__________________
Senast redigerad av Nostradumbass 2024-10-28 kl. 21:01.
Senast redigerad av Nostradumbass 2024-10-28 kl. 21:01.
Är begreppet i sig möjligen en tillräckligt tom påse för att kunna fyllas med lite av varje? (..)Engelska wikipedia skriver:
In part, it was a way of countering antisemitism with the idea that the foundation of morals and law in the United States was a shared one between Jews and Christians.
https://en.wikipedia.org/wiki/Judeo-Christian_ethics
Alice är principiellt en Anywhere (var-som-helst), alltså en globalist som kan leva var som helst på jorden och inte känner någon tillhörighet, inget ansvar för samhället runt sig. Men hon försöker värva röster på att påstå sig vare en Somewhere (någonstans), alltså en nationalist som värnar det mycket specifika sammanhang man lever i och uppskattar gemenskapen i språk, kultur och traditioner.”Vem och vart tillhör Alice Teodorescu? Jag har mer respekt för Flammans judiska vänsterliberala och tämligen intellektuellt bedrövliga kulturredaktör som i alla fall vacklar i hennes förvirrade delvis assimilerade judiska identitet;
https://erixon.com/2024/03/vad-menar...ri-invandring/
När jag funderar huruvida det är rätt av mig att som jude fira jul, gör jag samma sak judarna under hellenismen för över tvåtusen år sedan. Jag är judinna men har aldrig firat Hanukkah, den högtid som infaller nära julen.Hon skräms av det humanistiska lutheranska budskapet (judendomen har inget sådant budskap eftersom det är en etnocentrisk introspektiv etnoreligion) samtidigt som hon uppskattar det svenska och lutheranska budskapet. I artikeln begår hon det otänkbara judiska synden och försvarar hellenismen. Hennes nu fem år gamla diskussion med Aftonbladets husliberal Anders Lindberg är talande;
Förklaringen är att mina föräldrar inte hade med sig några judiska traditioner, då de kom från en öststatskommunistisk miljö, utan religiösa högtider med i bagaget. När jag började på en svensk förskola i ett miljonprogramsområde dränktes jag direkt i de svenska sedvänjorna och musikaliska kulturarvet. Det formade mig i grunden och jag har alltid älskat luciafirandets allvar och ålderdomliga harmonier.
Men som vuxen har jag alltmer känt mig kluven inför hur kristendomens humanistiska budskap, paketerat i hänförande oratorier, orgeltoner och rökelsetunga kyrkvalv, ytterligare distanserat mig från mitt judiska arv.
(....)
Då mina föräldrar ändå ansåg att jag borde bekanta mig med judendomen sattes jag i den judiska skolan i Stockholm. Där lärde jag mig om Hanukkah, utan att förstå innebörden.
(...)
En vän som börjat anstränga sig för att återknyta till sin historia visade mig nyligen en artikel i Washington Post som handlade om Hanukkahs bakomliggande ursprung. Han fann det bekymmersamt. Det visar sig handla om just det han och jag på varsitt håll funderat över, nämligen assimilation, en ständig följeslagare i judiskt liv. Ömsom överlevnadsinstinkt, ömsom en inre drivkraft att bryta [judiska] gränser samt tidvis något att tvingas in i – eller straffas för.
Händelsen utspelar sig under hellenismen, en period i Mellanöstern av intensiv kulturblandning. Nu som då fanns grupperingar, bland annat makkabéerna, som starkt ogillade sekulariseringen bland judar. De inledde våldsamma attacker mot de egna i ett slags inbördeskrig. Deras kamp för isolering blir då en hyllning av egenvärdet av ett folks bevarande. Ungefär samma spänningar som idag, således.
(...)
Själv fortsätter jag att fira jul och att känna gemenskap med de helleniserade judarna på 200-talet. Hade jag levt då är jag övertygad om att jag hade dansat med dem.
https://www.flamman.se/vad-jag-aldri...g-om-hanukkah/
Lindberg: Fast manlig omskärelse är ju inte något större ingrepp. Jag tror tyvärr att om man börjar inskränka en grupps religionsfrihet så kommer man att fortsätta.Detta var innan hon blev skribent på Flamman. Kulturredaktörens är typisk för någon som spenderat större delen av sitt liv i ett svenskt sammanhang - och precis som sina syskon gifte hon sig med svenskar. Du kan "känna" på den här frånskilda kvinnan. Det finns en mänsklig aspekt i det hon skriver. Hon är självutlämnande.
Sokolow: För mig som (judisk) mamma skulle jag hellre låta dem skära i mig än mina barn. Det är ett övergrepp helt enkelt. Jag är för religion och religionsfrihet men det där är bara våld. I Sverige är aga (även ofarlig) förbjuden. Enkelt!
Lindberg: Fast det är inte enkelt och folk kommer att fortsätta tycka olika. Men det är inte statens roll att reglera religionsutövning. Ett visst mått av frihet behövs i ett samhälle, som Per-Albin Hansson sa.
Så tycker jag.
Osv.
That is precisely what the Jewish problem amounts to: assimilation or isolation?—and the idea of a Jewish “nationality” is definitely reactionary not only when expounded by its consistent advocates (the Zionists), but likewise on the lips of those who try to combine it with the ideas of Social-Democracy (the Bundists).The idea of a Jewish nationality runs counter to the interests of the Jewish proletariat, for it fosters among them, directly or indirectly, a spirit hostile to assimilation, the spirit of the “ghetto”.Den historiska europeiska vänstern menade att judar inte skulle vara instängda i sina kulturella, religiösa, etniska, politiska och sociala Shtetl - de skulle förenas med majoriteten. Efter 1945 adopterade de liberal mångkulturalism och idag skulle det Vladimir Lenin och Karl Kautsky betraktas som antisemitiska - vilket kanske säger något om vår tid.
(...)
And Karl Kautsky, in particular reference to the Russian Jews, expresses him self even more vigorously. Hostility towards non-native sections of the population can only be eliminated “when the non-native sections of the population cease to be alien and blend with the general mass of the population. That is the only possible solution of the Jewish problem, and we should support everything that makes for the ending of Jewish isolation."
Yet the Bund is resisting this only possible solution, for it is helping, not to end but to increase and legitimise Jewish isolation, by propagating the idea of a Jewish “nation” and a plan of federating Jewish and non- Jewish proletarians. That is the basic mistake of “Bundism”, which consistent Jewish Social-Democrats must and will correct. This mistake drives the Bundists to actions unheard-of in the international Social-Democratic movement, such as stirring up distrust among Jewish towards non-Jewish proletarians, fostering suspicion of the latter and disseminating falsehoods about them.
(...)
We thus arrive at the conclusion that neither the logical, nor the historical, nor yet the nationalist arguments of the Bund will stand criticism. [...]And we are convinced that the finest adherents of Social-Democratic ideas among the Jewish proletariat will sooner or later compel the Bund to turn from the path of isolation to that of fusion.
https://www.marxists.org/archive/len...03/oct/22a.htm
In Georgia, Russia has just scored another victory against liberal democracyKanske passande till mitt inlägg: https://www.youtube.com/watch?v=rriQhmJIefg
https://www.theguardian.com/commenti...emlin-election
[...]
Pratar vi om Åkesson? Jag kan acceptera honom och det här med judar "mer värda" tar jag inte på allvar och du kommer få mycket svårt att hitta några som tolkar det på det sättet. Du måste vara medlem för att kunna kommentera
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Swish: 123 536 99 96 Bankgiro: 211-4106