Citat:
Ursprungligen postat av
MaricaHase
För den ironiska generationen så var den typen av humor fantastiskt rolig under några år, du får tänka på att det inte fanns youtube och sånt med med tillgång till billiga skämt.
Man gick lite över gränsen på ett sätt som knappast är möjlig i radio idag, på den tiden var det inte mobbing utan kändisar förväntades tåla skämt även om det var riktigt dåliga skämt, det som var speciellt kul var om nån blev förbannad och inte tålde skämten, på rak arm kan jag bara minnas Martin Timell och Dr Alban bland kändisar som inte tålde att man skämtade om den
Så du får sätta det i det perspektivet, upplägget bygger ju lite på att det faktiskt är en van medieperson man ger sig på som man kan anta är medveten om att det blir barbra streisand effekten om han reagerar på "fel" sätt, tillexempel genom att bli hotfull och aggressiv.
Såg att länken till intervjun är från 2012 men intervjun är betydligt äldre än så även om jag inte kan minnas ett exakt årtal.
Googlade lite, äntligen hemma började 1997 och intervjun verkar vara gjord i samband med det.
Jo, jag var med när det begav sig. Hela den där ironiska generation tyckte att alla bara skulle hålla käften och acceptera, vilket vi också gjorde, de var ju så rätt både humormässigt, modemässigt och livsstilssocialistiskt.
Gissar på att ironi a la 1996 är det Virtanen kommer försöka gömma sig bakom. Han tog förmodligen liksom med sig konceptet utanför kameror och kolumner och trodde att verkligenhetens människor skulle tolka det till hans fördel. Han kommer nog skriva en bok om det här, hur ironin och knarket förvandlade honom till ofrivillig snuskhummer, och få den utgiven på Modernista.
Martin Timell är mer trakasserier av den gamla stammen där man gömmer sig bakom din manliga auktoritet. Den är lättare att föreställa sig för de som viker ned sig för innefolket.
Sedan vet inte jag om ironin riktigt släppt taget än, den är ju som gjord för ett samhälle som Schweden där få vågar tycka precis vad de tycker utan att ta på sig en mask av ironi. Ballar av stål-generationen är ju förresten bara ännu värre. Det är ju inte ens ironi och sarkasm längre, utan bara, ja, mediafascism borde kunna vara ett bra uttryck.
Media är de sanna anarkisterna, för att parafrasera Pasolinis Salo.