Citat:
Ursprungligen postat av Nimportequi
Det känns som att du förstår! Dock blandar du begrepp lite för mycket, ta en titt i din fina kemibok! I regel kan man aldrig försumma något. Kolla ännu en gång på länken till cellulosa på wikipedia. Papper är i princip cellulosa. Alltså är papper rätt sugen på att sitta ihop med vatten. Du kan ju prova själv att hälla ut lite vatten och lite olja på diskbänken och därefter suga upp vardera med lite hushållspapper. Vattnet kommer att sugas upp rejält, medan oljan sugs upp men inte med alls samma kraft.
Sen är blyertsen och oljan opolär. Möjligt att jag förvirrade dig lite i mitt första inlägg, där jag skrev fel. Tekniskt sätt lägger sig pappret inte mot oljan utan mot vattnet, det är grafiten som repelleras av vattnet medan pappret attraheras av vattnet. Ta också en extra titt på definitionerna av opolära/polära ämnen.
Ska jag vara ärlig så får jag inte ut speciellt mycket av wikipedia-sidan för papper. Möjligtvis att cellulosamolekyler sitter ihop med hjälp av starka vätebindningar, men den säger ingenting om dess polaritet eller att, som du säger, "papper rätt sugen på att sitta ihop med vatten". Räcker just vätebindning för att applicera "lika löser lika"?
Här hittade jag något intressant som kanske förklarar repelleringen du nämnde:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Hydrofob
Men om jag förstår det rätt, så borde det endast förklara vad som skiljer oljan från vattnet, d.v.s. vattnet pressar ut de opolära ämnena. Nu får jag dock svårt att förstå varför inte blyertsen kan ligga mot vattenytan, när den ändå inte längre är innuti vattnet.