Sund skepsis och osund skepsis
Inom vetenskap välkomnas alltid ifrågasättanden. Som görs på saklig grund.
Men, vad händer när skapare och spridare av konspirationsteorier försöker upphöja sina konspirationsteorier till "skepsis mot etablerad vetenskap"?
Vi har några exempel.
Plattjordingar, Chemtrailare, Antivaxxers...
Plattjordingar vill med hjälp av bl.a. internet bevisa att Jorden är platt. Chemtrailare hävdar att k-strimmor efter jetflygplan är gift som dom styrande sprutat ut för att göra medborgare med medgörliga. Antivaxxers kan t.ex. hävda att COVID-vaxin innehåller microchip som Bill Gates och George Soros stoppat dit för att kunna ta kontroll över mänskligheten.
Finns det sund skepsis mot klimatvetenskap?
Om sådan existerar är den svår att hitta. Detta är vad jag hittar.
– Personangrepp mot representanter för vetenskapen.
– Angrepp mot media, aktivister och politiker som ger uttryck för att vi borde ha en förnybar energiproduktion.
– En omfattande okunskap hos dom som kallar sig skeptiker som gör det omöjligt att diskutera sakfrågorna.
Klimatet dom senaste 11300 åren
Omfattande och systematisk datainsamling och sammanställningar av resultat som gjorts under inte minst det senaste årtiondet har gett oss en klar bild av hur den globala medeltemperaturen varierat under Holocen.
Resultatet i korthet.
– Variationerna har varit små.
– Ur klimatsynpunkt har variationerna fram till 1900 varit mindre än ca ±0,4°C.
– Det är tydligt att
MWP och
LIA inte var globala fenomen.
Här är några av dom rön som visar på det jag skriver ovan.
Markott et.al. (2013): A Reconstruction of Regional and Global Temperature for the Past 11,300 Years
https://www.researchgate.net/publication/235885717_A_Reconstruction_of_Regional_and_Global_ Temperature_for_the_Past_11300_Years
Kaufman et.al. (2020): Holocene global mean surface temperature, a multi-method reconstruction approach
https://www.researchgate.net/publication/342558147_Holocene_global_mean_surface_temperature _a_multi-method_reconstruction_approach
Baggenstos et.al. (2019): Earth’s radiative imbalance from the Last Glacial Maximum to the present
https://www.pnas.org/content/116/30/14881
Hertzberg (2021): A seasonal solution to a palaeoclimate puzzle
https://media.nature.com/original/magazine-assets/d41586-021-00115-x/d41586-021-00115-x.pdf
Äldre hypoteser, som om att MWP och LIA var globala fenomen, är helt avfärdade. Vill man hitta stöd för dessa hypoteser måste man leta bland pseudovetenskap, bland oseriösa eller bland gamla resultat som senare visats vara felaktiga.
Trollfabrikerna kan väl knappast beskrivas som seriösa och sunda skeptiker?
"Institut", som Heartland och GWPF, har kommit till för att hindra vetenskapen från att göra vetenskapliga resultat allmänt kända, om resultaten stör uppdragsgivarnas försäljning.
Tobaksindustrin har varit en stor uppdragsgivare till Heartland. När tobalsbolagen såg att sambandet mellan tobaksrökning och lungcancer skulle minska tobaksförsäljningen så investerades stora belopp i att misskreditera och skada den forskning som kartlagt sambandet mellan tobak och cancer.
Likadant är det nu. Kol och oljeindustrin satsar stora pengar i Heartland och GWPF för att dessa ska misstänkliggöra all forskning som visar på att förbränning av fossila bränslen orsakar global uppvärmning för att hindra att åtgärder vidtas som minskar försäljning och användning av fossila bränslen.
Finns det då några seriösa och sunda skeptiker inom klimatområdet?
Jag har inte sett någon på Flashback. Jag har inte sett någon på Klimatupplysningen. Jag har definitivt inte sett någon bland de som valt att liera sig med Heartland och GWPF.
Finns det någon alls? I så fall var?
En sund debatt om klimatet
Om det ska vara möjligt att föra en sund debatt om klimatet så tror jag att man måste försöka dela upp dom frågor som ska diskuteras i tre områden.
– Klimatvetenskap.
– Klimatpolitik.
– Klimatet i media.
Här är några exempel på frågor som jag ser som i hög grad politiska, men som inte primärt är vetenskapliga frågor.
– Ska klimatöverenskommelser inkludera transfereringar till fattiga länder?
– Ska en växande andel av odlingsbara arealer globalt användas för att producera energi istället för att odla livsmedel eller bevara regnskog?
Kanske finns det vetenskaliga inslag i dessa frågor också.
–
