Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Ingen uppvärmningstrend.

Det är tråkigt med översvämningar, men det är inte ovanligt med lite extra regn eller vind var 20nde år eller så.

När jag var liten brukade min födelsedag i slutet av augusti vara solfylld och uppfattas som sommar. Senaste åren har det upplevts som höst. Hösten kommer tidigare och tidigare.

Du har ju gått i bräschen här på forumet i 20 år och godsnackat allt möjligt av invandring/klimat-politik.

Se nu vad dina värderingar och dina hållningar har gjort med samhället i Sverige. Det är ett enda stort kaos och elände. Och det är till syvende och sist ditt fel. Klarar du av att se dig i spegeln med den insikten?

Jag skulle säga att årstiderna har förändrats rätt mycket sista 10-20 åren.

Höst från mitten på Augusti-December, har blivit den absolut längsta årstiden.
5 månader höst, detta tack vare klimatförändringar då vintern kommer allt senare.

Vinter från slutet av December till mitten på Februari, endast 3 månader vinter.
Töandet kommer allt tidigare varje år samtidigt som vintern blir senare.
Kommer ihåg i barndomen att vintrarna började i November och det var ofta en halvmeter snö lagom till 1a advent, det händer aldrig numera.

Vår Mars till slutet av Maj.
Ca 3 månader

Sommar Juni-Juli, max 2,5 månader
Juni har varit stekheta sista somrarna, Juli lite blandat, Augusti varken höst eller sommar.

Ja årstiderna kan säkert också förändras beroende på klimatförändringar, men sedan kan det troligen också vara beroende på vindarna. Tycker vi haft väldigt mycket syd och västvindar sista 10 åren, det är sällan nordvindar.

Årstiderna förskjuts hela tiden, finns ingen årstid som är som den ska vara.
Allt beror på varmare hav, fler människor, mer utsläpp i luften.

Ja häromdagen regnade det för första gången på Summit glaciären på Grönland.

Varför tror du att jag har lagt på en grad?
Jag utgår från att du har någon grund för detta påstående?

Jag har definitivt inte gjort det avsiktligt, men visst kan det ha smugit sig in något programfel. Låt oss kolla...

Rådata från SMHII är baserade på termometeravläsningar. Eftersom dom gjorts vid olika tider på dygnet under olika tidsperioder så har SMHI använt en metod, Ekholm-Modéns formel, för att räkna om avläsningarna till dygnsmedeltemperatur. Detta har SMHI gjort. Resultatet av detta har jag laddat ner från SMHI.

Dom beräkningar som jag har gjort är att räkna fram månadsmedelvärden, årsmedelvärden och 11-årsmedelvärden. Där skulle ju något fel ha kunnat smugit sig in.

Numeriska data är inte så lätta att överskåda eftersom det är data för varje dag. 365-366 datapunkter per år.

För att du ska kunna jämföra gjorde jag ändå så här.
Jag gjorde två grafer. Som visar dagliga data från SMHI, dels för perioden 1859-01-01 till 1869-12-31 och dels för perioden 2015-01-01 till 2020-12-31. Jag beräknade medeltemperaturen för var och en av dessa perioder. I graferna har jag också ritat in periodens medelvärde.

Dom värden jag skrev tidigare uppskattade jag från grafen som visade 11-årsmedelvärden.
Nu beräknade jag istället medelvärden för perioderna ovan direkt från SMHIs data. Därför skiljer det lite.

Här är resultatet.

Stockholm (observatorielunden) medeltemperatur
1859-01-01 till 1869-12-31: 5.46°C
2015-01-01 till 2020-12-31: 8.69°C]

Ökning (Under ca 155 år): 3.23°C

Inte exakt samma som tidigare, men ganska nära. Då var det uppskattat från graf, nu var det beräknat direkt från SMHIs data.

Här är grafen som visar att ökningen under den här tidsperioden är ca 3°C.

https://ibb.co/4tWPMKm

Jag kan inte hitta felet på en grad som du påstår finns.

–

Jag kan utöver ovanstående lägga till följande.

Jag har anledning i ett helt annat sammanhang att följa årsmedeltemperaturen på några platser i Sverige. Där används 9°C nu som ett närmevärde för årsmedeltemperaturen i Stockholmsområdet.

Jag hittade också detta.
https://miljobarometern.stockholm.se/klimat/klimat-och-vaderstatistik/medeltemperatur/

Där anges detta om årsmedeltemperaturer för Stockholm/Observatorielunden.
Senaste värdet: 9,7 °C (2020).
Utgångsvärde: 5,8 °C (1900).
Normalvärde 1961-1990: 6,6 °C.

–

Använde SMHI samma termometer 1859 som 2017?
Om inte, är siffrorna värdelösa.

Dimkammare är specialkonstruerade för att vara extremt känsliga för kosmisk strålning. Väldigt ren luft utan andra kondensationskärnor, vilket gör att man kan ha luft övermättad med vattenånga utan att den hinner kondensera. (Man kan bara köra en dimkammare mycket kort tid innan den måste nollställas). Exemplet är inte relevant för hur atmosfären fungerar. Den har redan så många kondensationskärnor att några till gör minimal skillnad, den vattenånga som kan kondenseras gör det i vilket fall som helst.

Meteorologer hade varit inne på idén decennier innan Svensmark kom på den och konstaterat att effekten om den fanns måste vara mycket liten. Detta har senare bekräftats av CLOUD-experimentet på CERN.

Folk som tror att solen har avgörande betydelse har i ett par decennier nu förutsagt att det skall bli kallare när solaktiviteten avtagit, likafullt fortsätter temperaturen att stiga.

Värdelösa är att ta i, de torde varit kalibrerade även förr i tiden.

Man borde kunna göra en god uppskattning på vilken felmarginal man hade, och man skall inte underskatta den tidens väderstations personal.

Din graf är ca en grad högre än den Xenonen länkade till så jag blev nyfiken på varifrån den graden kom.

Jag köper att det var en programmeringsmiss.

Termometrar är alltid kalibrerade och dom som används för meteorologiska observationer lte mer noggrant än dom flesta termometrar.

Om du inte själv inser hur korkat du resonerar så är du förmodligen genuint korkad.

Här har du några fler slutsatser som du kan dra, med samma logik.

Cancerogen logik:
– Har du samma hastighetsmätare i bilen om hu hade i förra bilen? Om inte så är det den visar värdelöst.

– Har du samma termostat i ugen som du hade i förra ugenen? Om inte kan den inte användas för att den är värdelös.

– Har du feber? Men, om det inte är samma febertermometer som du använde för tio år sedan kan du inte lita på den. Då är resultatet värdelöst.

–

Det jag just visade dig var att det inte var en programmeringsmiss. Det jag skrev stämde och det verifierade jag baserat på data.

Eftersom kontoret ditt verkar gå på kvartsfart så tar vi det en gång till.

...

Titta istället på medelvärden för lite längre tid, t.ex. 11 år. Då försvinner dom "stokastiska" variationer som finns i temperaturdata nästan helt och vi kan se vad som händer ur klimatsynpunkt.

Sedan 1860-1880 har medeltemperaturen i Stockholm, ur klimatsynpunkt, ökat från ca 6,1°C till ca 9°C. En ökning med nästan 3°C.

Som någon påpekade, det är "väldigt Stockholmsorienterat" att fokusera på vad som händer i Stockholm. Även om man vidgar perspektivet till Sverige är det fortfarande ganska inskränkt om det är den globala uppvärmningen och den globala medeltemperaturen som är ämnet. Notera trådens rubrik!

Så här ser grafen ut som visar det rödmarkerade ovan.
https://ibb.co/TL38Qhn

...

Dom värden jag skrev tidigare uppskattade jag från grafen som visade 11-årsmedelvärden.
Nu beräknade jag istället medelvärden för perioderna ovan direkt från SMHIs data. Därför skiljer det lite.

Här är resultatet.

Stockholm (observatorielunden) medeltemperatur
1859-01-01 till 1869-12-31: 5.46°C
2015-01-01 till 2020-12-31: 8.69°C]

Ökning (Under ca 155 år): 3.23°C

Inte exakt samma som tidigare, men ganska nära. Då var det uppskattat från graf, nu var det beräknat direkt från SMHIs data.

Här är grafen som visar att ökningen under den här tidsperioden är ca 3°C.

https://ibb.co/4tWPMKm

–

Den första punkten i grafen är medelvärdet för perioden 1859-1869, inte sant? Drygt 6,2 grader alltså. Sedan skriver du att medelvärdet för samma period är 5,46 grader.

Jag tror fortfarande du har klantat dig.