kuvös för senare bortadoption så ska det också göras.

Och bara för att slänga in en till liten synvinkel. Du var ju inne på att barnet inte hade något val, vilket är helt sant. Så säg nu att en morsa föder ett barn, ser till att det har ett bra liv och dödar det efter fem år. Då har ju barnet "fått" fem lyckliga år av sin morsa. Så morsan har ju "gett" otroligt mycket mer jämfört med om hon valde att inte knulla. Att knulla och sedan döda bör alltså totalt sett ses som bättre än att inte knulla. Nu håller jag inte med om detta, men det är helt klart värt att fundera över. Hur argumenterar man emot det? Jag är osäker.

Exakt min poäng. Just därför kan man inte tvinga en kvinna att agera hyresvärd i nio månader.


Om det är olagligt eller dåligt är en separat diskussion. Kärnan i min fråga är just vem det är som är ansvarig för barnet. Barnet har inte valt att komma till, så vem eller vilka ska vara ansvariga?

Ett avsiktligt och medvetet dödande av ett mänskligt liv är per definition ett mord. Var en människa befinner sig i sin utveckling är helt irrelevant, då även en ettåring är en outvecklad människa, och vissa människor utvecklas aldrig fullt ut på grund av diverse defekter.

Varför är var en människa befinner sig i sin utveckling viktigt för dig? Varför dra gränsen där du helt godtyckligt sätter den? Varför inte sätta gränsen vid 140IQ? Utvecklingsstörda är med ditt resonemang inte att betrakta som fullvärdiga människor.



Jag ser inget argument. Du sa specifikt att det handlade om dina godtyckliga känslor. Låt mig citera:


Om det är dina och andras känslor som avgör så finns det inget som säger att det inte vore okej att döda dig om man känner för det, enligt ditt resonemang.



Detta är en helt godtycklig gränsdragning som du själv sa att du baserade på dina känslor. Enbart en imbecill kan tycka att något så allvarligt som vem som har rätten att leva eller inte ska avgöras av vad man känner för.



Du har fortfarande inte framfört ett argument mot varför det inte skulle vara okej enligt ditt eget resonemang.

En femtioåring är mer utvecklad än en tioåring, så vad är din irrelevanta poäng? Den existerar inte. Du bara säger saker som du inte förstår innebörden utav.