Auktoriserad revisor - ställ era frågor

För ett par år sedan fanns det delägare (inom revision) i en Big4 som taxerade 500 i inkomst av tjänst och 300 i kapital. Hen bodde i Stockholm. Att delägarkollegorna på småorter tjänar mindre är fullt möjligt till den del de ens är delägare - såvitt de inte sitter på ett par jätteklienter. Inte alla kontorschefer är delägare vilket i sig är märkligt i och med att man ansvarar för firmans närvaro på orten och är orten så stor att man bedömer det strategiskt riktigt att finnas där så borde det också vara strategiskt att göra chefen till delägare. Det är fullt möjligt att du som 7 åring på en Big4 ligger högre än en landsortspartner i lön (före utdelning) beroende på vilka klienter du jobbar med och vad du har för performance-scoring. En höjning till 60 - 62,5 om du lämnar för ett kvalificerat ekonomijobb hos en klient är fullt möjligt.

Du har ändrat fokus. Du skrev att du tyckte att det var trist att betala 57 % skatt, inget annat varvid jag inledde resonemanget om effektiv skatt. Att den beräkningen skulle vara intetsägande får stå för dig. Marginalskatt är intressant i många avseenden, men hur stor del av den faktiska inkomsten som får behållas tycker jag många gånger är mer intressant. Det är ju t ex jättekul för din klient att vinstmarginalen ökat med 30 % men kanske inte lika roligt att det var från 1,0 % till 1,3 %...

Du skall upp i 31,5 Mkr i årslön innan din effektiva skatt blir lika stor som din marginalskatt.

Men om du nu vill göra hela före/efter-kalkylen så blir det inte 57 % mot 20 %. Tänk istället så här (fortfarande med Stockholmsskatt 30 %):

2013
Vinst före delägarlön 2000
Minimi delägarlön -600
Soc på delägarlön -188
Vinst före skatt 1212
Bolagsskatt - 267
Vinst efter skatt 945 (Utdelning)
Kapitalskatt -190
Inkomstskatt -190
Kvar 1165

Total avskattning 41,8 %

2014
Vinst före delägarlön 2000
Lön -1522
Soc -478
Vinst före skatt 0
Bolagsskatt 0
Inkomstskatt -697
Kvar 825

Total avskattning 58,8 %

Ökning i avskattning 27 % (min tidigare beräkning 26 % var ett överslag)

Nu har jag inte läst proppen, men reglerna återfinns ju i 57 kap. IL, så det krävs ett riksdagsbeslut. Finns det med som förslag i budgetproppen, och röstas det igenom av riksdagen, kommer reglerna att träda ikraft snarast. Kommer dock ej att tillämpas förrän 2014-års taxering.

Om riksdagen godkänner förslaget införs det till att gälla från och med 2014-01-01 och inkomståret 2014 (2015 års taxering) blir det första där de nya reglerna tillämpas. Därav min bedömning att köerna tiill bankkamreren för att lånefinansiera en extrautdelning i år sannolikt blir stora för de som inte har sparade utdelningsutrymmen (dvs inte utnyttjat löneunderlaget fullt ut i tidigare års utdelningar). Sparade utdelningsutrymmen får enligt förslaget nämligen bäras över i de nya reglerna.

Jag tror att du underskattar vilken effekt de nya reglerna får då du räknar med för lågt överskott per partner.

Resultatet efter skatt och löneuttag för Big4 i snitt för de senaste tre åren är:
Deloitte: 191 Mkr
EY: 359 Mkr
PWC: 411 Mkr
KPMG: 263 Mkr

Antalet delägare i resp firam var enl. artikel i realtid hösten 2010:
Deloitte: 80
EY: 169
PWC: 241
KPMG: 87

Nettoresultat efter bolagsskatt och löneuttag per partner blir då i snitt:
Deloitte: 2.4 Mkr
EY: 2.1 Mkr
PWC: 1.7 Mkr
KPMG: 3.0 Mkr

Överskott per partner före bolagsskatt (26.3%) och löneuttag (kostnad ca 800kSEK) bör bli ca:
Deloitte: 4.1 Mkr
EY: 3.6 Mkr
PWC: 3.1 Mkr
KPMG: 4.9 Mkr

Vad jag vill säga är att effekterna av att dessa utdelningar hamnar som tjänsteinkomst (ca 55-57% skatt) istället för kvoterade till 2/3 i kapital (=20% skatt) ger en sänkning av nettoinkomsterna för revisorerna med säkert 35-40% uppskattningsvis.

Jag läste att det statistiskt sett är 1 av 10 som når delägarskap. Om vi utgår från att delägarskap är aktuellt efter 10-15 år i tjänst, så gör man ett väldigt presumtivt beslut i att avstå en anställning som revisorsassistent på grund av 3:12. Sedan ser jag inte varför man inte skulle få en rimlig ersättning oavsett karriärsteg. Vet att det till och med finns byrå/er som kompenserat partners rent i lön.

Färre delägare - Högre lönerum/Prestationsbonusar?

Om det nu infaller som sådant är det väl bara till att acceptera ödeslotten och bita i det sura äpplet.
Revisorer är ju inte de enda som tillämpar partnerupplägget.
Skattekonsulterna kan väl göra valuta för sina utdelningar och hitta liknande kryphål

Happ, där ser man. Om du menar att du har uppgifter om en delägares taxering så har jag inte fog att misstro dig. Det förvånar mig dock väldigt mycket, och jag skulle även bli förvånad om en Senior Manager taxerade under denna nivå.


Förstår inte meningen. "Till den del de ens är delägare"? Det finns massor av delägare på småorter, och de är lika mycket delägare som de på storstadskontoren.


Nej, det är faktiskt inte ett dugg märkligt om man ser till hur byråerna är organiserade. Jag vet inte vilken insikt du har i branschen? Många mindre kontor har kontorschefer som inte är delägare, men bakom varje sådan kontorschef finns en eller flera delägare som sitter med i beslutsfattandet. Kontorschefen är alltså inte på något vis på en högre sits än delägarna på kontoret. Högsta instans är delägarna.

De senaste 10 åren har det på många kontor gått i riktningen att icke-delägare får positioner som gruppchefer och kontorschefer. Delägare fokuserar på att generera ny business, och på att delta i de större besluten som kontorschefen initierar eller skall driva igenom. Att ha delägare som gruppchefer och kontorschefer på mindre kontor är det som är märkligt, om du frågar mig.


Jag finner detta påstående otroligt. Jag befinner mig som 7-åring på många trappsteg under våra partners, på landsort eller ej, och har aldrig någonsin hört ett påstående liknande det du precis kläckt. Antingen berättar du vad du baserar denna information på och lägger korten på bordet vad gäller din insikt i detta, eller så tar jag detta för nonsens.


Nej, det är inte möjligt för mig där jag är idag. Jag har ett bra CV med snabb karriär, utlandserfarenhet, höga ratings etc. och ligger på en hög lönenivå jämfört med många andra, och kan inte höja min lön mer än några tusenlappar om jag hoppar av branschen. Jag har inga superkontakter eller specialistkunskaper som gör att jag kan komma upp över 60 K i lön. Tittar jag på mina kolleger så är det väldigt få som skulle kunna få en sådan lön. De som är medelmåttiga 7-åringar ligger 20 K under den lönen och de kan absolut inte höja sig så mycket. Jag hade nyligen en kollega som slutade, med ungefär samma tid i byrån bakom sig som mig men med betydligt sämre meriter, och han gick in på ett ekonomichefsjobb på mindre bolag på landsbygden, och fick 40 K i månaden. Nu är väl det i sig något lågt, men hade han pinkat lite bättre hade han kanske kunnat få runt 45 K.


Jag har inte ändrat något fokus. Jag tycker det är trist att betala 57 % skatt, och det är den skatten (givet 32 % kommunal skatt) som delägarna eventuellt kommer betala på den utdelning som idag beskattas med 20 %, om reglerna ändras. Du menar att det inte är 57 % man ska jämföra med, och blandar in ett resonemang om effektiv skatt som jag inte förstår mig på.


Precis som du antyder i din liknelse måste man välja vilken måttstock man vill använda när man pratar om något. Det är just därför effektiv skatt är intressant i många sammanhang, och inte alls i andra. Det vi pratar om här är ju att X kronor kommer gå från att beskattas med 20 % (där tror jag vi är överrens), till att läggas på en delägarlön som jag menar redan sprängt högre inkomstgränsen för statlig skatt. Alternativ A = 20 %. Alternativ B = 57 %.

Det är också denna jämförelse som görs i alla mediala artiklar inklusive av branschorganisationen Far.


Ja precis, och där har du en indikation på att det inte är relevent att använda effektiv skatt som en måttstock om du ska jämföra de två alternativ jag beskrivit ovan.


Jag förstår vad det är du försöker påvisa. Ser man till den totala beskattningen i alternativ A (2013) och alternativ B (2014), så ligger det en poäng i beräkningen (utan att i detalj kommentera siffrorna). För en enskild delägare, är det dock fortfarande så att beloppet i utdelning om X kronor kommer gå från att ha beskattats på hans privata inkomstdeklaration till 20 %, till att beskattas till 57 % (givet 32 % kommunalskatt och att lönen är över högre skiktgränsen). Det var enbart detta jag kommenterade, inget annat. Att en viss beskattning sker i bolaget innan utdelningen görs, är givetvis fallet och det i sig påverkar såklart hur mycket utdelningen blir. Tanken med mitt resonemang var att påvisa att förändringen skulle kunna innebära att delägarna vill ha högre belopp ut, för att uppnå samma netto som tidigare - dvs. att, allt annat lika, delägarkretsen måste begränsas.

Hur tycker ni att man ska formulera sitt karriärsmål på cv't om man är intresserad av att jobba och klättra inom revionskarriären. Att skriva jag siktar på att bli delägare inom x år eller jag ska bli auktoriserad revisor inom x år känns tamt och endast anpassat för just detta yrke. Eller man kanske ska skippa karriärsmål helt och hållet?

Det är ju bara bra att skriva att man vill bli auktoriserad efter tex 5 år. Det visar ju på engagemang inom yrket och att man kan tänka sig en framtid på just den arbetsplatsen. Just delägare skulle jag väl ta bort, låter lite för arrogant i mina öron. Vad tycker ni andra om formuleringen på cv:t?

Jag tycker inte du ska skippa karriärmål helt och hållet, att kunna ha även långsiktiga mål är en viktig del av din professionella personlighet och visar att du är målinriktad och har en vilja. Att skriva just "x år" tycker jag däremot inte är nödvändigt. Att skriva "auktoriserad revisor" som mål tror jag en majoritet av alla som söker gör, och de som inte skriver det kommer defintiivt få frågan på intervjun - så med andra ord, jag tycker man ska skriva detta, men utveckla det något t.ex. så att det framgår att man velat detta en längre tid, eller att man har en vilja att arbeta med en viss typ av klienter.

Att skriva att du vill bli just delägare kan säkert uppskattas av vissa revisorer, men inte alls av andra eftersom du egentligen är i ett alldeles för tidigt skede att veta om du har vad som krävs eller ens vill göra den uppoffring som delägarskap kräver. Det är väl liknande med viljan att bli auktoriserad revisor i ett så tidigt skede, men det är mer greppbart och ligger inom en tidsrymt om 5-7 år och inte 10-15 år som i fallet med delägarskap, samt har en betydligt högre lyckandegrad än vad delägarmålet har.

Vad jag har förstått av vänner som jobbar på byrån har dessa uppdrag inte påbörjats än, och det är således inte klarlagt hur mycket extra de ev. skulle behöva ta in. Därför "antar" jag att de fortf. gäller detta stopp på byrån. För 2013 tog de in 8-10 istället för 18-20 mot förra året i Gbg.



Gällande Deloitte är jag inte jätteinsatt, men jag litar på artikeln och vad jag hört ifrån skolkamrater som blivit anställda.




På EY i Gbg fick inte alla som anställdes i Augusti 2012 förlängt. De tog inte heller in alla/någon alls (osäker på vad källan sa här) från sitt praktikprogram utan anställde bara på rekommendationer.




Dessa siffror gäller Augusti 2013. Siffrorna har jag fått på "Audit-for-a-day" med GT och vid kontaktsamtal på arbetsmarknadsmässa för BDO.

Skulle tro att den här killen landar runt 65 k på nya jobbet och gratislunch veckan lång... http://realtid.se/ArticlePages/20130...tid309.dbp.asp