Citat:
Vittnet Lars som jagade mördaren kom upp på kullen och möttes av en kommisariebil, som fått larmet, men som INTE stoppade den springande Lars (?)...
Detta vittne frågade poliserna om de letade efter gärningsmannen och tipsade dem om vad han själv sett, varvid ingenting nedtecknades förränb vid förhör ett par(eller en?) dag senare.
Ja, jag sitter och läser TokBorgnäs' bok (En iskall vind drog genom Sverige), men det är åtminstone intressant att se hur de omedelbara vittnesmålen skiljer sig från de senare(vad gäller de 22 vittnen som funnits på platsen samt längs Tunnelgatan). Som någon tidigare nämnt beskrivs gärningsmannen som bredaxlad, smidig, lugn (han joggar bort från mordplatsen, rusar inte)- och ingen har sett hans ansikte. Inte ens Lisbet(h) Palme, enligt hennes egna ord i de tidigaste förhören som gjordes. Skotten var ju dessutom otroligt lyckosamma/välriktade(LP missades för att hon vände sig om; hade hon inte gjort det hade hon blivit träffad ungefär precis där maken blev träffad).
Om man är påtänd, blir man då både smidig, smart, kalkylerande och träffsäker? (Observera att det är en ärlig fråga och inte en retorisk)