Citat:
Ursprungligen postat av
Totius
Men vår offentliga sektor (ofta legitimerad av media) handlar ju i mångt och mycket om vad som kan kallas ”illegitim påtryckning”. Vad är din poäng i tråden?
Min poäng är väl bland annat just att "offentlig sektor" inte är legitim per definition. Vi kan se hur brittiska rättssystemet agerar som en ockupationsmakt mot den egna befolkningen och hur Palestina-aktivisten Sarah Wilkinson blev häktad och försedd med munkavle (tydligen gjorde poliserna en gryningsräd där t o m askan efter Sarahs mamma spriddes ut i vardagsrummet).
Här finns knappast en artskillnad i gangsterism mellan myndigheter och någon klan som sätter skräck i civilsamhället. Om sådant beteende förtigs eller försvaras av media, skapas ingen legitimitet - media är ju också en del av samma strukturella gangsterism.
Citat:
Ursprungligen postat av
experten10
Bravo. Ju mer centraliserat över ett stort område, desto mindre påverkan har "vi". Fantastisk insikt.
Jag önskar dig och trådvännen Mattias Wåg lycka till med Israel-bojkotten. Det kommer dessvärre inte bli en gemensam livsstil för andra än dig, honom och hans polare.
Det här med "imperalism" är lika omöjligt att försvara (Afghanistans imperium?

) eller förklara som "exploatering". Du försökte en gång vad gäller det senare och det gick inget vidare.
Internationell opinionsbildning. Intressant. Det syftar på vad? Att etablissemangsmedia i Sverige kopierar en del åsikter och perspektiv från amerikansk etablissemangsmedia?
Jag funderar kring det här med gangsterism som en form som kan utvidgas till "
Trevlig X du har här. Det vore synd om Y. Ge oss Z."
Denna form handlar om ensidig exploatering under tvång och är inte begränsad till förortsgänget som pressar affärsidkaren på beskyddarpengar. Samma sak gäller geopolitiskt när Venezuela inte är fria att disponera världens största oljereserver enligt formen X-Y-Z. Frågan är alltså om denna sorts anarkiska gängkultur (som ju alltid funnits i någon mening men väl varit mest legitim inom en solidarisk, suverän nationalstat) kan fungera som grundval för det liberala imperiets i flera betydelser gränslösa maffiaelit. Liknande tendenser präglade ju Romarriket under stora delar av dess historia; patricier bytte ut sina plebejer mot slavar och nya medborgare, för att bättre exploatera. Med perioder av yttre svaghet, konsolidiering mot rikets kärna, utbyte av eliterna själva och perioder av återskapad koppling mellan styrande och styrda, t ex i främlingsfientlig grekisk nationalism.