Citat:
Ursprungligen postat av
Vasectomater
Men hur ska man då beskriva något som verkligen är en “sekt, hjärntvätt, manipulerande”? Hur skulle du beskriva en religion som tex mormonerna?
Är det inte så att den organisation du anser tillhör gud inte får kritiseras öht? All kritik är från satan. Med andra ord, organisationen kan aldrig ha fel eller göra fel. Trots att OctoPope själva sagt att de INTE är inspirerade samt är ofullkomliga. Likaså med de äldste bröderna som utesluter (ofta) oskyldiga vittnen. De kan aldrig göra fel heller? De kan alltså aldrig göra orätt? Och alla de som beskriver sina erfarenheter negativt måste ljuga?
Exakt. Jehovas vittnen är en sekt, så som termen sekt definieras:
Vad som räknas som sekt eller inte har inget med organisationens storlek att göra, även om sekter gärna framför argumentet att de absolut inte är en sekt eftersom de ju är en etablerad religion med miljoner medlemmar.
En sekt har vissa kännetecken som gör det till en social företeelse snarare än en religiös företeelse. Enligt ordboken är en sekt följande:
"mindre grupp med från omgivningen avvikande åsikter och med stark inre sammanhållning, och ofta intolerans mot andra åskådningar"
Det är en förenklad formulering och socialvetenskapligt har man definierat företeelsen mer ingående, där man utgår från två kriterier: det ena av mer ideologisk karaktär och det andra rent socialt.
Det ideologiska kan uttryckas som att den religiösa organisationen hävdar att den är den enda vägen till frälsning eller att de har den enda sanningen. (Det blir sedan grunden till det svartvita sekttänkandet.)
Det sociala kriteriet, som delvis blir en konsekvens av det ideologiska, är att den religiösa organisationen tar avstånd från det omgivande samhället. I och med att man har sitt unika frälsningsanspråk menar man samtidigt att alla andra trossamfund är lögnaktiga vägar till frälsning, något som naturligtvis inte främjar positiva relationer till andra trossamfund. Men de negativa relationerna kan också gälla det sekulära samhället, som i sin tur då kan bli negativt inställt till den religiösa organisationen ifråga. Sekten kan t.ex. dra sig undan från samhället, den kan starta egna skolor för sina barn, den kan uppmuntra till att man enbart ska umgås och gifta sig med medlemmar och i sin argumentation kan man vara negativa till det mesta som sker i samhället, speciellt när det gäller moraliska frågor som rör stimulantia, nöjen och sexualitet. Organisatoriskt har ledaren eller en ledargrupp stort inflytande över medlemmarna och oliktänkande kuvas eller utesluts.
Man kan alltså sammanfatta det till följande punkter:
o Medlemmarna anser sig ha den enda verkliga sanningen.
o Gruppen ligger ofta i konflikt med övriga samhället.
o Ledarstilen är auktoritär.
o Medlemmarna säger inte emot något som strider mot det som är godkänt av ledaren.
o Medlemskapet är frivilligt, men exklusivt och fråntas de medlemmar som inte följer gruppnormerna.
o Kontakt med tidigare medlemmar förhindras.
o Giftermål med andra än medlemmar är inte tillåtet.
(Punkter hämtade från Karl-Erik Nylund, och även professor Roy Wallis)
Religionssociologen Meredith McGuire lägger till att det ofta förekommer ett dualistiskt synsätt, vilket betyder att förklaringar ges med en extrem tvådimensionell modell. Gud står för det som är rätt och Satan för det som är fel, gruppens åsikt för det som är rätt och alla andra åsikter för det som är fel. Det finns inga gråzoner eller alternativa lösningar.
Karl-Erik Nylund karakteriserar dessutom ytterligare manipulativa och farliga sekter med fyra A.
Aggression (intern kritik accepteras inte)
Aversion (mot utomstående)
Alienation (stänger av samhället utanför)
Absolut sanning.
