Tråden om strategier för fonder

Nej, det blir inte särskilt farligt om man räknar in att man hela tiden köper på starkt momentum som du säger. Avgifterna är trots allt inräknade i avkastningen för fonder; genom att undvika alla med lite högre avgifter betyder det med andra ord att man helt ställer sig utanför många av de fonderna som har absolut högst avkastning.

Ser man till alla fonder som existerar på Avanza de senaste 3, 5 och 10 åren är det nästan ingen fond med en avgift under 1% som når en topplacering:
https://i.imgur.com/3cz4NqT.png
Alla fonder på Avanza sorterade på avkastning a 3 år, endast fonder som handlas i SEK

Det är först på plats 25 vi hittar fonden Strand Småbolag med en avgift på 0.9%. Annars ligger medelvärdet på avgifterna kring 1.4-1.5%. Först på plats 38 hittar vi något som kan kategoriseras som lite billigare då AMF Småbolag dyker upp.

Med det sagt finns det vissa uppenbara risker. Branschfonder är överlag väldigt smala till skillnad från saker som t ex småbolagsfonder. Man vill också undvika korrelation mellan alla fonder vilket blir svårare när man uttökar antalet fonder i sitt grundurval.

MOM+G/AGG
Momentum Group Aggregate

Ett problem med standardutförande av MOM+AGG är när man väljer sitt grundurval. Den backtestade standarden här i tråden väljer tillgångar efter kategori men tar också höjd för saker som avgifter. Dvs -- fonder med väldigt höga avgifter byts till fördel ut mot fonder med billigare sådana. Det hela ger en portfölj med relativt låga avgifter (standardurvalet har en avgift med ett snitt a 0.42%; ett väldigt trevligt snitt). Standardportföljen utgår också i mångt och mycket från att hålla olika typer av diversifierade tillgångsslag, något av en mix av Meb Feber GTAA 13 anpassat till den svenska marknaden och ett par andra tillgångar som visat sig vara väldigt positiva i backtester samtidigt som en del annat exkluderas som gång på gång visat sig ha negativt utfall.

Problemet är dock att det är knepigt att göra grundurvalet då t ex Swedbank Teknik exkluderar Swedbank Technology pga korrelation (man vill inte sitta med 2x Teknik om/när det går åt skogen pga den uppenbart stora risken med detta). Det blir alltså något av ett fall där fonder som är ganska hyffsade hela tiden sållas bort.

En lösning är således att gruppera liknande tillgångsslag på t ex detta vis:

# Högst risk
Grupp: Teknik
-- Swedbank Ny Teknik
-- Swedbank Technology

Grupp: Läkemedel
-- Swedbank Medica
-- IKC Global Healthcare
-- Handelsbanken Hälsovård Tema
-- DNB Health Care

Grupp: Fastigheter
-- LF Fastighetsfond A
-- IKC Fastighetsfond A
-- Swedbank Fastighet (USA)
-- PriorNilsson Realinvest A

Grupp: Mikrobolag
-- PLUS Mikrobolag
-- Öhman Sweden Microcap

Grupp: Energi
-- DNB Fund Renewable Energy retail
-- ODIN Energi C

Grupp: Putin
-- Swedbank Rysslandsfond
-- Nordea Rysslandsfond
-- Danske Invest Russia A

Grupp: Indien
-- Simplicity Indien
-- Danske Invest India A

DNS Finans
DNB Telecom
IKC Global Infrastructure A

# Hög risk
Grupp: Småbolag
-- Swedbank Småbolagsfond Sverige
-- Swedbank Småbolagsfond Norden
-- AMF Småbolag
-- PLUS Småbolag
-- SEB Nordamerikafond Småbolag
-- Didner & Gerge US Small and Microcap
-- Strand Småbolagsfond

Grupp: Investmentbolag
-- Spiltan Investmentbolag
-- SEF Indepedent Investmentbolag (mer globala investmentbolag)

Grupp: Tillväxt/Asien
-- Swedbank Access Asien
-- LF Tillväxtmarknader
-- AMF Aktiefond Stilla Havet

Grupp: Latinamerika
-- SEB Latinamerikafond
-- Danske Invest Latinamerika

LF USA Indexnära
Handelsbanken Gl Småbolag Index Critiera
Öhman Etisk Index Pacific (Australien, NZ, Asien)
IKC Global Brand B (konsument)

# Medel risk
Swedbank Mix

Grupp: USD
-- Fidelity Asian Bond USD
-- SEB Korträntefond USD
-- MS INVF US Dollar Liquidity A

Grupp: Företagsobligationer
-- Carnegie Corporate Bond
-- Simplicity Global Corporate Bond
-- Spiltan Högräntefond
-- IKC Avkastningsfond
-- Simplicity Likviditet

Grupp: Råvaror
-- Handelsbanken Råvarufond
-- Pacific Precious
-- SEB Råvaror Indexfond

# Lägre risk
Grupp: Långa räntor
-- AMF Räntefond Lång
-- SPP Obligationsfond

Grupp: Korta räntor
-- Spiltan Räntefond Sverige
-- AMF Räntefond Kort

Grupp: Realränta
-- Öhman Realräntefond
-- Handelsbanken Realräntefond

Reglerna för ovan lista är:
1. Undvik höga avgifter om möjligt
2. Indexfonder där möjligt för att undvika förvaltarrisk
3. Fonderna skall handlas i SEK om möjligt (utom i fall där man specifikt vill att de handlas i annan valuta)
4. Om det existerar en drös liknande fonder sålla bort sådana med lägre sharpe

Med detta sagt har jag inte analyserat alla tillgångar som finns med i listan i detalj. Man skulle t ex behöva se över korrelationen mellan samtliga tillgångar och göra en utrensning baserat på korrelation. Viss grundkoll har utförts för t ex USA (varpå hela gruppen försvann), men detta bör man göra flera gånger om. Se det hela som en väldigt grov lista.

Det skulle ovanpå detta också krävas några fler fasta regler för varför A väljs framför B. Listan ovan är på så vis inte komplett då den inte följer några strikta regler. Man kan t ex tänka sig att man sållar bort saker på värden som sharpe och avkastning de senaste 3 åren i det fall där detta finns och sedan även tar med eventuellt billigast alternativ som t ex fonderna från PLUS om sådana finns inom en specifik grupp. Oavsett måste man skriva någon typ av regelsystem som både fungerar för de bästa (vad nu för värde man väljer för “bäst”) samt även inkluderar lågprisalternativen (så att man inte betalar för mycket i onödan på sikt).

Reglerna för själva strategin blir annars snarlikt den för en vanlig MOM+AGG. Om vi struntar i saker som glidande medelvärden och UERATE en stund blir det så här:

1. Välj X antal fonder som presterat bäst Y tid (t ex 3 st beroende på avkastningen a 3 månader)
2. ...men högst 1 fond per grupp, dvs om tillgång A och B är inom samma grupp och samtidigt toppar listan hoppar man över den av dessa två som presterat sämst.

En vanlig MOM+AGG ser istället ut så här:
1. Välj X antal fonder som presterat bäst Y tid (t ex de 3 som presterat bäst de senaste 3 månaderna)

Ett mer praktiskt exempel:
Tillgång --- % 3 månader
LF USA --- +15%
SPP USA --- +14.5%
Swedbank Ny Teknik --- +13%
Swedbank Technology --- +12%
Swedbank Medica --- +11.5%

Här skulle man alltså välja LF USA, Swedbank Ny Teknik och Swedbank Medica förutsatt att man endast sitter med max 3 tillgångar.

Den praktiska skillnaden är däremot stor och risken för köp av t ex något som liknar “fallande knivar” blir större då tillgång A, som gick bäst förr, nu går sämre medan tillgång B inom samma grupp “släpar efter” vilket gör att man köper B trots att gruppen i helhet börjar tappa fart (momentum). Här blir det “A och O” att verkligen vara petig med korrelationen mellan de olika tillgångarna i varje grupp.

Vi får alltså in en extra parameter risk och den potentiella vinsten kan på sikt försvinna pga att köp görs inom samma grupp men där gruppen i helhet har börjat få ett negativt momentum. Regeln i momentum är trots allt att det som går bra i regel fortsätter att gå bra ett tag, detsamma gäller dessvärre också åt andra hållet (det är inte 100% likadant men för enkelhetens skull…).

Utöver detta går det dessutom inte att backtesta då det skulle krävas multipla fonder inom alla dessa kategorier för att kunna utföra backtesterna. Något som visserligen finns, men inte med den mängden tid som gör att ett backtest blir mer trovärdigt.

Skärmdump, MOM+G/AGG5 med grupper och en ‘look-back’ på 6 månader:
https://i.imgur.com/o1B8AZe.png

Skärmdump, MOM+G/AGG5 och en ‘look-back’ på 3 månader:
https://i.imgur.com/V7GH39g.png

Rader med blå bakgrund är de som skulle väljas. AGG5 har används för att tydliggöra hur mycket som hela tiden inte väljs.

---

Nackdelar

1. Avgifter -- det existerar inte direkt ett stort urval av t ex fastighetsfonder med låga avgifter. Detta är dock 50/50, genom att ha fler fonder finns också högre potential att investera i saker som går bäst för stunden.

2. Risken är överhängande för “fallande knivar” (använd google) då man inom en grupp kan börja köpa negativt momentum (det som gick bäst inom en grupp börjar gå sämre varpå man köper det som går näst bäst inom gruppen)

3. Går inte att backtesta eller är svårt att backtesta vilket gör att denna metod inte nödvändigtvis är särskilt vettig (det är svårt att utföra en kontroll).

4. För t ex breda index som USA korrelerar allt så det finns liten till ingen anledning att ha en grupp typ “USA”. Det är helt och hållet idiotiskt att ha 3x indexfonder i en grupp som i stort följer samma index (och således har massiv korrelation)

5. Svårare att välja grundurval då det kräver en drös regler, en lösning är att helt enkelt inte ha något och utgå från allt som existerar men detta gör att risken för att sitta med en drös fonder med hög korrelation ökar (något som i sin tur är väldigt dåligt om det inträffar en lågkonjunktur). Också svårt att mäta korrelation då detta kan skilja sig under olika perioder. Fonder kan t ex ha hög korrelation sett till 12 månader men inte sett till 3 år.

---

Fördelar

1. Man är inte bunden till endast 1x ur något vilket är bra då det ökar diversifieringen

2. Möjlig potential att toppa laget bättre (vilket är precis vad man är ute efter)

3. Det gör mindre skillnad om man lägger till fonder i grupperna (förutsatt att man har fasta regler för hur det görs som man följer slaviskt). I en vanlig MOM+AGG är det mer problematiskt att bara lägga till saker då det är lätt att användaren har ett visst positivt bias mot saker som gått bättre de senaste månaderna

---

Man kan också tänka sig att man kör någon typ av variant av detta där man helt enkelt ser en hel grupp som en enda tillgång och således håller alla fonderna i gruppen. Det kräver dock att man också kalkylerar medelvärdet för den ‘look-back’ man använder per grupp. Praktiskt blir det också något av ett gissel då antalet fonder man sitter med samt byten varje månad blir åt det extrema hållet. Detta kan man möjligtvis förhindra genom att sätta max två fonder per grupp, men… Allt som allt blir det oerhört mycket regler.

Tack sinewave för ännu ett intressant inlägg. Å sortera fonderna i grupper och välja den med högst momentum inom gruppen påminner om den här uppsatsen av Gary Antonacci som jag läste nyligen. Där delar han upp i fyra tillgångsklasser å kör dual momentum på varje enskild klass. Det ska iallafall vid hans backtester ha gett högre avkastning. Blir som en TAA med momentum, intressant idé men måste göras om och backtestas för våra förhållanden. Vilket säkert är svårt.


Grupper:

Equites(US/Global),

Credit risk(high yield bond/intermediate bond)

REIT( equity REIT/mortgage REIT)

Stress(+20 year bonds/gold)

Det sista tillgångsslaget är t-bills(cash) som man går in i om båda tillgångarna i gruppen går dåligt.

http://www.optimalmomentum.com/RiskPremiaHarvesting.pdf

Mer om samma strategi från Allocate Smartly

https://allocatesmartly.com/antonaccis-composite-dual-momentum/

Tycker det här stycket är värt att tänka på och en anledning till att jag själv följer en diversifierad strategi.

"I should note that Antonacci recommends his GEM strategy (which is nearly identical to the “equity module” described above) over this more diversified composite strategy. Based on my conversations with Gary, his reasoning is that, historically, equities have enjoyed the highest risk premium (by far), so investors should seek to invest in them as much as possible. In his view, the other assets in a diversified portfolio are there to reduce the risk of an all stock portfolio, but absolute momentum does a better job of that without creating a drag on expected performance.

I’m completely agnostic as to which strategy investors see as “best” (if such an oversimplification is even possible), and I think that there’s a lot of value in the author’s line of thought. Having said that, I come to a different conclusion. In my view, the function of diversification (between both assets and between strategies) isn’t just about the stated goal of reducing risk through less than perfectly correlated return streams. It’s insurance against the unknown; an acknowledgement that we don’t know what we don’t know.

We don’t know whether we’re on the verge of a long drought where equities don’t enjoy the highest risk premium. And even more fundamentally than that, we don’t know whether any specific trading approach applied to any specific asset will continue to work as expected."

Tack för inlägget! Mycket intressant. Har nu själv börjat skapa ett fondutbud för att se hur denna variant skulle kunna fungera. Ett problem jag stöter på är att det tex finns 10 småbolagsfonder att välja mellan och eventuellt bara 2 energifonder, vilket skulle innebära att om dessa två tillgångar trendar skulle man troligtvis behöva byta småbolagsfond oftare än energifond och råka ut för ökat slippage i just denna kategorin. Därför bör man kanske försöka få till en god balans mellan antalet fonder i respektive kategori. Det är också svårt att se hur man ska kategorisera småbolag US, Europa och Sverige. Om dessa ska vara egna kategorier eller ej. Skulle man vara bekväm att sitta investerad i samtliga?

Nedan ser ni mitt grundutbud än så länge. Har försökt välja ungefär 3 fonderna utifrån låg avgift, hög sharpe eller hög morningstar rating (4-5).

Grupp: USA
181108 Länsförsäkringar USA Indexnära (lägst avgift)
1506 Öhman Etisk Index USA A (högst Sharpe)
596636 Swedbank Robur Access USA (högst morningstar rating)

Grupp: Asien/Tillväxt
596635 Swedbank Robur Access Asien (lägst avgift)
135 Handelsbanken Asien Tema (högst Sharpe)
364655 Öhman Etisk Emerging Markets A (högst morningstar rating)

Grupp: Teknik
363 Swedbank Robur Technology (lägst avgift)
1933 Swedbank Robur Ny Teknik (högst Sharpe)
321871 DNB Teknologi (högst morningstar rating)

Grupp: Läkemedel
453 Swedbank Robur Medica (lägst avgift)
464 Handelsbanken Hälsovård Tema (A1 SEK) (högst Sharpe)
321696 DNB Health Care (högst morningstar rating)

Grupp: Fastigheter
551035 IKC Fastighetsfond A (lägst avgift)
459035 PriorNilsson Realinvest A (högst Sharpe)
347 Swedbank Robur Fastighet (högst morningstar rating)

Grupp: Svenska Mikrobolag
789174 PLUS Mikrobolag Sverige Index (lägst avgift)
2010 Öhman Sweden Micro Cap (högst Sharpe)

Grupp: Svenska Småbolag
789175 PLUS Småbolag Sverige Index (lägst avgift)
64710 Strand Småbolagsfond (högst Sharpe)
221608 C Worldwide Sweden Small Cap 1A (högst morningstar rating)

Grupp: Energi
125935 ODIN Energi C SEK (lägst avgift)
137068 ProxyPetroleum Energy A SEK (högst Sharpe)

Grupp: Råvaror
241108 Handelsbanken Råvarufond (lägst avgift)
491 Swedbank Robur Råvarufond (högst Sharpe)
666676 Pacific Precious A

Grupp: Valutor
1380 SEB Korträntefond USD
838 SEB Korträntefond EUR

Grupp: Företagsobligationer
346935 IKC Avkastningsfond
2087 Carnegie Corporate Bond
471796 Spiltan Högräntefond

Grupp: Långa räntor
2111 AMF Räntefond Lång
2128 SPP Obligationsfond

Grupp: Korta räntor
94867 Spiltan Räntefond Sverige
2802 AMF Räntefond Kort

Grupp: Realränta
26827 Öhman Realräntefond
255288 Handelsbanken Realräntefond

Håller i stort med om det citerade på engelska; att man även måste ta höjd för det man inte vet.

Hmm, nu blev det genast mer komplicerat. Om än möjligt att köra på. Får nog ta en funderare på det där.
Hade en tanke om att förenkla det hela, dock till högre risk. Gjorde en lista innehållande typ "allt", men valde 2 fonder per kategori, där jag hittade något vettigt, annars bara en. En fond med mestadels Sverige och en mera global.

Exempelvis i kategorin Fastigheter:
Länsförsäkringar Fastighetsfond A (mest Sverige)
Swedbank Robur Fastighet (global, mest USA)

Kategorin Ny Teknik:
Swedbank Robur Ny Teknik (mest Sverige)
Skandia Time Global (global, mest USA, valde den pga att jag haft den förut och den var snabb att byta, och har 5 stjärnor)

Exempelvis i kategorin Läkemedel tyckte jag alla var rätt lika så det blev Handelsbanken Hälsovård Tema endast.


Osv. . .

Likadant med vanliga aktiefonder, stora index plus småbolag där jag hittade något vettigt.
Men t ex kör jag inte Ryssland utan valde istället Swedbank Robur Östeuropafond pga bredare och lite mindre risk, samt
SEB Östeuropafond Småbolag C EUR - Lux

Osv.

Om man då kör en AGG5 så blir det ju som max 2 fonder i samma kategori, dvs 40%, att jämföra med en AGG3 med mindre utbud så ligger man med 33,3% i samma kategori, det är ju ingen jätteskillnad, så frågan är om det är värt allt extrabesvär för att undvika det här.

Risken att fånga fallande knivar torde ju bli mindre, men risken blir ju istället att man valt "fel" fond och får en sämre avkastning på sikt.

Exempvis om jag skulle gå in i detta nu skulle jag enligt min lista köpa:

Handelsbanken Hälsovård Tema

Handelsbanken USA Index (kör denna istället för Länsförsäkringars dito som alla verkar vilja ha, pga att denna inte verkar ha en massa etiskt trams utan följer index bättre, åtminstone sist jag kollade)

Swedbank Robur Ny Teknik

Skandia Time Global

PLUS Mikrobolag Sverige Index

Som synes är det denna månad bara 2 i samma kategori, men det blir ju som sagt bara 40%, att jämföra med en AGG3 där man ligger med 33% i varje. Vilket är varför jag hellre vill köra AGG5.

Åtminstone jag tycker då detta förenklar oerhört, så frågorna är:

Är det värt risken? (jag svarar nog ja, mindre krångel och beslutsångest är ju bra)

Tänker jag ens rätt? (Här är jag jävligt osäker )

Stort tack för nedlagt arbete sinewave!

Tillägg: Om man har ytterligare 2 fonder i samma kategori en månad ökar ju givetvis risken mer, men i förhållande till att köra en AGG3 är det ju fortfarande ingen jätteskillnad, ja ni fattar säkert.

Ett problem är som sagt att man måste ha väldigt strikta regler redan från början för att skapa denna typ av grundurval för det är nämligen också så att man i framtiden måste spåra huruvida ens nuvarande val passar dessa regler (fonder kommer och går trots allt).

När jag menar strikta menar jag att det inte ska vara några problem, överhuvudtaget, som i fallet med småbolagsfonder. Det ska vara så tydligt att man ska kunna vila sig mot regelverket och detta helt enkelt då bara ska lösa saken.

Som du ser, i din egna lista, stöter du flera gånger på patrull med reglerna "högst sharpe", "billigast" och "högst morningsstar-rating". För rating finns det flertalet som har samma så det finns egentligen inte en enskild vinnare där då flera fonder delar förstaplatsen.

Jag skulle annars t ex inte valt ProxyPetroleum i kategorin 'Energi' pga dess volatilitet utan istället valt "DNB Fund Renewable Energy retail A", en fond som ligger i en helt annan kategori enligt Avanza, skärmdump:
https://i.imgur.com/C3RewAV.png

Du stöter också på patrull i gruppen USA där samtliga av dessa fonder korrelerar på ett sätt som gör gruppen onödig, vad vore poängen med att ha alla om man ser till nedan skärmdump:
https://i.imgur.com/nIP1yhT.png
...?

Det är därför du ser att jag i inlägget har fonder som är helt utanför grupper. Grupperna i sig är inte ett ändamål utan egentligen bara till för fall där det finns en drös olika tillgångar som inte riktigt korrelerar (Swedbank Ny Teknik och Swedbank Technology är bra exempel då dessa sitter med ganska annorlunda innehav, de korrelerar men inte riktigt och inte alltid på en månadsbasis). Grupperingen i sig är snarare att betrakta som en typ av nödvändigt ont som man egentligen vill undvika.

Däremot är reglerna 'lägst avgift', 'högst sharpe' förmodligen en bra början. Man kan också vikta in historisk avkastning som en parameter i det fall där denna historik finns tillgänglig. Man kan sedan skapa ett poängsystem och ha en målvikt på t ex max två fonder per kategori (i det fall där det blir möjligt, t ex i de fall där det inte finns fonder som rakt av har en väldigt mycket lägre avgift än snittet).

Regler och faktorer kan t ex vara dessa:
- Sharpe
- Avgift/Produktens avgift med ett tak där över 2% automatiskt ger -1
- % 3 år avkastning
- % 5 år avkastning
- Indexfond eller ej

Ett poängsystem där vinnaren tilldelas+3 poäng, där andreplatsen får +2 poäng och trejdepaltsen +1 poäng.

För svenska småbolag skär det sig dock ändå och många potentiellt vettiga fonder utesluts:
https://i.imgur.com/8hQwfhI.png

Det blir dock ett oerhört pysslande så regeln 'lägst avgift' + 'bäst sharpe' kan kanske vara den enda framkomliga metoden som man inte får fullständig hjärnblödning av. I det fall där det finns extraordinärt många val kan man givetvis också ha någon specialregel om att det i just denna grupp är okej med fler. Man kan också, om det finns extrema antal, se till att kasta på ytterligare regler för t ex bortsållning av sådana med för hög produktavgift som Strand Småbolag med sina 2.37% (de flesta andra ligger kring 1.6).

Om man har regeln att 6 är okej i gruppen "Småbolag Sverige" får man istället den här listan:
https://i.imgur.com/KQRKp36.png

För billigast valdes Simplicity Småbolag bort då denna inte har någon sharpe (för ny)
samtidigt som ODIN Sverige C kostar 0.01% mer men har en sharpe på 1.22.

Ett extremt enkelt alternativ till denna olidligt dryga sifferexcercis är dock att helt avskaffa gruppen i det fall där det finns en indexfond (varav man tar den billigaste av dessa) vilket då gör gällande att det endast är PLUS Småbolag som överhuvudtaget blir aktuell. Något som blir särskilt intressant då man ser att fonden trots allt presterar över snittet av småbolagsfonder sett till 6 månader:
https://i.imgur.com/Zsvz0eE.png

Vi vet också sedan tidigare att index i regel slår aktiv förvaltning så detta alternativ kanske är det enda rimliga. Att helt eliminera gruppen gör dessutom också så att man inte börjar köpa på negativt momentum inom samma grupp, något som bör undvikas.

Om man ändå vill ha en grupp tar man helt enkelt den billigaste indexfonden och komplementerar detta med den av alla som har högst sharpe.

Angående USA och småbolag blir det lite 50/50 då den stora mängden branschfonder utökar urvalet med oerhört många smala fonder som i praktiken är småbolagsfonder. Det blir redan något av en större vikt mot riskdelen om man ser till portföljen i helhet.

Ja, det blir mindre per kategori samtidigt som du toppar laget mindre. Däremot har det utförts få tester där man sitter med väldigt mycket som korrelerar samtidigt i en bredare AGG5 så det är svårt att svara på huruvida det skulle vara fördelaktigt eller ej. Om MOM/G+AGG utesluts automatiskt allt annat ur gruppen hela tiden så i en AGG3 kommer man ändå inte sitta med t ex 3x Läkemedel. Man kan dock tänka sig att en ogrupperad AGG5 får högre risk då den potentiellt kan sitta med 40% A och 40% B; alltså högre andel i superkorrelerande tillgångar än en AGG3 som använder sig av detta MOM+G/AGG där max en sak ur varje grupp tillåts.

Annars, jo -- det blir väldigt mycket "osv".

Misstänkte att jag inte kommit på något revolutionerande

Jaja, jag kommer nog ändå att köra på detta, för mig är det viktigt att portföljen är lättskött också, utan för mycket regler, kommer bara komplettera listan och köra, och se över listan då och då.

Tack för utförligt svar, mycket intressant!

Ligger i valet och kvalet att förändra mitt innehav där det i dagsläget nästan är 100% exponering mot enskilda svenska aktier som jag haft under lång tid och istället försöka hitta en bra fondstrategi.
Jag tilltalas mycket av buy-n-hold där väldigt lite tid/energi läggs på ekonomin på månadsbasis där typ allt kan automatiseras.
Dock verkar momentum-strategin ge betydligt mer avkastning per år jämfört med buy-n-hold.

Där lärde jag mig något nytt, dom är ytterst luriga. Kollade några fonder jag räknat på, och det visade sig mycket riktigt att det finns avgifter av engångstyp vid köp/sälj. Kunde ju tycka att det borde framgå under "Handelsinformation" på Avanzas sida.. Dom var väldigt höga till och med... Var tvungen att kolla på "räkneexempel" för avgifter för att dom skulle synas.

Får sätta mig och gå igenom listan igen och kolla om det finns alternativ. Köp / sälj avgifter på 0,5% förstör den bästa portföljen om man omplacerar varje månad..

Tack för infon att det finns, hade annars trott att avgiften bara var på årsbasis..

Men avanzas kalkylator skall dock stämma så som någon annan sa gäller inte KIID-dokumenten till 100% varpå man bör gå på "produktens avgift" då denna, i fall där det rör handel i SEK (inte annars!), stämmer med avanzas kalkyler kring totala omkostnader.

Däremot bor man givetvis se upp med alla fonder som inte handlas i SEK just pga växlingsavgiften som i lägsta fall ligger på 0,5% (totalt) och i värsta fall betydligt högre om det är t ex AUD eller JPY.