2019-09-20, 22:55
  #1909
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av nije
Folk säger till mig: "Du behöver inte berätta för någon", men jag VILL ju berätta. Jag vill berätta allt, precis allt. Vill få det ur mig. Sluta skämmas för det. Låta det vara en del av mig.

Men var ska jag börja? "Hej Flashback. Jag har cykloid psykos. Ni får gärna ställa frågor."

Eller ska jag börja i lägenheten där han höll fast mig i sängen för att jag inte hade sovit på flera dygn. Jag bet honom för att komma loss. Låste in mig i badrummet där jag gjorde "konst" av plastringarna till duschdraperiet. Han fotade saker jag gjort och visade läkarna som inte trodde på att jag var sjuk.

Eller ska jag börja på avdelningen, där jag vandrade fram och tillbaka i korridorerna och pratade för mig själv. De låste in mig på rummet för att jag "störde de andra patienterna". Jag bankade i väggarna och skrek, rev upp madrassen och blev nästan påtvingad tvångströja.

Eller ska jag börja med allt det som hände inuti. Andarna, energierna, utomjordingarna. Hjärnan som vibrerade av nyfunnen kunskap och insikt. Konstnären och skådespelaren som tog över min kropp och talade genom mig.

Jag vill så gärna berätta allt, men jag vet inte om jag kan.

jo berätta
Citera
2019-09-20, 23:02
  #1910
Medlem
nijes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av carbonlife
jo berätta

Okej, jag ska försöka. Men inte förrän den fjärde oktober.
Citera
2019-09-20, 23:04
  #1911
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av nije
Okej, jag ska försöka. Men inte förrän den fjärde oktober.

synd
Citera
2019-09-20, 23:18
  #1912
Medlem
Jag är ledsen ikväll för att någon är död. Några timmar sedan beskedet nu. Jag är stel och stum. Jag borde fått dö istället för min vän idag. Min vän som hade mod, civilkurage, som försvarade mig mot idioter flera gånger och som sa att jag gjorde rätt. Det borde varit mitt hjärta som slutade slå idag. Mitt liv är så förfelat ändå. Den här världen är då en riktig skitvärld utan slut. R.I.P
Citera
2019-09-20, 23:31
  #1913
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Milford.Cubicle
Känner lite samma sak.
Innan jag gick till psykiatrin tränade jag mkt, gladare, hade snygg kropp pga att jag tränat så mkt.
Sen blev i tryckt medicin som gjorde att jag inte kunde tänka och bara åt. Blev deprimerad av att bli tvingad att gå dit varje vecka. Det var hemskt faktiskt. Få höra förnedrande saker från deras personaler och massa skit om hur jag är, saker som inte är sant, förolämpar mig, och efter flera år har jag inte den kroppen som jag tränade så mkt för att få, tyvärr man har inte kontroll i livet det bara blir något hemskt. 😐 Men är motiverad nu att slippa helvetet. Tråkigt att höra att du fortfarande mår som förut med sömnen och ångest.

Jag gillade också att träna innan psykopatrin.
Köpa nya träningskläder o så. Saknar det mycket nu. Vad tränade du?

Ja det är jobbigt
Citera
2019-09-20, 23:39
  #1914
Medlem
Ena sekunden hakar man upp sig på en av alla sina defekter och vill bara gå och ta livet av sig medan man andra sekunden upptäcker en av sina positiva delar för att åter känna sig hoppfull.

Vilket jävla bedrägeri hela den här skiten är
Citera
2019-09-21, 09:37
  #1915
Bannlyst
livet är som döden fast mer utdragen
Citera
2019-09-21, 09:41
  #1916
Medlem
zajjahs avatar
Ibland undrar jag människor lider av någon form av grav utvecklingsstörning. Är det konstigt om en människor går igenom livet och känner sig avvisad och aldrig tillräcklig får nog och blir förbannad till slut? Varför ska jag behöva lida så förbannat mycket att jag vill dö år in och år ut och aldrig få utrycka ilska eller frustration över det? Är det så jävlar obegripligt? Jag gör fan mitt bästa hela tiden för att det ska bli bra. Men det blir det ju aldrig. Det är ju alltid något alvarligt fel som gör det omöjligt. Givetvis lackar jag ur på det tillslut. Vem fan tror människor att jag? Någon jävlar superhjälte som kan ta att han aldrig är bra nog i all jävlar oöndilighet?

Nej såhär känner jag. Om jag aldrig duger som människa då gör fan inte du det heller. Sug min kuk rent ut sagt.

Nej altså jag orkar ju inte mer. Jag skiter verkligen i allt. Jag skiter i allt vad ta hand om mig själv och livet innebär. Jag duschade förra måndagen jag borstar aldrig tänderna jag städar aldrig. Jag skiter i allt sånt där. Sen ska jag jobba. Men dra åt helvete. För vadå? Socialbidrag? Men sug min kuk bara. Så jag sket i att öht gå dit i fredags. Hörde inte av mig eller något alls. Bara sket i det fullständigt.

Idag förväntas jag laga mat åt hela jävlar boendet. Men dra åt helvete. Hur fan ska jag palla göra det har dem tänkt sig? Nej jag ska iväg till systemet NU. Dricka mig full sen kan jag väll laga deras jävlar mat.
__________________
Senast redigerad av zajjah 2019-09-21 kl. 09:50.
Citera
2019-09-21, 09:54
  #1917
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av zajjah
Ibland undrar jag människor lider av någon form av grav utvecklingsstörning. Är det konstigt om en människor går igenom livet och känner sig avvisad och aldrig tillräcklig får nog och blir förbannad till slut? Varför ska jag behöva lida så förbannat mycket att jag vill dö år in och år ut och aldrig få utrycka ilska eller frustration över det? Är det så jävlar obegripligt? Jag gör fan mitt bästa hela tiden för att det ska bli bra. Men det blir det ju aldrig. Det är ju alltid något alvarligt fel som gör det omöjligt. Givetvis lackar jag ur på det tillslut. Vem fan tror människor att jag? Någon jävlar superhjälte som kan ta att han aldrig är bra nog i all jävlar oöndilighet?

Nej såhär känner jag. Om jag aldrig duger som människa då gör fan inte du det heller. Sug min kuk rent ut sagt.

Nej altså jag orkar ju inte mer. Jag skiter verkligen i allt. Jag skiter i allt vad ta hand om mig själv och livet innebär. Jag duschade förra måndagen jag borstar aldrig tänderna jag städar aldrig. Jag skiter i allt sånt där. Sen ska jag jobba. Men dra åt helvete. För vadå? Socialbidrag? Men sug min kuk bara. Så jag sket i att öht gå dit i fredags. Hörde inte av mig eller något alls. Bara sket i det fullständigt.

Idag förväntas jag laga mat åt hela jävlar boendet. Men dra åt helvete. Hur fan ska jag palla göra det har dem tänkt sig? Nej jag ska iväg till systemet NU. Dricka mig full sen kan jag väll laga deras jävlar mat.

tänk på de som får din mat , där gör du en god gärning i alla fall
och du vet att alkohol bara är skit
__________________
Senast redigerad av carbonlife 2019-09-21 kl. 10:03.
Citera
2019-09-21, 09:57
  #1918
Bannlyst
nej lycka kan inte köpas för pengar , den kan bara hittas , helt gratis
Citera
2019-09-21, 10:11
  #1919
Bannlyst
har tappat matlusten , har tappat all ork , jag har tappat all glädje , men jag tar mina vitaminer och tiden rullar på
Citera
2019-09-21, 10:13
  #1920
Bannlyst
är det verkligen meningen att jag skulle blitt till en gång i tiden ?

ska fundera lite på det i dag
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in