Nya Lätta på trycket-tråden! (Läs riktlinjerna i trådstarten)

Ibland undrar jag människor lider av någon form av grav utvecklingsstörning. Är det konstigt om en människor går igenom livet och känner sig avvisad och aldrig tillräcklig får nog och blir förbannad till slut? Varför ska jag behöva lida så förbannat mycket att jag vill dö år in och år ut och aldrig få utrycka ilska eller frustration över det? Är det så jävlar obegripligt? Jag gör fan mitt bästa hela tiden för att det ska bli bra. Men det blir det ju aldrig. Det är ju alltid något alvarligt fel som gör det omöjligt. Givetvis lackar jag ur på det tillslut. Vem fan tror människor att jag? Någon jävlar superhjälte som kan ta att han aldrig är bra nog i all jävlar oöndilighet?

Nej såhär känner jag. Om jag aldrig duger som människa då gör fan inte du det heller. Sug min kuk rent ut sagt.

Nej altså jag orkar ju inte mer. Jag skiter verkligen i allt. Jag skiter i allt vad ta hand om mig själv och livet innebär. Jag duschade förra måndagen jag borstar aldrig tänderna jag städar aldrig. Jag skiter i allt sånt där. Sen ska jag jobba. Men dra åt helvete. För vadå? Socialbidrag? Men sug min kuk bara. Så jag sket i att öht gå dit i fredags. Hörde inte av mig eller något alls. Bara sket i det fullständigt.

Idag förväntas jag laga mat åt hela jävlar boendet. Men dra åt helvete. Hur fan ska jag palla göra det har dem tänkt sig? Nej jag ska iväg till systemet NU. Dricka mig full sen kan jag väll laga deras jävlar mat.

Laga något äckligt

Haha. Nej brukar ge allt och det brukar bli väldigt gott. Det är liksom ett krav dem har att man ska laga mat sådär ibland. Men idag blir det tacos. Det hoppas jag dem gillar. Har inget emot dem som ska äta det. Dem är hel bra allihop. Fast lite sjuka i huvet och sådär. Precis som jag. Haha.

Gott d är kul att laga mat ibland
Tacos gillar väl de flesta,:-)
Skönt det.
Jag känner mig trött typ har varit på begravning och har ingen lust att göra något, men har gjort en del saker nu ändå,

Altså jag ser ju att jag har bara två alternativ. Antingen hänger jag mig eller så blir jag jävligt skadlig för omgivningen. Och jag vill inte bli det så jag hänger mig istället. För ibland får det fan räcka.

vad är det som är så jävla fel då ?

skulle man ha mött alla motgångar i livet med rep , så skulle repfabrikanten va tät värre

Altså. Fuck livet. Inse det. Det är ju bara skit från början till slut.

det blir vad du gör det till , vist kan sjukdom eller annat påverka

men det går att finna lycka även i det eländigaste av dagar