Auktoriserad revisor - ställ era frågor

Slå ett öga på tidigare inlägg, har för mig att frågan varit uppe tidigare.

Dock mycket svårt att uttala sig om vilka frågor som kan komma. Jag tror det kan variera mycket, det finns ingen klar mall de följer för sådant. Men har första intervjun varit soft så kanske du ska förbereda dig på en något hårdare i andra omgången, vore ju otroligt om du slumpades ut en soft intervju mer än en gång.

Det viktiga är att försöka läsa av personligheten på de som intervjuar, då får du en förståelse för vad de värdesätter för något och sedan är det bara att försöka matcha dem så bra som möjligt.

I och med att du söker dig till en specialiserad grupp så skulle jag tro att de kommer ställa några frågor kring varför du söker dig just dit, vilken erfarenhet du har av den typen av frågor osv.

Återkoppla gärna hit efter att du haft din intervju. För byråns del föreslår jag dock att du inte outar var du varit någonstans.

Mja, alltså riktigt så enkelt är det ju inte. Jag tror det är mycket få företag överhuvudtaget som resonerar så stelbent. Jag förstår att du försöker ge en teoretisk utgånspunkt i stil med "allt annat lika", men i verkligheten är det givetvis så att två kandidater inte är lika i alla andra avseenden än just själva lönen. Det är ju trots allt människor - olika bakgrunder, olika personligheter, olika kunskaper osv. osv. Så i verkligheten är det ju många andra faktorer som kommer in i bilden och det är långt ifrån självklart att herr B, som var billigare, kommer få jobbet.

Sen är det förvisso så att det finns en arbetslöshet bland ekonomer, men precis som någon annan skrev här så gäller ju troligtvis inte det de ekonomer som har redovisningsbakgrund och som söker sig till revision. Där är arbetslösheten tämligen låg (jag saknar källa till detta men det är den bild jag fått av bland annat Civilekonomen, facktidningen).

Är du ekonom och har pluggat mjukare värden och med någon särskild nisch, så är arbetslösheten mycket högre. Att vi skulle sänka lönerna rejält i revisionsbranschen och plocka in alla dessa personer tror jag är en kvalitetsmässigt mycket dålig strategi och knappast något som skulle få dina revisionsarvoden att sänkas. Snarare skulle de höjas då vi hade fått skicka folk på längre utbildningar och arbeta mer internt för att få personerna ifråga att tänka redovisningsmässigt och förstå syftet med vårt arbete.


Låter som ett riktigt tråkigt jobb du fått om du omger dig av både imkompetenta revisorer och kolleger. Jag beklagar.

Jag tror samtidigt inte att din situation hade blivit något bättre av en rejäl lönesänkning. Förstår inte hur du tänker där, utveckla gärna.


Hehe, nja, tråkighet brukar sällan vara en av de bakomliggande faktorer som påverkar löneläget för en viss yrkesgrupp. Mer vanligt är längden utbildning, ansvarsnivå och kunskapskraven. Revisionsbranschen kan inte anställda vilka som helst eftersom Revisorsnämnden, som reglerar vilka som får bli godkända och auktoriserade revisorer, har satt vissa krav på utbildning. Dessa krav är ganska högt ställda. Vidare så har revisorer ett lagstadgat ansvar (ABL) och arbetsuppgifter som styrs hårt av en rad lagar och regler (ÅRL, RS/ISA, yrkesetiska regler etc.) vilket kanaliseras ut inom organisationen på så vis att även juniora medarbetare snabbt får en roll där det gäller att leva upp till dessa krav och se till att byrån kan ta det ansvar som lag och regler kräver. Slutligen krävs det både djupa och breda kunskaper inom redovisning, skattelagstiftning, revisionsmetodik och annan lagstiftning för att kunna arbeta som revisor - det krävs kvalificerat arbete inom dessa områden, och konstant vidareutbildning.

Så med bakgrund av ovan vågar jag påstå att det finns ett flertal kvalificerade faktorer som mynnat ut i en viss lönenivå för revisorer. Att den sedan är under lönenivån för motsvarande positioner utanför branschen, är en annan fråga. Jag tror väldigt få håller med dig om att revisorer är jämförelsevis högt betalda (ej att blanda ihop med den utdelning som byråernas delägare får, vilken har ett begränsat samband med lönenivån).

Se tidigare inlägg. Det kan variera mellan byråerna men det är ingen orimlighet med 3 000 kr per år i ökning. Började du halvvägs in på räkenskapsåret kan du räkna med mindre än en halv ordinarie ökning vid första löneökningstillfället.

Det ska nämnas att intervallen är ganska snäva (i stil med 1 000 kr - 3 500 kr), och att lönesättningen är individuell inom dessa intervall. Det innebär att du kommer bedömas utifrån dina prestationer och din utveckling under det senaste året, och därefter få en ökning inom det givna intervallet. Det är alltså inte någon statisk trappa som följs.

Jag har svarat utifrån hur det ser ut på min byrå så det är klart så att det kan vara skillnader mellan byråerna.

"Som redovisningsekonom vill jag gärna att någon med erfarenhet av redovisning granskar mitt företag, det räcker så" (...)

Well, om det skulle räcka med att man skickade ut en redovisningsekonom så skulel revision vara ganska onödigt. Hela tanken med revision är att du har ett oberoende och någon som har kompetens inom revisionsmetodik. Det vore helt banalt om man slopade de bitarna. Jag tror du är ute på helt fel spår i ditt resonemang.

"Jag vill inte betala för revisorns påbyggnadsutbildningar jag själv undrar nyttan med."

Det känns som att du har väldigt lite respekt för revisionens nytta och ser det som ett nödvändigt ont, vilket givetvis är tråkigt att höra (om än inte ovanligt). Ännu tråkigare att höra, och desto ovanligare, är att du skulle föredra en kompetenssänkning på revisionskåren så länge du kan betala mindre än idag.

När brukar lönesamtalen äga rum?

Om man börjar i januari, innebär det att man kan förvänta sig en ordinarie ökning eller en halv?

Om jag som anställd går på massage varje månad som faktureras till chefen, vad kostar det då företaget? alltså vad kostar det chefen?



massagen kostar 550kr/gång och timme inkl moms vilket blir 6600kr per år som det hade kostat mig privat.


Men nu är då frågan vad chefen får betala (företaget) ?? skattefritt och avdragsgillt?? vad innebär det?? hoppas någon kan förklara


Massage inkluderas inom friskvårdsbidraget om jag har tolkat rätt, och friskvårdsbidraget är på allt mellan 2000kr till 7000kr vad jag har hört, och enligt skatteverket så finns inget belopp som övre gräns utan det står: "mindre värde"

Länk till skatteverkets hemsida om friskvårdsbidraget: http://www.skatteverket.se/infotext/...c80004376.html

Perfekt svar, precis vad jag ville höra.

Hur kommer det sig att det lönar sig att studera utomlands? Vad tillför det?

Tack igen för svar

Åtminstone de sex största revisionsbyråerna har nätverk över hela världen och är präglade av detta. Jobbar du några år kommer du komma i kontakt med människor från andra nationaliteter och du kommer behöva ta till dig / delge information på engelska.

Har du studerat utomlands är detta ett gott bevis på att du kan använda dig av ett annat språk (engelska, franska, tyska etc) på hög nivå. Att du har mött och integrerats i andra kulturer och att du inte är rädd för att testa något nytt. Självklart kanske inte ett jota av det här stämmer på dig när du väl varit på din utbytestermin men det är de sakerna du ska lägga fram i ditt CV.

Jag skulle säga en halv, med reservation för att det säkerligen förekommer de som fått en hel direkt.

Mig veterligen har alla revisionsbyråer 30/6-bokslut (lätt att ta reda på via årsredovisningar om någon orkar) och i så fall vågar jag säga att löneåret följer samma period, dvs. att du får ny lön den 1/7 varje år. Lönesamtalen kan dock ske efter det och du får då retroaktiv lön från 1/7 så fort din nya lön förhandlats och godkännts.

Instämmer med vad Roland16 skrev.

För min egen del var de viktigaste "vinsterna" av utlandsstudierna:
- Ökad livserfarhet, en rejäl boost på kort tid
- Nya, värdefulla kontakter över flera kontinenter
- Ökade språkkunskaper

Ovan är egentligen mer än tillräckligt för att motivera utlandsstudier. Att sedan arbetsgivare ser positivt på det av flera anledningar, varav några baserade på de "vinster" jag uppgav ovan, är bara en bonus. Det visar att du varit driftig och inte rädd för utmaningar, och att du dessutom klarat av utmaningen - åtminstone tillräckligt väl för att gå därifrån med avklarade kurser (vilket jag förutsätter).

Om du sedan får någon praktisk nytta av det i ditt dagliga jobb kan diskuteras. Visst kan det vara så att du behöver engelskan om du arbetar på Big 4, inte minst om du är i en global grupp, men de flesta skulle nog påstå att de inte behöver ha pluggat utomlands för att klara den biten. Så jäkla komplicerad engelska är det inte och en del byråer tillhandahåller interna engelska-kurser lite då och då. De flesta på min byrå är långt ifrån några fenor på engelska - de har kommit långt ändå och kommer undan med sin "lite bättre än turistengelska", som de flesta andra svenskar.

Med skattefritt menar Skatteverket i detta fall att den anställde inte behöver betala skatt på ett förmånsvärde motsvarande friskvården. Således är detta något som påverkar den anställde och inte arbetsgivarens kostnad.

Med avdragsgillhet menar de att arbetsgivaren får lov att dra av kostnaden skattemässigt i sin rörelse, dvs. att de får betala mindre skatt eftersom kostnaden ifråga sänkt deras resultat (se exempel nedan). Detta innebär samtidigt att de får dra av den ingående momsen dvs. få tillbaks den från staten (se exempel nedan).

För att exemplifiera:

Säg att din arbetsgivare har en vinst på 10 000 kr.

Säg vidare att din faktura för friskvård är på 6 600 kr ink. moms. Det innebär att din arbetsgivare betalar ett belopp om 6 600 x 20 % = 1 320 kr i moms till staten när de betalar din friskvårdsfaktura. Denna moms kan de återkrävs från staten igen eftersom de bedriver en momspliktig affärsrörelsen, vilket i dagligt talar brukar benämnas "dra av momsen".

Så den effektiva kostnaden efter momsavdraget blir 6 600 - 1 320 = 5 280 kr för din arbetsgivare. Detta belopp har de, som jag skrev ovan, rätt att dra av i sin skatteberäkning. Det innebär att om deras resultat var 10 000 kr så kommer det vara 10 000 - 5 280 = 4 720 kr efter din friskvårdsfaktura. De har alltså sänkt sitt resultat med 5 280 kr och behöver inte betalar lika mycket skatt som de gjort annars. Skattesänkningen jämfört med om de inte haft din faktura med i sitt resultat, är 5 280 kr x 26,3 % = 1 389 kr.

Givet ovan så blir kostnaden för din arbetsgivare 6 600 - 1 320 - 1 389 = 3 891 kr.