Citat:
Jag upprepar inte deras barn varje gång eftersom det inte är det vi diskuterar. För att de barnen är det enda undantaget. De klarar sig pga sina föräldrars dop, inte pga av någon tanke, handling eller inställning de gör.
Det talar inte heller emot dopkravet eftersom de använder sin förmyndares dop som biljett.
JV har inte heller angett någon möjlighet att överleva än den som barnen har.
Det talar inte heller emot dopkravet eftersom de använder sin förmyndares dop som biljett.
JV har inte heller angett någon möjlighet att överleva än den som barnen har.
Vi pratar om det verkligen är så att Jv lär ut att bara döpta Jehovas vittnen räddas, tydligen finns det undantag, och det bekräftar även du. Så påståendet att bara döpta Jv räddas är felaktigt, baserat på vad du själv har sagt.
Och undantagen är inte bara odöpta barn, utan även odöpta som har fötts med en psykiskt utvecklingsstörning, och undantagen är dom som inte haft en möjlighet att höra och godta de goda nyheterna m.m.
Citat:
*** w76 1/10 sid. 446-447 § 16-17 Se framåt med tillit till Guds rättfärdighet och rättvisa ***
Men lägg märke till att Jesus inte överlät åt människor att avgöra vilka som är ”fåren” och vilka som är ”getterna”. Hur gott är inte detta! Ja, om vi människor hade ansvaret att döma, hur skulle vi då kunna på rätt sätt värdera sådana faktorer som: Hur stor möjlighet hade personen i fråga att höra och godta de goda nyheterna? Påverkades hans gensvar av hans genetiska grundval, familjeförhållanden eller religiösa bakgrund? Hurudant är hans hjärtetillstånd — älskar han rättfärdighet? Om det är ett barn eller någon som har fötts psykiskt utvecklingsstörd, hur stor betydelse bör då familje- eller samhällsansvar ha i fråga om detta? — 1*Kor. 7:14; 5*Mos. 30:19.
17 Det är obestridligt att ingen av oss är kvalificerad att väga dessa, och kanhända många andra, mycket viktiga faktorer och principer. Vi skulle inte kunna komma fram till domar som är fullkomliga, rättfärdiga och rättrådiga. (5*Mos. 32:4, NW) Varför skulle då någon av oss bli onödigt fördjupad i att försöka avgöra vilka som skall överleva och vilka som inte skall göra det? Om vi säger: ”Jag tror att de här människorna i den här bestämda situationen är ’getter’ och kommer att gå förlorade för evigt, medan de som är i den där andra kategorin kommer att leva”, gör vi inte då oss själva till domare? (Jak. 4:12) Hellre än att försöka avgöra om en viss människa, familj eller skara människor passar in på beskrivningen av ”getterna” eller inte, kan vi vara nöjda med att överlåta saken i händerna på ”hela jordens domare”. — 1*Mos. 18:25.
Men lägg märke till att Jesus inte överlät åt människor att avgöra vilka som är ”fåren” och vilka som är ”getterna”. Hur gott är inte detta! Ja, om vi människor hade ansvaret att döma, hur skulle vi då kunna på rätt sätt värdera sådana faktorer som: Hur stor möjlighet hade personen i fråga att höra och godta de goda nyheterna? Påverkades hans gensvar av hans genetiska grundval, familjeförhållanden eller religiösa bakgrund? Hurudant är hans hjärtetillstånd — älskar han rättfärdighet? Om det är ett barn eller någon som har fötts psykiskt utvecklingsstörd, hur stor betydelse bör då familje- eller samhällsansvar ha i fråga om detta? — 1*Kor. 7:14; 5*Mos. 30:19.
17 Det är obestridligt att ingen av oss är kvalificerad att väga dessa, och kanhända många andra, mycket viktiga faktorer och principer. Vi skulle inte kunna komma fram till domar som är fullkomliga, rättfärdiga och rättrådiga. (5*Mos. 32:4, NW) Varför skulle då någon av oss bli onödigt fördjupad i att försöka avgöra vilka som skall överleva och vilka som inte skall göra det? Om vi säger: ”Jag tror att de här människorna i den här bestämda situationen är ’getter’ och kommer att gå förlorade för evigt, medan de som är i den där andra kategorin kommer att leva”, gör vi inte då oss själva till domare? (Jak. 4:12) Hellre än att försöka avgöra om en viss människa, familj eller skara människor passar in på beskrivningen av ”getterna” eller inte, kan vi vara nöjda med att överlåta saken i händerna på ”hela jordens domare”. — 1*Mos. 18:25.
Om ett Jv par har ett barn som är vuxen och den personen har en utvecklingsstörning som gör att personen inte kan ta ett beslut, menar du då verkligen att Jv tror att denna person inte räddas bara för att den inte är döpt?
Är det bara spädbarn till Jv som överlever? Eller hur gamla får barn som överlever vara menar du?
