Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Ha ha ha, den var rolig

Man kan fundera över varför medeltidsveckan på Gotland är så populär? Vad är egentligen ett kulturellt etniskt återskapande? I grunden handlar det om identitet, liksom varje adopterad känner en viss biologisk dragningskraft till att söka sina rötter.

Talar vi om etnicitet bör man ha klart för sig två saker: en etnisk svensk idag har mer gemensamt med en färgad person från Johannesburg i Sydafrika än en viking från Birka, däremot är samhörigheten och identiteten med vikingen bra mycket starkare. Det är det här expo och kulturmarxister hela tiden går bet på. De tror att kultur och etnicitetet är ett blankt papper. Bara för att en brun sedan vill bryta sig loss och sköta sin egen kamp utan vitas inblandning. Ja Guran ni vet.

Ja, du har förstås helt rätt.

Ett element i den forna svenska kulturen vill jag gärna återuppliva: fackeldans vid kungliga bröllop.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Fackeldans

Det oslagbart bästa i denna tradition är att riksrådet (dvs regeringen) utför denna dans. Ni kan väl se det för er. I detta nu börjar jag lobba för att detta ska ingå vid prinsessans Estelles bröllop.

Detta fick mig att tänka till lite!
Det är ju en återkommande meningsskiljaktigheter i den här tråden mellan dem som anser att "det vänder nu" och de som förutspår en mer dyster prognos.

Det får mig att erinra Slavoj Žižeks uttalande om att "vänstern är experter på att analysera sin egna misslyckanden". Kan det vara så att vi nu börjar se samma sak hos "högern" (eller vad vi nu ska kalla det?).
För egen del så är jag född pessimist, men jag tror att de flesta kan hålla med om att det är sant att man nog lär sig mer av ett nederlag än en triumf.

Vänstern är förövrigt sämst på att analysera sina egna misslyckanden.

Hade de verkligen gjort det så hade de stängt igen butiken för länge sedan. Detta är ingenting jag säger bara för att vara taskig mot vänstern - det är verkligen så. Den analyserar ingenting, det är därför de kan knalla på. Stora romantiska visioner är det som driver skutan framåt.

Och det är därför "de" har fått kontroll över allting i västvärlden. Det är därför de skriver narrativet. De skiter i analyser och vad meningsmotståndare tycker eller tänker. De bara knallar på. Attackerar skoningslöst och förtrycker sina motståndare med alla medel som finns. De ljuger och förvränger allting utan minsta ångest. De är amoraliska - seger är allt.

Samtidigt sitter ni konservativa och klagar på "tonen" eller "begreppen" utan att fatta någonting. Vill du besegra din fiende - kopiera den som vinner över dig och var helst ännu hårdare i utövandet av dessa metoder.

Detta är ju helt avhängigt av vad man eftersträva. Är man i grunden reformist, som acceptera det övergripande liberala samhället, men vill få till modifieringar - då finns det all anledning att vara en del av diskussionen på det liberala samhällets premisser, samtidigt sm man påtalar avarter och försöka vinna stöd för att dessa skall bort. Lyckas man, kan man får till en dansk lösning - som jag tror de allra flesta hade varit till freds med.

Om alla dörrar till en kompromiss blockeras, som läget tycks vara idag i Sverige, finns det anledning att trappa upp kampen och förordar mer reaktionär-revolutionära lösningar på problemet.

Om man ska förstå vänsterns segertåg, måste man först undersöka varför de har varit så framgångsrika. Orsaken är att de har en metaberättelse som är(var) trovärdig. När Marx satt lusbank i London och pillade på Das Kapital, hade han knappast några resurser att bara "köra på". Han var tvungen att först bygga upp ett magnifikt teoribygge, som kunde ingjuta hopp och tro hos alienerade arbetare och romantiska, men mållösa, intellektuella. Styrkeuppvisningar fungerar först när man har en berättelse som är vattentät. Dithän börjar vi komma idag, även om det projektet inte är avslutat än. Det är därför vi behöver sådana här samtal som förs i denna tråd. När grunden för kampen är helt fastslagen - först då kan man "bara köra".

På tal om Svenska kyrkans totala förfall så kommer jag att tänka på vad rumänen Emil Cioran skrev:
"Vid konciliet i Florens 1441 påbjöds att hedningar, judar, kättare och sekterister inte skulle få del i det 'eviga livet' och att de alla, ifall de inte före sin död omvände sig till den sanna läran, genast skulle hamna i helvetet. På den tiden då Kyrkan bekände sig till sådana ohyggligheter var hon verkligen Kyrkan. En institution är levande och stark endast då den förkastar allt som inte är den själv. Olyckligtvis gäller detsamma för en nation eller en regim."

Det är, precis som du själv är medveten om, en personlighetsfråga.


A propos Slavoj Žižek:


http://maverickphilosopher.typepad.com/maverick_philosopher/2013/07/slavoj-%C5%BEi%C5%BEek-on-the-difference-between-communism-and-national-socialism.html

Någon som anser, att kommunismen är ett projekt för "common brotherhood and welfare" som har "an ‘inner greatness,’ an explosive liberatory potential" - vilket skiljer kommunismen från andra totalitära projekt - bör läsas med det i åtanke.

"Vänstern är experter på att analysera sin egna misslyckanden" kan läsas: Vänstern är experter på att bortförklara sin egna misslyckanden.

Ja och nej. Om man som vänstern säljer ljuva, orealistiska drömmar ... så förlitar man sig på rena lögner, vilseledande orddraperier och en skoningslös förföljelse av dissidenter. Om man inte är en drömförsäljare så har man inte den verktygslådan.

Jag vet inte om den här krönikan har varit uppe tidigare. Ivar Arpi skriver att det är dags för media att inse att de inte längre har makten över opinionsbildningen:



http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/extremernas-ilska-mot-eliten_8451406.svd

Det här borde ju vara allmänt vedertagen kunskap vid det här laget. Media har tabbat sig å de grövsta. De trodde att de satt trygga i de stora mediekoncernernas knän, att de var "too big to fall", ingen alternativ media skulle kunna utmana dem - särskilt inte då meningsmotståndarna var "efterblivna" och "obildade". I denna trygga förvissning började man ljuga lite. Hitta på saker. Dölja annat. Detta får man nu äta upp.

Politikerna å sin sida, tycks inte ha greppat den nya verkligheten. De tror fortfarande att det är DN:s ledarsida som sätter agendan. De valsa med och anpassa sig efter MSM tokiga och förljugna verklighetsbeskrivning. För dem betyder ett hajpat "hijab-upprop" eller en REVA-storm, att konkreta politiska reformer måste följa i rappet - annars blir de nergjorda av den allmänna opinionen, som orkestreras av MSM,
Valsen mellan media och politik, framstår allt mer som dödsdans som dansar bort i fjärran - kvar sitter väljarna på gröna kullen och samtalar med varandra, skakandes på huvudet åt den skymningsvärld som de för länge sedan har övergett.

Att se "gammelmedier" användas som legitim term i SvD är på sätt och vis remarkabelt.